Elektrifiering kan minska 60 procent av Europas utsläpp senast 2050

Med elektrifiering av transport-, bygg- och industrisektorerna kan Europa bli den första kontinenten som är koldioxidneutral år 2050. Sverige och de nordiska länderna ligger redan före resten av Europa, till exempel när det gäller uppvärmning. Det visar en ny rapport publicerad av BloombergNEF (BNEF), Eaton och Statkraft.

– Elektrifiering, eller sektorkoppling, kan bli en stark bidragande faktor för att uppnå satta utsläppsmål. Detta kräver att olika sektorer börjar använda energikällor med låga koldioxidutsläpp, vilket redan har gjorts inom kraftproduktion och energi, säger Victoria Cuming, BNEFs globala policyanalytiker.

Elektrifiering sker antingen direkt eller indirekt. Den direkta strategin är att öka antalet elbilar så mycket som möjligt och att öka antalet elvärmesystem i byggnader och industri. I Centraleuropa värms byggnader främst av gas och olja. Det motsatta gäller i Sverige och Norden, där till exempel byggnader värms upp med fjärrvärme och el. Ett av de indirekta sätten är användningen av grön vätgas (framställd med förnybara energikällor), som kan användas som källa för termisk energi, till exempel i olika industriella processer som annars använder fossila bränslen.

– Nyckeln till övergången till ett koldioxidneutralt energisystem på europeisk nivå kan vara att använda fjärrvärme, elektrisk uppvärmning och utnyttjande av spillvärme samtidigt. Fjärrvärmeproduktionen i Sverige kommer till stor del från förnybara energikällor. Transportbränslen kan knappast fasas ut helt, vi måste investera i att öka distributionskedjan för biobränsle och infrastruktur för laddning av elfordon, säger Roger Kvist, Sverigechef på Eaton.

Att investera i elnätet – ett måste

Rapporten uppskattar att energiproduktionskapaciteten kommer att behöva ökas med 75 procent fram till 2050 om nya industrier elektrifieras. Det mesta av den extra energi som behövs skulle genereras av sol- och vindkraft. Elnätets flexibilitet måste också förbättras, eftersom el används på olika sätt i uppvärmning och trafik. Å andra sidan kan elektrifierade industrier skapa flexibilitet genom att anpassa sina konsumtionsmönster med nya metoder och tekniker.

– I framtiden kommer vi behöva göra fler investeringar i elnätet, eftersom elektrifieringen av sektorer kommer att påverka nätet. De nordiska stamnätsföretagen har redan redogjort för olika åtgärder för att producera förnybar energi. Elsystemet kommer att behöva vara mer flexibelt i framtiden. Ackumulatorer, värme- och energilagring i byggnader spelar en stor roll här, säger Roger Kvist.

Med elektrifiering kan upp till 60 procent av den totala energin som krävs av transport, bygg och industri genereras av el, nu är efterfrågan bara 10 procent. Det är svårt att uppnå nollutsläpp från sektorer som flygtrafik, lastfartyg, vägtransporter på lång väg och industriella tillverkningsprocesser. Det är också tidskrävande att ersätta högutsläppsprodukter med andra produkter.

Elektrifiering kräver incitament

Enligt rapporten måste olika länder, för att minska utsläppen, sätta upp ambitiösa mål för elektrifiering och marknadsföra olika tekniker, till exempel koldioxidtvättning och energiåtervinning. Det växande behovet av energi måste lösas med den renaste möjliga energin.

– För att minska utsläppen måste man sluta tänka i silos och agera rationellt. Den svenska industrin tjänar den globala marknaden, och industriutsläpp måste också beaktas globalt. Renare produktion bör uppmuntras. Sanktioner kan leda till förlust av konkurrenskraft, vilket kan leda till en omlokalisering av produktionen och i värsta fall till mer föroreningar. Samtidigt kan påverkan på den nationella ekonomin vara negativ, säger Janne Paananen, Technology Manager, Eaton i Finland.

Forskningsrapporten ”Sector Coupling in Europe: Powering Decarbonization”, har tagits fram av BloombergNEF, krafthanteringsföretaget Eaton och vattenkraftsföretaget Statkraft.

Bilden: Minskning av växthusgasutsläpp mellan 2020 och 2050 genom elektrifiering av sektorer, exempel från länder som Storbritannien och Tyskland.

Källa: BloombergNEF. Siffrorna i figuren beräknar hur mycket grön vätgas eller väte som används för att värma upp byggnader.

Den fullständiga rapporten framtagen av BloombergNEF (BNEF), Eaton och Statkraft kan laddas ner här.