This web page requires JavaScript to be enabled.

JavaScript is an object-oriented computer programming language commonly used to create interactive effects within web browsers.

How to enable JavaScript?

Det finns ett uttryck som handlar om ”Elefanten i rummet”. Enligt Wikipedia är ”Elefanten i rummet” ett bildligt uttryck för något som är påtagligt för alla människor i en grupp, men som man undviker att prata om. Foto: © [Daniel] / Adobe Stock
Det finns ett uttryck som handlar om ”Elefanten i rummet”. Enligt Wikipedia är ”Elefanten i rummet” ett bildligt uttryck för något som är påtagligt för alla människor i en grupp, men som man undviker att prata om. Foto: © [Daniel] / Adobe Stock

Nyhet -

Stadens nya hemlöshetsprogram garanterar fortsatt hemlöshet

Ännu en gång pratar staden hemlöshet utan att diskutera bostadsbrist eller tillskott av ekonomiska medel.

De flesta normalt fungerande personer inser att det finns ett mycket nära samband mellan hemlöshet och bostadsbrist. Man skulle kunna tro att denna insikt var mycket närvarande när den kommun med flest antal hemlösa personer i landet ska skriva ett program om hur man ska motverka hemlöshet. Och att en bärande del i ett sådant program skulle handla om hur många bostäder man ska bygga för gruppen hemlösa under de kommande åren. Så är dessvärre icke fallet. I det av socialnämnden nyligen antagna ”Stockholms stads program för att motverka hemlöshet 2020 – 2025” nämns inte bostadsbristen annat än i förbigående. Hur är det möjligt?

Elefanten i rummet

Det finns ett uttryck som handlar om ”Elefanten i rummet”. Enligt Wikipedia är ”Elefanten i rummet” ett bildligt uttryck för något som är påtagligt för alla människor i en grupp, men som man undviker att prata om. Orsaken till att man håller tyst om “elefanten” kan vara att det skulle vara genant, förorsaka besvärliga diskussioner, eller att ämnet är tabu. Hemlöshet är inte genant eller tabu för någon som inte är hemlös (För de som är hemlösa kan det absolut vara genant och tabu då det finns många fördomar om hur hemlösa personer är eller inte är). Ingen politiker gillar hemlöshet men man pratar gärna om hemlöshet i form av: ”Det är inte värdigt”, ”Så ska vi inte ha det”, och så vidare. Efter att ha hört dessa till intet förpliktigande meningslösa floskler uttalade av olika socialborgarråd under över 20 års tid kan man konstatera att orsaken till att bostadsbristen inte nämns tillsammans med hemlöshet är att det skulle ”förorsaka besvärliga diskussioner”.

Bostäder byggs – men inte åt hemlösa

I rapporten ”Stadens bostadsförsörjningsansvar”, nr 4, 2018 framkommer att staden gör medvetna satsningar för att bygga bostäder åt nyanlända, studenter och unga vuxna. Det framkommer i revisorsrapporten att det har satts upp mål om 4000 bostäder åt ena gruppen och nåt likande åt de andra. För stadens hemlösa saknas motsvarande satsningar och man hade ju kunnat tro att i ett program som ska gälla i fem år och syftar till att motverka hemlöshet borde en satsning på fler bostäder finnas med. Men icke. Vi får däremot i programmet läsa att de övergripande perspektiven för programmet är ”Helhetssyn”, ”Samverkan” och ”Evidens”. Det är väldigt vackra ord men hur ska man kunna ta dem på allvar om de inte är kopplade till reformer som syftar till att kommunen ska ta sitt bostadsförsörjningsansvar? En ”Helhetssyn” på hemlöshet utan bostäder att förmedla, är det möjligt? Vad ska man ”Samverka” om? Finns det ”Evidens” för att man kan lösa hemlöshetsproblemet utan bostäder för hemlösa att bo i? Sedan radar programmet upp olika insatser som staden redan gör, där höjden av ignorans är när staden erbjuder hemlösa stöd i bostadssökande av bostäderna som inte finns.

