Skip to main content

Från ätstörningar till diabetes

Nyhet   •   Mar 26, 2018 10:05 CEST

Från ätstörningar till diabetes

Att leva med ätstörningar under 18 års tid och sedan bli frisk för att sedan efter 4 år få diagnosen diabetes kan inte vara lätt att leva med. Men 40-åriga Malin Sjöström har klarat av att komma tillbaka i balans och lever i dag ett härligt liv på landet.

När Malin var 16 år drabbades hon av ätstörningar. Det började med ett sommarlov där hon inte hade fått något sommarjobb. För att fördriva tiden började hon träna mer, något som resulterade i att hon började gå ner i vikt, vilket inte alls hade varit hennes mål.
- Jag fick en kick av det, personer började se mig och ge mig komplimanger, vilket stärkte min självkänsla som var låg på den tiden. Jag kände även att detta dämpade den oro och ångest som jag bar på. När sommaren var över kunde jag inte bryta mitt beteende utan det eskalerade. Jag fick ångest om jag inte tränade eller åt mat. Jag hade utvecklat anorexia, men jag hade ingen egen sjukdomsinsikt, säger Malin.
Hon tränade mycket och åt bra, tyckte hon själv. Familjen och några nära vänner i klassen förstod dock att det inte stod rätt till och ville att hon skulle söka hjälp, något hon bara slog ifrån sig.
- Från början förstod jag inte att jag var sjuk utan tyckte jag levde ett hälsosamt liv, och trodde mest att personerna som brydde sig om mig var avundsjuka, fortsätter Malin.

Flyttade till Luleå
När hon var 20 år flyttade hon till Luleå för att studera vidare.
- Det var lättare att ha en ätstörning där, eftersom jag då bodde själv och kunde lättare dölja mitt beteende.
Under studietiden eskalerade ätstörningen och gick från att vara anorexia till ätstörning UNS med fokus på hetsätning och träning.
- Eftersom jag nu hade gått upp i vikt så uppfattade inte personer runt mig att jag fortfarande mådde dåligt, utan jag fick komplimanger för att jag såg vältränad ut och verkade leva hälsosamt. Inom mig hade jag aldrig mått sämre. Jag vågade inte söka hjälp. Jag trodde att mitt mående handlade om att jag hade dålig karaktär och inte kunde stå emot att hetsäta. Att det var mitt sätt att hantera ångest förstod jag först långt senare. Min mamma gick bort i cancer bara några dagar före det att jag skulle fylla 25, och då kändes det som om jag helt och hållet tappade all kontroll, tillägger Malin.

Gymmet uppmärksammade att något inte var ok
Det var inte förrän gymmet uppmärksammade hennes frekventa träning och blev oroliga för henne som vändpunkten kom. Hon var då 30 och hade då levt med ätstörningar i 14 år. Först blev hon arg, men sedan insåg hon att det låg mycket sanning i det de sa och att hon behövde hjälp. Det gjorde att hon äntligen vågade ringa till vården och be om hjälp.
- Under min vårdtid hann jag testa flera olika varianter av vård, allt från enskilda samtal till gruppbehandling. Mitt i kaoset träffade jag kärleken, vilket gjorde att jag flyttade ner till Stockholm. Där tog jag även de sista stegen mot friskhet när jag gick på dagvård för min ätstörning.

I dag bor hon i Viksta, tre mil norr om Uppsala och har bytt ut gymträningen mot vardagsmotion, som promenader, cykling och trädgårdsarbete.
- Jag vill träna sådant som jag inte gjorde under min sjukdomsperiod, för att få en relation till träningen som inte är förknippad med tvång och ångest. Sedan är det ju skönt att kunna vara kvar hemma, och inte behöva köra 6 mil för att åka in till gymmet för att träningen ska bli av.

