Skip to main content

Ny kunskap om hur typ 2-diabetes utvecklas

Nyhet   •   Maj 21, 2015 13:24 CEST

Bild: Lisa Juntti-Berggren och Per-Olof Berggren, Karolinska Institutet

Pressmeddelande från Karolinska Institutet, publicerat 2015-05-19

Ett internationellt forskarlag lett från Karolinska Institutet kan presentera ny kunskap om vad som händer när typ 2 diabetes utvecklas. Genom att studera insulinproducerande betaceller hos möss i realtid har de kunnat ringa in en viktig del i förloppet som leder till betacellernas död. Studien publiceras i tidskriften PNAS .

Vid diabetes typ-2 sker framför allt två saker i kroppen. I ett första skede blir cellerna insulinresistenta, alltså okänsliga för insulin. I nästa skede dör de insulinproducerande betacellerna, som finns i de Langerhanska cellöarna i bukspottkörteln. Exakt hur sjukdomen utvecklas är inte känt, men nu har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med kollegor från bland annat Singapore och USA bidragit med ännu en pusselbit.

Forskarna på Karolinska Institutet upptäckte redan för drygt tio år sedan att proteinet apoCIII (apolipoprotein CIII) är förhöjt vid diabetes. Det leder till en överaktivering av specifika kalciumkanaler i betacellens vägg, något som i nästa led ger för höga kalciumnivåer inne i betacellerna. Det är giftigt och gör att betacellerna dör. Effekten av apoCIII kan dock förhindras genom att blockera kalciumkanalerna.

I den nu aktuella studien har forskarna använt sig av möss med insulinresistens och diabetes typ-2. Mössen hade som följd av sjukdomen förhöjda nivåer av apoCIII i blodet. Detta apoCIII hade tillverkats i levern på mössen.

Forskarna har sedan använt sig av en teknik de själva har utvecklat, där Langerhanska cellöar transplanteras till den främre ögonkammaren. Tekniken gör det möjligt att studera betacellernas utveckling i realtid. Till den ena ögat transplanterades normala Langerhanska cellöar som kunde producera apoCIII. Till det andra ögat transplanterades genetiskt förändrade öar som inte kunde producera apoCIII.

Forskarnas huvudfynd i den här studien är att betacellerna reagerade olika i dessa fall. Trots att öarna i båda ögonen exponerades för högt cirkulerande apoCIII i blodbanan uppvisade endast de öar som kunde producera apoCIII en inflammatorisk reaktion och därmed celldöd. I fallet med den genetiskt förändrade cellöarna som inte kunde producera apoCIII överlevde betacellerna.

– Det här visar att det är lokal produktion och lokalt förhöjda nivåer av apoCIII som har en skadlig påverkan på betacellerna. Fritt cirkulerande apoCIII gav inte en skadlig effekt, säger Lisa Juntti-Berggren, överläkare och professor vid Rolf Luft forskningscentrum för diabetes och endokrinologi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet.

Forskarna går nu vidare med djurstudier för att undersöka möjligheten att blockera produktionen av apoCIII lokalt i de Langerhanska cellöarna.

– Målet är att utveckla en behandling där man kan hindra utvecklingen av diabetes typ 2 hos individer med hög risk för sjukdomen, till exempel hos dem med insulinresistens, säger Per-Olof Berggren, professor vid Rolf Luft forskningscentrum för diabetes och endokrinologi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet.

Den aktuella studien är finansierad med medel från Diabetesfonden, Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, Novo Nordisk Fonden, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Skandia Försäkringsbolag, Insamlingsstiftelsen Diabetes Wellness, The Bert von Kantzow Foundation, Familjen Erling-Perssons Stiftelse, Svenska Diabetesstiftelsen, Lee Kong Chian School of Medicine, Nanyang Technological University Start-Up Grant, The Stichting af Jochnick Foundation och Diabetes Research Institute Foundation.

Publikation: Apolipoprotein CIII links islet insulin resistance to β-cell failure in diabetes ”, Karin Åvall, Yusuf Ali, Ingo B. Leibiger, Barbara Leibiger, Tilo Moede, Meike Paschen, Andrea Dicker, Elisabetta Daré, Martin Köhler, Erwin Ilegems, Midhat H. Abdulreda, Mark Graham, Rosanne M. Crooke, Vanessa S. Y. Tay, Essam Refai, Stefan K. Nilsson, Stefan Jacob, Lars Selander, Per-Olof Berggren och Lisa Juntti-Berggren, PNAS, 4 May 2015, doi: 10.1073/pnas.1423849112.

För mer information om studien, kontakta:

Lisa Juntti-Berggren, överläkare och professor
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet
Tel: 073-712 13 92
E-post: Lisa.Juntti-Berggren@ki.se

Per-Olof Berggren, professor
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet
Tel: 08-517 757 31 eller 070-729 57 31
E-post: Per-Olof-Berggren@ki.se

——————————————————————————————————————————

Studien kring insulinproducerande betaceller är ett av de forskningsprojekt som Diabetesfonden finansierar genom gåvor från våra givare. 

Diabetesfonden (Stiftelsen Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond) stödjer forskning för att hitta orsaker till och botemedel mot diabetessjukdomarna. Vi ökar även kunskapen kring diabetes och verkar för ett långt och friskt liv för de som lever med sjukdomen.

Diabetesfonden får inga statliga bidrag och är därför helt beroende av gåvor från enskilda personer och företag. Stöd den viktiga diabetesforskningen på www.diabetesgåvan.se eller till Pg 90 09 01-0.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.