Stadens budskap: Fortsätt missbruka om du vill ha lägenhet

Även på andra sätt är programmet en trist läsning för den som är en anhängare av en progressiv, rättssäker, rättvis social- och hemlöshetspolitik. Inte ett ord för att problematisera stadens allt mer ojämlika behandling av stadens hemlösa, där personer som kämpar för drogfrihet ”belönas” för detta genom att inte få tillgång till tränings- och försökslägenheter, utan i bästa fall erbjuds ”avtalat boende”, vilket innebär fem års boende på Hotellhemsanläggning och sedan ut i kylan igen med förhoppningen från staden om att allt ordnat sig då (kanske har de dött?). Detta till skillnad från de personer som fortsätter att missbruka. De kan få tillgång till Bostad först och en chans att överta ett kontrakt. Signalen från staden är helt klar: Vill du optimera dina chanser att få en lägenhet att bo i stadigvarande, fortsätt att småknarka lite! Är det sådana signaler staden vill sända ut?

Samma antal lägenheter förmedlas till socialtjänster trots ökade behov

Man undviker också att diskutera om det stora behovet av en ökning av antalet bostäder till socialtjänsterna från allmännyttan. Varje år ger allmännyttan genom bostadsförmedlingen 500 lägenheter till stadens socialtjänster. 100 av dessa förvinner omedelbart till hemlösa barnfamiljer. Kvar är 400 lägenheter som ska portioneras ut till hemlösa, våldsutsatta kvinnor som tvingats från hemmet av våldsutövande make, äldre hemlösa utan missbruksproblem och avhoppare från kriminella gäng för att nämna några. Vi har ett socialborgarråd som är mycket förtjust i Bostad först. Han har tidigare aviserat satsningar på detta. Denna ”satsning”, som väl snarare borde kallas prioritering, innebär att en större andel av dessa 400 lägenheter ska användas för Bostad först. Det är säkert bra för somliga men beslutet präglas inte av en ”Helhetssyn”. Det gör inte heller majoritetens beslut om ytterligare utförsäljning av allmännyttan vilket på sikt reducerar antalet möjliga lägenheter att förmedla till samhällets allra mest behövande personer.

Programmet präglas av låga ambitioner

Det som till sist präglar hemlöshetsprogrammet är att man gör en defensiv dygd av nödvändigheten. Inga satsningar på bostäder för hemlösa. Inga åtgärder eller politiska beslut för att öka antalet lägenheter som förmedlas. Inga satsningar på behandling för personer med missbruksproblem. Inga satsningar på att hjälpa äldre som riskerar att bli vräkta för att de helt enkelt inte har råd att betala hyran när maken gått bort. Inga satsningar på personer med dubbeldiagnos. Inga satsningar överhuvudtaget. Allt ska lösas inom befintliga system och inom kostnadsramen. Ambitionerna är lågt satta och man är väl medveten, både från politiker och tjänstemän, om att nästa år kommer stadsdelarnas ekonomier att försämras rejält. Men det pratas det inte heller om i hemlöshetsprogrammet. Ännu en elefant. Det blir inte plats för så mycket annat med så stora elefanter i en och samma rapport.

Ett program för ÖKAD hemlöshet

Ett är säkert, när detta program utgår om fem år kommer hemlöshetsituationen i staden inte att ha förändrats till det bättre. Man kan faktiskt anklaga staden för falsk marknadsföring när man anger att programmet ”motverkar” hemlösheten. Istället är det ett program för permanent, institutionaliserad och växande hemlöshet.

Skribent: Per Sternbeck
info[@]equalsthlm.se
070-7972029

Läs också…

Relaterade länkar

Ämnen

Taggar

Regioner


Den ideella föreningen Equal arbetar i Stockholm sedan 50 år för och tillsammans med personer med beroendeproblem, psykisk ohälsa eller annan social utsatthet. Vår vision är ett jämlikt Stockholm – detta då det är vetenskapligt bevisat att ojämlika samhällen ökar i princip alla sociala problem.

Förutom vår socialpolitiska verksamhet bedriver vi ett träningsboende för personer med beroendeproblem och/eller psykisk ohälsa samt mötesplatsen QvinnoQraft för socialt utsatta kvinnor. Våra ledord är frihet, jämlikhet, rätt, solidaritet och demokratisk hållbarhet.

Läs mer på www.equalsthlm.se
Läs mer om Equals Träningsboende
Läs mer om Equals QvinnoQraft

Presskontakt