Insjuknade i diabetes typ 2
Under fyra år hann Malin vara frisk från ätstörningen innan hon fick diabetes.
- Det kom smygande och tog lång tid innan jag uppmärksammade det. Jag var extremt trött, men trodde det var den vanliga hösttröttheten. Jag fick sämre syn (dimsyn) men trodde det var mitt vanliga synfel som hade förvärrats. Att jag vaknade med ont i lederna trodde jag berodde på att jag började bli äldre och var otränad, förklarar Malin.
Det var inte förrän som hon somnade mitt på dagen på jobbet som hon insåg att något var väldigt fel. Kunde det vara järnbrist? Att det skulle kunna vara diabetes trodde hon inte, fast hennes pappa hade fått diabetes på äldre dagar. Att även diabetes typ 2 kunde vara ärftligt var inget hon hade vetskap om.

Malin bokade en tid på vårdcentralen och vid läkarundersökningen visade det sig nu att hon hade pre-diabetes som sedan övergick till typ 2-diabetes. Hon fick träffa en diabetesläkare i Stockholm och fick lite information om vad som var bra att tänka på gällande kost, motion och vikt och fick med sig ett recept på diabetesmedicin. I samma veva flyttade hon till Uppsala.
Malin försökte själv att balansera kost och träning efter den information hon fått till sig men kände sig frustrerad:
- Måste jag krångla med maten igen? Det väckte så klart en stor sorg hos mig, och jag ville inte ta till mig det i början. Under så många år av mitt liv hade jag inte gjort annat än funderat på vad jag skulle äta eller inte äta, att behöva göra det igen fast ur ett medicinskt perspektiv kändes tröstlöst. Även råden att jag skulle behöva gå ner i vikt väckte stor rädsla hos mig. Vad händer om jag börja gå ner i vikt igen? Kommer ätstörningen tillbaka då? Jag blev verkligen livrädd.

Lätt att få skuldkänslor

Ett år efter att ha fått diagnosen mådde hon fortfarande inte bra. Hon fick stora blodsockerfall och mådde dåligt av det. Tröttheten var också kvar. Hon insåg att hon behövde mer hjälp och stöttning för att komma på banan igen.
I dag har hon kontakt med en bra dietist och fysioterapeut i Uppsala som hjälper henne och hon tycker nu att hon har hittat en bra balans igen.
- Den här gången var jag väldigt öppen med att jag tidigare haft en ätstörning och att jag var rädd för de förändringar jag nu behövde göra. Jag fick väldigt bra bemötande och många bra råd. Jag har lärt mig att känna min kropps signaler på ett nytt sätt, även om det tog ett bra tag, säger Malin.
När hon fick diagnosen diabetes typ 2 fick hon skuldkänslor och tänkte att hon hade levt ohälsosamt, att hon hade förstört sin kropp genom hetsätningen. Hon skyller inte på den men tror att den kan ha haft en bidragande orsak.

Regelbundna måltider
Rådet hennes dietist sa är något Malin ofta tänker på ”Du ska inte tänka på vad du ska utesluta utan vad du ska lägga till istället”
- Känslan blev mycket roligare om jag får lägga till saker än att bara fokusera på sådant som jag kanske skulle undvika och det flyttade fokuset.
Hon försöker även tänka på att stressa mindre.
- Stressar jag och sover dåligt får jag höga blodsockervärden på en gång.
I dag försöker hon äta regelbundet och varierat, och är noga med mellanmål.
Hon väljer sina tillfällen för godsaker och försöker äta mer frukt och grönt och att ha mellanmålen klara. Hon har alltid med sig ett ”nödkit” som frukt, grönt och nötblandningar i väskan, i fall blodsockret skulle börja sjunka eller om ett möte drar ut på tiden och hon blir sen till lunchen.
- Man kan nästan ställa klockan efter mig och mina mattider. Det gäller att hålla i det för att må bra. Än så länge sitter det inte i ryggraden, men snart så. Jag ser ljust på framtiden, avslutar Malin.

