Nyhet -
Ojämlikhet botas inte med psykofarmaka!
Samma vecka som Sverige fick en ny regering med bärande idé att öka ojämlikheten i landet, presenterade professor Richard Wilkinson sin nya bok Den inre ojämlikheten. I den presenteras forskningsgenomgångar som förklarar varför ojämlikhet leder till sämre fungerande samhällen för alla. Om hur ojämlikhet konkret och rent kroppsligt påverkar vårt tänkande, vårt beteende och vår självuppfattning till det sämre.
I boken Jämlikhetsanden från 2010 visade de två brittiska epidemiologerna Richard Wilkinson och Kate Pickett att ekonomiska skillnader – ojämlikhet – spelar en nyckelroll för hur våra samhällen fungerar. Författarnas centrala slutsats var att ju större ojämlikheten är, desto större är många sociala och hälsorelaterade problem, som förtida död, drogmissbruk, våld och kriminalitet. Deras bok angreps från flera håll. Särskilt från krafter som anser att jämlikhet inte är en bra politisk idé. Ingen har dock på ett vetenskapligt hållbart sätt lyckats motbevisa Wilkinsons och Picketts tes.
Ojämlikhetens effekter går i arv
Det är i ljuset av detta man måste se den svenska situationen med en skenade psykisk ohälsa, en kraftig ökad användning droger och ett ökande antal mord och skjutningar på öppen gata. Eller hur tolkar man den brittiska situationen? I en undersökning om den psykiska hälsan i Storbritannien 2018 visade att 74 % av vuxna någon gång under året hade varit så utmattade eller så stressade att de inte hade fungerat. 32 % angav att de haft självmordstankar. 16 % av vuxna hade självskadat sig under stress. Motsvarande siffror för gruppen 18 – 24 år var 83 % ,39 % och 29 %. Vad är det som händer? En viktig förklaring är att ojämlikheten har ökat kraftigt i bägge länderna under de senaste åren. I boken ”Den inre ojämlikheten” visar forskarna med överväldigande vetenskaplig bevisning hur vi alla föds mycket lika från början. De genetiska skillnaderna mellan olika människor är väldigt små. Med ökad ojämlikhet ökar människors jakt på status i samhället. Ingen vill vara en förlorare – alla vill vara vinnare. Alla vill vara högt upp på samhällsstegen – eller åtminstone inte längst ner. Man börjar konkurrera med varandra gällande vilken social status man har i det uppdelade samhället. Det här skapar en långvarig stress som påverkar hur vi mår. Och vårt mående påverkar hur våra barn mår. Och så är bollen i rullning.
Ojämlikhet leder till ångest
Det finns evidensbaserade studier som visar att samhällen som präglas av social status, överordning- underordning, makt, tvång och orättvisor leder till ökad ångest och depression. Eftersom det i ett sådant samhälle också finns stora vinster i att skaffa sig en uppblåst självuppfattning om makt och ett ökat fokus på att uppnå social dominans och bekräftelse leder det i sin tur till ökad förekomst av uppförandestörningar, manier och narcissistiskt beteende. Richard Wilkinson menar att man måste ta ojämlikheten på allvar:
- Det finns ett naivt perspektiv som handlar om att ojämlikhet bara spelar roll om det leder till fattigdom eller om skillnadernas i inkomst upplevs som orättvisa, säger han och fortsätter:
- Ett mer korrekt perspektiv på ojämlikhet är att den påverkar utvecklingen av våra hjärnor. Det handlar om dominans och underkastelse, överlägsenhet och underlägsenhet, hur vi behandlar varandra och hur vi känner inför oss själva. Ojämlikhet ökar statustävling och statusosäkerhet emellan oss. Ojämlikhet ökar ångest och ger en känsla av brist på egenvärde. Ojämlikheten intensifierar oron och stressen om hur vi blir sedda och värderade. Om vi är attraktiva eller oattraktiva, intressanta eller tråkiga, etc.
Folkhälsans Dr Jekyll och Mr Hyde
Richard Wilkinson pratar om jämlika och ojämlika samhällen som en sorts folkhälsans Dr Jekyll och Mr Hyde. För de som inte minns handlar romanen om den trevlige och skötsamme Dr Jekyll. Dr Jekylls vänner blir förvånade när denna respektabla doktor börjar umgås med en konstig, ful, liten man som gjort sig skyldig till att ha trampat ner ett barn på gatan. Det visar sig att Mr Hyde är Dr Jekyll själv efter att han intagit ett egenhändigt uppfunnet elixir, som tycks släppa fram hans mest primitiva och brutala sidor. Berättelsen handlar om människans inneboende förmåga till både ont och gott.
Ojämlikheten verkar, om man ska tro på vetenskapen och det ska vi väl i vår upplysta tid, vara hela mänsklighetens elixir som släpper fram våra mest primitiva och brutala sidor.
Regeringens politik skapar mer ojämlikhet
Det är en händelse som ser ut som en tanke att samma vecka som Richard Wilkinson är i Sverige och pratar om faran med ojämlikhet läggs en regeringsförklaring på riskdagens bord som innebär en kraftig ökad ojämlikhet. En regeringsförklaring med skattesänkningar och ökade möjligheter till avdrag för de allra rikaste som bärande delar.
Och i veckan efter regeringsförklaringen presenterar den svenska statens egna Folkhälsmyndighet följande nyhet: ”Ojämlikheter i psykisk hälsa syns tidigt”
”Redan hos barn ses skillnader i psykisk hälsa kopplade till föräldrarnas inkomst och socioekonomiska situation. I en ny rapport, den första i sitt slag, kartlägger Folkhälsomyndigheten de ojämlikheter i psykisk hälsa som finns mellan olika grupper i Sverige.”
Ojämlikhet möts med psykofarmaka
Samhället försöker, genom sjukvården, att bemöta det dåliga måendet ojämlikheten skapar med en massmedicinering. 2017 skrevs, enligt Socialstyrelsens läkemedelsregister, över 30 miljoner recept på psykofarmaka ut till minst en 1,5 miljon svenskar. Trots detta ökar det självupplevda dåliga måendet och samhället svarar med ännu mer medicinering med stora kostnader och lidande som följd. Det är som ett sorts statligt självskadebeteende. Istället för att ta itu med sjukdomen medicinerar man symtomen. Medborgarna betalar.
Det pratas ofta om vikten av en evidensbaserad sjukvård och ett evidensbaserat socialt arbete. När ska vi införa en evidensbaserad politik?
Text: Per Sternbeck
Läs rapporten från Folkhälsmyndigheten:
