Obalans i vår tarmflora ökar risken för diabetes typ 2

Det är tidigare känt att minskad effekt av hormonet insulin, så kallade insulinresistens, ökar risken för att utveckla typ 2-diabetes med cirka tio procent. Under senare år har forskarna alltmer uppmärksammat vår tarmflora.

Tidigare har det visat sig att övervikt och brist på daglig fysisk aktivitet orsakar insulinresistens. Dansk forskning har belagt att de specifika obalanserna i sammansättningen och funktionen i tarmens cirka 50 biljoner bakterier också kan leda till insulinresistens och därmed ökar risken för att utveckla typ 2-diabetes.
- Vår studie visar att förutom fetma och brist på daglig motion, de specifika obalanser i sammansättningen och effekter av specifika tarmbakterier starka aktörer i utvecklingen av insulinresistens, en mycket vanlig föregångare till sjukdomar som typ 2-diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom, som växer en epidemi takt i de flesta delar av världen, säger professor och forskningsledare Oluf Borbye Pedersen från Novo Nordisk Foundation metabolisk centrum och Lundbeck Foundation Genome Center, Köpenhamns universitet.

Det är stora mängderna av de två bakterierna Prevotella copri och Bacteroides vulgatus, som är en naturlig del av tarmfloran hundratals bakteriearter som nu förknippas med insulinresistens.
- Den intressanta frågeställningen i våra resultat är om typ 2-diabetes i själva verket är en kronisk infektionssjukdom som orsakas av bakterier i tarmen? Det kommer att bli ett viktigt tillskott till den nuvarande synen på sjukdom.
Livsmedel som vi äter ger tarmbakterierna bränsle som reglerar fördelningen och funktionen av de hundratals bakteriearter som utgör 50 biljoner tarmbakterier, som varje människa behöver för att kunna leva.
- Det finns många indikationer på överdriven konsumtion av animaliskt fett, rött kött, och brist på grönsaker påverkar de extremt komplexa ekosystem av tarmbakterier i fel riktning, så att tarmbakterier blir patogena. För mycket animaliskt fett skapar en obalans i tarmkanalen, medan grönsaker - vi vet från många studier - har motsatt effekt och kan vara förebyggande mot sjukdomar, förklarar Oluf.
Att så många människor i världen lider av insulinresistens och typ 2-diabetes, är enligt forskaren förmodligen en konsekvens av det faktum att alltför många ger kroppen fel bränsle.
- Det råder ingen tvekan. Men framtida kliniska forskningsresultat kommer att hjälpa oss att bättre förstå hur vi kan hjälpa till att reglera kroppens tarmbakterier.

Fredrik Bäckhed, professor i molekylär medicin vid Göteborgs Universitet, har studerat kostfibrernas betydelse för tarmfloran, berättar att tarmbakterierna är bra för utmognaden av immunförsvaret, vitamintillverkning, skydd mot tarminfektioner med mera.
- Vi föds sterila och får de första bakterierna i samband med förlossningen. Dessa påverkas därmed hur vi föds (kejsarsnitt jämfört med vaginalt). Därefter har kosten stor påverkan (tillägg mot bröstmjölk) och sedan får vi en mer vuxenlik flora när vi äter fast föda (ca 12 mån). Denna kommer fortsätta mognas under de nästföljande åren, säger Fredrik.
Fredrik och hans kollegor har fått anslag från Diabetes Wellness Sverige för att utreda kopplingen mellan tarmflora/tarmbakterier, eventuell diagnos diabetes typ 2 och berättar:
- Vi har funnit att tarmbakterierna är förändrade i patienter med typ 2 diabetes. Framförallt saknar dessa patienter smörsyraproducerande bakterier. Därefter väcktes frågan om hur läkemedel påverkar tarmfloran i patienterna, framförallt metformin. Vi visade förra året att metformins effekter till viss del kan medieras via en förändrad tarmflora. I vår pågående studie undersöker vi hur tarmfloran ser ut hos obehandlade typ 2 diabetiker samt hos patienter med prediabetes. Detta kommer vara ett viktigt arbete för att undersöka om tarmfloran kan användas för att diagnosticera diabetes.
När det gäller vikten kopplad till vår tarmflora fortsätter Fredrik:
- Det finns studier med blandat resultat. De flesta riktar in sig på fetma där vi ser olika bakterier vara kopplade till sjukdomen i olika studier. Dock verkar det som om att patienter med feta har en lägre diversitet (färre sorters bakterier), men jag tror att detta delvis kan bero på att patienterna äter mindre fibrer.

Avslutningsvis frågar jag Fredrik vad han tycker att det är bra att tänka på vid måltider:
- Kaloriintag och en varierad kost.

Läs mer om den danska studien här.
Oluf Borbye Pedersen berättar att det kommer en ny artikel i februari 2018 gällande tarmmikrobiota och prediabetes.

_________________________________________________________________________

Insamlingsstiftelsen Diabetes Wellness Sverige är en stiftelse som grundades 2006 i Sverige. Stiftelsens syfte är att samla in pengar till diabetesforskningen och sprida kunskapen om diabetes till allmänheten. Sedan starten har Diabetes Wellness Sverige skänkt ca 80 miljoner kronor till diabetesforskningen. Insamlingsstiftelsen ingår i ett nätverk av organisationer i flera länder som tillsammans stöttat forskning som syftar till att hitta ett botemedel mot diabetes och har ett 90-konto sedan 2007, 900116-5. www.diabeteswellness.se