Om du är drabbad, så följer här några av Malins tips:
- Våga prata med någon. Har du inte någon i din närhet som du vill öppna dig för kan du alltid kontakta Frisk & Fri på chatt, mejl eller stödtelefon.
- Våga sök professionell hjälp i tid. Det blir INTE bättre av att vänta.
- Testa olika vårdtyper. Kände du att den första vårdkontakten inte fungerade, våga göra fler försök. Ibland tar det tid att hitta det som känns bra för just dig. Ibland kan en vårdtyp som inte fungerade i början, fungera längre fram i tillfrisknandet. Våga ge det flera chanser.
- Var snäll mot dig själv. Tillfrisknandet är inte en spikrak resa framåt, och var snäll med dig de dagar då det känns extra tufft.

Om du är närstående till någon som är drabbad av en ätstörning
- Våga fråga! Är du orolig för någon, presentera din oro på ett kärleksfullt sätt och skuldbelägg inte. Den som är sjuk kanske förnekar problemen eller blir arg, men ta inte ilskan personligt. Varje person som konfronterar sår ett frö till förändring.
- Glöm inte att själv ta stöd. Att stå nära någon som inte mår bra är tufft och det är lätt att glömma bort sig själv. Frisk & Fri erbjuder olika typer av närståendestöd, läs gärna mer på www.friskfri.se/narstaende

Vad är orsaken till att man utvecklar någon form av en ätstörning?

Det finns många påverkande faktorer som gör att någon utvecklar en ätstörning, det beror i stort sett aldrig på en enskild orsak utan på samspelet mellan flera faktorer.

Följande faktorer kan ses som påverkande:
- En persons självbild: Vår självbild och självkänsla spelar stor roll.
- Upplevelser under uppväxten.
- Familjefaktorer: Vad vi har för erfarenheter av trygghet och hur välfungerande vår uppväxt i samspel med vår familj var är en faktor.
- Ärftliga faktorer: Vi kan ha en sårbarhet för att drabbas av psykisk ohälsa om vi har det i släkten.
- Reaktion på bantning: Relativt ofta börjar en ätstörning med en bantning som går överstyr. Hen upplever en kick, och kan sedan inte avbryta, vilket dels handlar om den positiva feedbacken från omgivningen som triggar hen att fortsätta.
- Samhällets skönhetsideal: Våra skönhetsideal är en bidragande orsak men som ensam faktor skapar den inte en ätstörning.
- Riskgrupper inom vissa idrotter: Vissa grupper är mer utsatta att drabbas. Ofta grupper som tränar hårt och där vikten på ett eller annat sätt är viktig. Riskgrupp är ofta bedömningssporter och där till exempel en lägre vikt är att föredra, som för dansare, gymnaster, kampsportare etc.

Vad som utlöser en ätstörning är som sagt olika för olika personer, men oavsett hur man insjuknar så medför det ett svårt psykiskt lidande.

Fördomar:
- Att det inte går att bli helt frisk och fri från en ätstörning. Att det går att bli frisk trots många år som sjuk, är Malin ett bra exempel på.
- Att ätstörningar enbart drabbar unga tjejer. Ätstörningar drabbar både män och kvinnor i alla åldrar, även om unga anses vara en särskilt stor riskgrupp.
- Att man ser om en person har en ätstörning. Ätstörningar syns inte alltid utanpå, många drabbade är normal- eller överviktiga.

Läs mer här www.friskfri.se

Text: Ann Fogelberg
Foto: friskfri.se
___________________________________________

Insamlingsstiftelsen Diabetes Wellness Sverige är en stiftelse som grundades 2006 i Sverige. Stiftelsens syfte är att samla in pengar till diabetesforskningen och sprida kunskapen om diabetes till allmänheten. Sedan starten har Diabetes Wellness Sverige skänkt ca 80 miljoner kronor till diabetesforskningen. Insamlingsstiftelsen ingår i ett nätverk av organisationer i flera länder som tillsammans stöttat forskning som syftar till att hitta ett botemedel mot diabetes och har ett 90-konto sedan 2007, 900116-5. www.diabeteswellness.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.