Matälskande humoristisk kvinnohatare?

1879 kom Charles Emil Hagdahls Kok-konsten som vetenskap och konst, en matbibel och skattkista för alla matintresserade. 2004 gav Hagdahlsakademien och Carlsson bokförlag på nytt ut den mer än 1000 sidor tjocka boken, fylld av recept och betraktelser. Även om Kok-konsten har prytt och pryder många kökshyllor har Hagdahl själv förblivit en okänd och gåtfull person, mycket på grund av att han själv gjorde allt för att för eftervärlden sopa igen spåren av sitt privata liv. Här gör dock en rad kännare, samtliga medlemmar i Hagdahlsakademien, ett försök att porträttera denne renässansmänniska. Bland annat ställer sig Viveka Adelswärd frågan om Hagdahl hade humor, Marin Lind undrar om Hagdahl föraktade kvinnor eller bara var oförarglig och Lasse Frisk skriver om Hagdahl och kokbokens bilder. Hagdahl granskas även som fattigläkare och socialt engagerad medborgare, lantbrukare och konstälskare. Fram träder en mångsidig, bildad och - i vissa avseenden - ganska osympatisk person.