Professor Nils Wierup har tilldelats ett forskningsanslag på 2 miljoner kronor

Professor Nils Wierup vid Lund University Diabetes Centre LUDC har fått ett forskningsanslag på 2 miljoner kronor av oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt ”Studies in enteroendocrine cells to identify targets for the treatment of T2D”.

Vårt syfte på stiftelsen Diabetes Wellness Sverige är att öka allmänhetens kunskaper om diabetes och att ge olika typer av stöd till diabetiker i väntan på ett fungerande botemedel samt att stödja forskningen kring diabetes. Project Grant är ett forskningsanslag som delas ut till forskningsprojekt relaterade till både typ 1- och typ 2-diabetes där stiftelsen ser störst förutsättningar för att komma ett steg närmare en lösning kring gåtan diabetes.
Professor Nils Wierup arbetar i dag på Lund University Diabetes Centre LUDC och erhåller 2 miljoner kronor för sitt projekt ”Studies in enteroendocrine cells to identify targets for the treatment of T2D”.
- Jag är oerhört tacksam för detta fina anslag som kommer att vara helt avgörande för studiernas genomförande, säger Nils.

”Studier i enteroendokrina celler för att identifiera mål för behandling av typ 2-diabetes.”
- Tarmhormoner är viktiga regulatorer av blodsockernivåer. Medel (t.ex. Ozempic) som härmar ett sådant hormon, GLP-1, används för behandling av typ 2-diabetes (T2D). T2D-patienter har minskade GLP-1-nivåer, och GLP-1-nivåer är associerade med remission av T2D efter fetmakirurgi. De cellulära processerna bakom dessa förändringar är inte väl förstådda. Faktum är att holistiska studier om T2D:s inverkan på alla nio typer av hormonproducerande celler saknas. Detta är nu möjligt tack vare ny teknik, encellig RNA-sekvensering (scRNAseq), som möjliggör mätning av uttrycket av alla gener i en enda cell. Här kommer vi att använda tre olika upptäcktsstrategier för att överbrygga denna kunskapslucka. 1) Vi kommer att använda scRNAseq för att identifiera förändringar i biologiska processer i varje celltyp hos T2D-patienter och diabetiska möss. 2) Vi kommer att testa alla gener (20 000) för potentiella GLP-1-reglerande åtgärder med hjälp av "gensaxar" i cellinjer. 3) Vi kommer att använda tarmprover från före och efter gastric bypass-operation för att identifiera regulatorer av GLP-1 och GIP. Identifierade gener kommer att genomgå omfattande mekanistiska analyser och testas för antidiabetiska effekter hos diabetiska möss. På så sätt är vi väl positionerade för att identifiera sjukdomsprocesser som kan bana väg för utveckling av nya behandlingar, t.ex. för att öka utsöndringen av kroppens eget Ozempic.

Varför började du forska?
- Jag har väl egentligen bedrivet någon form av forskning så länge jag kan minnas, började min bana med att skruva isär radioapparater och bedriva arkeologiska utgrävningar i trädgården. Jag är nyfiken och vill veta hur saker och ting hänger ihop.

Varför valde du att forska inom diabetes?
- Ett bananskal från början, men tack vare mötet med min fantastiske handledare Frank Sundler blev det självklart. Anledningen att jag fortsatt är att diabetes är en komplex och allvarlig sjukdom och intressant vetenskaplig nöt att knäcka.

Kan du berätta mer om projektet?
- Hormoner från tunntarmen spelar en viktig roll i reglering av blodsocker. De mest kända hormonen är de insulin-frisättande hormonen GLP-1 och GIP. Väldigt lite är känt om hur tarmens celler påverkas vid T2D och varför T2D patienter har sänkta GLP-1 nivåer. Genom att jämföra alla aktiva gener i alla tarmceller från T2D patienter och friska individer kommer vi identifiera cellulära processer som påverkats av T2D i tunntarmens samtliga nio typer av hormonproducerande celler. Vi kommer även i CRISPR-försök testa vilka av cellens 20 000 gener som reglerar produktion av GLP-1. Gener med central roll i varje process kommer att genomgå mekanistiska tester i cell- och djurmodeller. Vi testar framför allt gener som reglerar GLP-1 och GIP. Slutligen testas blodsockersänkande egenskaper i diabetiska musmodeller.

Vad är målet med projektet?
- Med denna strategi kommer vi att hitta celltyps-specifika sjukdomsmekanismer som kan angripas med framtida läkemedel för behandling av T2D.

Vad har du kommit fram till gällande din tidigare forskning?
- Projektet baseras i stor utsträckning på förstudier i diabeteska möss. Vi har sett att dessa har väldigt mycket färre av de GLP-1-producerande cellerna. Vi kommer även att använda vår nya analysmetod för single cell RNAseq, som visat sig väldigt träffsäker för att hitta sjukdomsmekanismer I humans Langerhanska öar.

Hur tycker du diabetesforskningen har förändrats sedan du började forska inom diabetes?
- När jag började forska för över 25 år sedan kunde man bara mäta aktiviteten av en enda gen åt gången och det krävdes 1000-tals celler. Nu kan vi mäta aktiviteten av 1000-tals gener en ända cell. En otrolig förbättring av upplösningen! Dessutom publiceras ständigt nya dataset för allmän tillgång, vilket gör att forskare tillsammans kan få tillgång till otroligt detaljerade analyser av olika celltyper ifrån friska individer eller ifrån de som har diabetes.

Inom vilket område av diabetesrelaterad forskning ser du i dag den snabbaste utvecklingen och vad tror du kommer att hända inom de närmaste tio åren?
- Omics metoderna har haft en mycket snabb uppgång och kostnaderna har blivit rimliga och därmed tillgängliga för de flesta forskare. Utmaningen är att använda och analysera datan på bästa sätt. Nästa stora tekniska grej är nog single cell proteomics. När det kommer till diabetes så är jag intresserad av djupare förståelse för de fem olika typerna av diabetes på vävnadsnivå. Samt att förstå varför vissa patienter har svåra komplikationer redan vid diabetesdebut. Hur kan vi hitta dessa tidigare? De insulinproducerande beta-cellerna har en stor förmåga till att kompensera för ökat insulinbehov, kanske kan vi hitta nya och skyddande mekanismer genom att studera förstadier av diabetes?

Hur har forskningsanslaget från oss hjälpt dig att finansiera ditt projekt?
- Jag är oerhört tacksam för detta fina anslag som kommer att vara helt avgörande för studiernas genomförande. Tidigare anslag från stiftelsen har varit väldigt betydelsefulla för att finansiera utvecklingen av metodiken som kommer att användas i nuvarande projekt.

Text: Ann Fogelberg