Skip to main content

Har du koll på dina fötter?

Nyhet   •   Jan 03, 2018 14:40 CET

Har du koll på dina fötter?

Som diabetiker är det extra viktigt att hålla koll på dina fötter där problem kan dyka upp som fotsår och dålig blodcirkulation, där det till och med kan finnas risk för amputation. Vad bör du vara uppmärksam på och vad kan du göra för att hålla dina fötter friska?

Många med diabetes får med tiden problem med känsel i fötterna och dålig blodcirkulation som kan leda till svårläkta sår. Risken ökar markant för de som har haft diabetes i tio år eller längre. En regelbunden kontroll av fötterna är därför nödvändig för att upptäcka eventuella problem.
Minst 85 procent av de diabetesrelaterade amputationerna i Sverige har sitt ursprung från ett fotsår. Forskare vid Karolinska Institutet har konstaterat att det finns en koppling mellan högt blodsocker och en försämrad funktion hos en transkriptionsfaktor som kallas HIF -1 leder till försämrad cellmobilitet och förmåga till nybildning av blodkärl, vilket kraftigt försvårar sårläkning.

Om du har diabetes, var då alltid uppmärksam på:
- Liktornar och förhårdnader
- Torr och sprucken hud
- Missbildningar på fötterna
- Inflammation
- Hudförändringar
- Känslobortfall i fötterna

Fotvård för diabetiker är mycket viktigt för att förhindra problem. Små sår kan snabbt ge problem om de inte behandlas direkt. Tänk också extra noga på vad du har på fötterna, bra skor och strumpor utan skavande sömmar på insidan är en bra början.
Hur påverkar diabetes dina fötter, vad är neuropati, vad kan du göra för att hålla dina fötter friska?
Komplikationer i fötterna i samband med diabetes orsakas av förhöjda blodsockerhalter under en längre tid. Det finns två huvudsakliga typer av komplikationer. Den första är ischemi och inträffar när små blodkärl i fötterna delvis blockeras vilket leder till minskad blodtillförsel till fötterna. Den andra är diabetesneuropati och uppstår hos personer med diabetes typ 1 och 2.

Vad är neuropati?
Diabetesneuropati är den vanligaste orsaken till känselbortfall i benen. Nervskador orsakas av att den skyddande skida som omger nerverna eroderar. Detta kan vara resultatet av förhöjda blodsockernivåer som stör nervstrukturen och nervfunktionen eller av försämrat blodflöde i de små blodkärlen som försörjer nerverna i fötterna. Neuropati kan påverka alla nerver i kroppen, men fötterna drabbas först på grund av att nerverna till fötterna är så långa. Regleringen av blodsockret är avgörande för hur snabbt neuropatin framskrider, men även andra faktorer, t ex hur länge personen har haft diabetes, ålder, rökning, högt blodtryck och högt kolesterol, spelar in.

Sensorisk diabetesneuropati
Detta är den vanligaste typen av neuropati och drabbar de sensoriska nerverna som sänder signaler från hud, ben och muskler till hjärnan. Vanligtvis sker förändringarna samtidigt i bägge fötterna och kan börja med nedsatt känsel i tårna för att sedan drabba fot och ben och ibland även fingrar och händer.

Symtom innefattar allt från domningar och en känsla av att gå på bomull eller ett mjukt svamplikt underlag till allvarligare symtom som myrkrypningar, stickningar, hetta eller en känsla av att man får små elchocker. Typiskt är att dessa symtom förvärras nattetid.

Sensorisk neuropati kan påverka balansen, men det största problemet är att du som drabbas inte kan känna av skador på fötterna eller smärta i samband med sådana skador. Det innebär att du kan trampa på ett vasst föremål eller till och med bränna dina fötter på hett vatten utan att foten känner av smärtan och talar om för dig att du skadat dig. Nedsatt känsel kan leda till ytterligare skada vilket kan resultera i fotsår.

Autonom neuropati
Autonom neuropati påverkar nerverna som reglerar ofrivillig aktivitet i kroppen. Skadade nerver kan leda till ökat blodflöde till foten. Detta leder till att foten blir mindre svettig och fuktig. Huden blir varm, men också mycket torr. Mycket torr hud kan leda till djupa sprickor i huden, i synnerhet runt hälarna, vilket i sin tur kan leda till fotsår.
Hur snabbt neuropati utvecklas är beroende av blodsockerreglering, men även av andra faktorer, t.ex. hur länge personen har haft diabetes, ålder, rökning, högt blodtryck och högt kolesterol.

Motorisk neuropati
Små muskler i foten kan förlora sin styrka och storlek på grund av att nervfunktionen försvinner. Detta betyder att tårna börjar krökas och att fotvalvet blir högre. I och med att formen på foten förändras ökar trycket på benen under foten och förhårdnader samt tryck- och sårskador kan uppstå. Motorisk neuropati leder till problem med balansen och stabiliteten när man går och kan vara begränsande.

