Skip to main content

Forskning och praxis i ekonomistyrning

Nyhet   •   Feb 03, 2014 07:46 CET

Den 30–31 januari genomfördes konferensen Nordisk Workshop i Ekonomi- och verksamhetsstyrning vilken lockade över 60 forskare till Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Ekan Management sponsrade arrangemanget och fanns på plats för att delta i diskussionerna. Här sammanfattar vi ett axplock av de resultat och diskussioner som fyllde två kunskapsintensiva dagar.

Glapp mellan behov och praxis

Av forskning och diskussioner framkommer att ekonomistyrningsteori och -praxis fortfarande till stor del utgår ifrån stabila affärsmiljöer medan verkligheten för såväl företag som offentliga verksamheter omfattar allt större komplexitet och oförutsägbarhet. Hur vi tar betalt utgör ett bra exempel. Här visar studier att nästan all prissättningslitteratur fokuserar på kostnader medan det i dagens affärsvärld är mer intressant att utgå från marknaden. I takt med att mixen av produkter och tjänster ökar, samtidigt som nya affärskonstellationer och -relationer uppstår på den allt mer globala marknaden, finns ett stort behov av nya innovativa prismodeller.

Icke-beslut och användning av IT

Avsaknad av beslut kan få svåra följder om de aktörer som påverkas är svaga och problemen allvarliga. Det framkommer av forskning kring beslutsfattande. Dessvärre är det vanligt förekommande med icke-beslut i komplexa, vinstdrivande företag. En studie visade bland annat att medarbetare i en organisation ändå agerar som om beslut redan är fattade och verksamheten fortsätter som vanligt även om så inte är fallet. I de fall kunderna påverkas negativt av dessa icke-beslut påverkas i sin tur försäljning och lönsamhet.

Kopplat till beslutsfattande visar en studie av ekonomers användning av affärssystem (ERP-system) att styr- och ledningssystemen är dåligt integrerade med affärssystemen samt att det mesta av ekonomernas analyser fortfarande görs i Excel eller motsvarande. Affärssystemen avspeglade sällan affärsmiljön och används av ekonomerna främst för budget och finansiell mätning och kontroll, inte så mycket för strategisk planering och analys. Här finns således en hel del kvar att göra för att kunna ta tillvara potentialen av informationsteknologin i form av effektivitet och beslutskvalitet.

Ägarens påverkan och kundkraft i det offentliga systemet

En annan studie visade att ägarstrukturen har stor påverkan på ledningens uppmärksamhet vid ekonomi- och verksamhetsstyrningen. Med stabila och långsiktiga ägare frigörs konkurrensen om uppmärksamhet till andra intressenter (primärt kunderna) medan det med många ägare blir större fokus mot ägarna och mindre mot kunderna. Hos den långsiktiga ägaren Staten konstaterar en studie att det behövs bättre beslutsunderlag och ökad transparens mellan överordnade och underordnade organisationer. Det som uppfattas som bra eller dåligt av överordnade enheter återkopplas inte tillbaka i styrsystemet. Avsaknad av feedback leder till att verksamheter fortsätter som de alltid har gjort, vilket hindrar utveckling av verksamheterna.

Andra studier inom den offentliga sektorn visar att marknadsmekanismerna fungerar dåligt eftersom individer (kunder) har svårt att vara välinformerade om leverantörernas kvalitet och omöjligen kan vara tillräckligt informerade om vad som är rättvis fördelning. Ekonomistyrning och ansvarsutkrävning i denna komplexa kvasi-finansierade verksamhet är särskilt svårt, då marknaden omfattas av en mix av privata och offentliga utförare, som alla finansieras av offentliga medel.

Internrevisionens uppgift okänd och nyttan ifrågasatt

Internrevisions roll var ytterligare ett ämne som lyftes upp under dessa fullspäckade dagar. Det konstateras att revisionen har hittat en roll där de är både granskande och stödjande och agerar allt mer proaktivt, men uppfattas ändå som ganska tandlös. Merparten (>50 %) av enhetscheferna som tillfrågades i en studie hade inte någon aning om internrevisionens uppgift och över 60 procent anser att internrevisioner inte leder till någon nytta. Studien som lades fram visar att en internrevision kan leda till ett passivt förhållningssätt och därmed reducerad besluts- och handlingskraft. Hypotesen är att rädslan för kritik kan gå så långt att ingen vill ta ansvar och därför helst inte gör något alls för att undvika kritik. Studien visade också att ansvariga ofta ställs till svars för sent, medan handlingsförlamningen, som revisionen i många fall leder till, inträffar omgående och blir långvarig.

Knut Fahlén, Ekan Management