Ischemi och mikroangiopati
Ischemi (annat ord för syrebrist) beror på att åderförkalkning förtränger de stora blodkärlen, vilket innebär att cirkulationen till vävnaden reduceras. Även mindre blodkärl kan skadas vid diabetes. Det kallas mikroangiopati: väggarna till de små blodkärlen förtjockas, vilket leder till ytterligare försämrat blodflöde till vävnaden i foten. Ischemi förvärras av högt blodsocker, högt blodtryck, högt kolesterol och rökning.
Avsaknaden av fotpuls visar att blodflödet i foten har försämrats. Andra symtom som tyder på ischemi är kramp i vaderna under träning, som försvinner vid vila, eller smärta i fötterna när de är i upphöjt läge. Om du har neuropati är symtomen inte alltid lika tydliga. Därför bör du känna med handen efter pulsslag i foten och vara uppmärksam på tecken som kalla fötter eller tunn eller missfärgad hud vilket kan vara tecken på ischemi.

Diagnos och behandling
Om blodtillförseln i foten är otillräcklig så måste en kärlkirurg konsulteras och behandling sättas in så snart som möjligt. Råden vid en sådan konsultation kan handla om träning, om att sluta röka, om läkemedel mot högt blodsocker, högt kolesterol eller högt blodtryck eller om läkemedel mot en ökad risk för små blodproppar, t.ex. acetylsalicylsyra (trombyl). För personer med allvarlig ischemi kan ultraljudsundersökning upptäcka trånga passager i kärlen, vilket sedan kan bekräftas med kärlröntgen, så kallad angiografi. Kontrastvätska sprutas då in i kärlen som röntgas för att det trånga stället ska upptäckas. En ballongvidgning vid kärlröntgen eller ett kirurgiskt ingrepp kan ta bort förträngningarna och därmed förbättra blodflödet, vilket kan ta bort värken och minskar risken för framtida komplikationer.

Hur ska jag med diabetes sköta mina fötter?

1. Undersök fötterna varje dag –
Titta och känn på dem. Detta är särskilt viktigt om du har nedsatt känsel eftersom du kanske inte alltid är medveten om att du har fått ett litet sår. Be en anhörig eller annan person om hjälp om du ser dåligt. Var uppmärksam på färgförändringar, rodnader och svullnader. Var uppmärksam på om du har någon hudskada, om hudtemperaturen förändras och på eventuell smärta eller obehag.

2. Förhårdnader (callus) –
Försök aldrig själv behandla förhårdnader eller liktornar. Det finns risk för sårskador. Därför är det viktigt att en fotvårdsspecialist tar bort förhårdnader eller liktornar innan de blir för tjocka. De ger ett onormalt tryck på huden som kan ge skador och blåsor. Sätt ALDRIG på liktornsplåster eller syrapreparat som kan skada huden och ge upphov till sår. Neuropati och ischemi gör att dina fötter är extra känsliga. Klipp naglarna rakt av och fila dem i de skrovliga ändarna. Rådfråga en fotvårdsspecialist om du misstänker deformering eller infektion.

3. Nagelvård –
Om du kan klippa dina tånaglar bra själv ska du inte låta din diabetes stoppa dig. Klipp dem med rak kant och fila kanterna runda. Rådgör med en fotvårdsspecialist om du misstänker en missbildning, infektion eller nageltrång.

4. Risk för brännskador –
Kontrollera badvattnets temperatur, undvik varmvattenflaska eller heta föremål som kan skada huden och orsaka sår. Tänk på att fötterna inte känner värmen så bra. Även varm asfalt, sand och stenplattor kan orsaka brännskador.

5. Hudskötsel –
Tvätta fötterna dagligen och torka dem väl, särskilt mellan tårna då det annars kan uppstå svamp. Smörj in fötterna med oparfymerad hudkräm, dock inte mellan tårna.

6. Semester –
Smörj in fötterna med solkräm för att undvika brännskador och skydda fotsulorna mot varm sand genom att använda sandaler om du åker på solsemester. Ta med första hjälpen utrustning för att behandla små sår. Har du fått ett litet sår ska du tvätta det med tvål och vatten, därefter med (hand)sprit, sätt på plåster eller skyddande förband. Rengöring är A och O. Sök hjälp, rådfråga en fotvårdsspecialist eller läkare om såren inte har läkt när du kommit hem.

Tips:
- Gå på kontinuerliga fotkontroller.
- Sök behandling för förhårdnader och liktornar.
- Undersök dina fötter dagligen för att upptäcka eventuella förändringar.
- Sök hjälp om du upptäcker ett problem.
- Använd rätt skor. Fråga din läkare om råd.
- Lita inte på din känsel i fötterna om du fått veta att den är nedsatt.
- Gå inte barfota, skydda alltid dina fötter.

Kontakta din distriktsläkare eller diabetesspecialist om du tror att du har några symptom. Fråga din vårdcentral var närmaste fotvårdsspecialist finns samt om du önskar mer information.

Studie av Emma Howard, Community Diabetes Lead Podiatrist, Oxford Health NHS Foundation Trust

________________________________________________________________________________

Insamlingsstiftelsen Diabetes Wellness Sverige är en stiftelse som grundades 2006 i Sverige. Stiftelsens syfte är att samla in pengar till diabetesforskningen och sprida kunskapen om diabetes till allmänheten. Sedan starten har Diabetes Wellness Sverige skänkt ca 80 miljoner kronor till diabetesforskningen. Insamlingsstiftelsen ingår i ett nätverk av organisationer i flera länder som tillsammans stöttat forskning som syftar till att hitta ett botemedel mot diabetes och har ett 90-konto sedan 2007, 900116-5. www.diabeteswellness.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy