Forskning hjälper stridspiloter att kommunicera bättre

Nyheter   •   Okt 15, 2018 08:59 CEST

Med hjälp av forskning kan stridspiloter bli bättre på att kommunicera med varandra och flygstridsledningen i hotfulla situationer. FOI har undersökt hur flygträning och olika utbildningsformer kan kombineras för att öka effektiviteten i piloternas samarbete med varandra.

Relaterat material

Rapporter

Länkar

På FOI i Kista finns enheten för Stridssimulering, FLSC (Flygvapnets Luftstridssimuleringscentrum), där piloter kan träna stridsteknik och taktik i en skyddad och hemlig miljö. Här har FOI på uppdrag av Försvarsmakten undersökt hur flygträning och flygutbildning kan bli effektivare. Samtidigt som piloterna har tränat har forskarna kunnat göra studier om hur de kan göra det på ett effektivt sätt, hur detta kan mätas och hur de kan stödjas i sin träning.

– Alla knapptryckningar och målsökningar samt den talade kommunikationen registreras i en stor databas. Med hjälp av olika verktyg och metoder som vi har tagit fram kan vi sedan analysera komplexa scenarier och mäta piloternas prestationer. Resultatet blir ett stöd för piloterna och träningsledaren när de ska reflektera över hur träningen gick, säger Sinna Lindquist, forskare på FOIs avdelning för försvars- och säkerhetssystem.

För att kunna analysera den individuelle stridspilotens eller gruppens insatser har FOI tagit fram två visualiseringar som ger överblick av piloternas skjuttillfällen och hotbild. Forskarna har också framgångsrikt undersökt hur maskininlärning kan användas för att analysera all muntlig kommunikation som har sänts under ett flygpass i simulatorn. Dels för att kunna bedöma effektiviteten i kommunikationen, dels upptäcka eventuella brister i samtalen mellan piloter och flygstridsledare. Nu pågår arbete för att implementera valda delar av analysmetoderna.

– Vi använder modeller som är tränade med maskininlärning för att kunna göra en automatisk transkribering av ljudfiler till text. Därefter analyseras och visualiseras kommunikationen på olika sätt för att stödja piloterna och flygstridsledarna när de utvärderar träningspasset, förklarar Hanna Lilja, forskningsingenjör på FOI.

Språket som piloterna använder är fastställt i en handbok som beskriver den terminologi som ska användas och hur de ska uttrycka olika saker på radion. Kommunikationen handlar oftast om vilka manövrar piloterna gör eller planerar. De får också information från flygstridsledaren, till exempel i form av varningar. I hotfulla situationer med många varningar är det viktigt att piloterna inte upptar radiokanalen med annat prat.

– Det här med prioritering är intressant att titta på, om piloterna håller sig till prioritetsordningen. Men för att kunna göra det måste en dator avgöra vad det är för typ av yttranden, därför har vi tränat en modell att göra den här klassificeringen, säger Hanna Lilja.

Projektet har delvis skett i samarbete med U.S. Air Force Research Laboratory.

Med hjälp av forskning kan stridspiloter bli bättre på att kommunicera med varandra och flygstridsledningen i hotfulla situationer. FOI har undersökt hur flygträning och olika utbildningsformer kan kombineras för att öka effektiviteten i piloternas samarbete med varandra.

Läs vidare »

Sakernas internet som säkerhetsrisk

Nyheter   •   Okt 08, 2018 09:22 CEST

Mängden uppkopplade enheter ökar, liksom riskerna för angrepp mot dem. Enheterna kan vara inbyggda i allt från bilar till pumpar i vattenverk och annan känslig infrastruktur. FOI har på uppdrag av MSB tagit fram en rapport om vad myndigheter kan göra för att motverka dessa risker.

Relaterat material

Rapporter

Länkar

Allt fler prylar runt omkring oss kommunicerar. Det samlas in och utbyts information i allt från kylskåp i hemmen till apparater i industrin. Sakernas internet (från engelskans Internet of Things, IoT) kan vara vardagsföremål som spisar, teveapparater, kläder och fordon med inbyggd elektronik och internetuppkoppling. När de innehåller mätutrustning och ställdon för att registrera information eller utföra tjänster finns de ofta även i moderna hus, smarta elnät, intelligenta transport- och vattensystem samt andra industriella tillämpningar. Risker i sådana infrastrukturer är utmaningar för hela samhället.

– Det finns olika typer av risker med IoT. Angrepp mot enskild utrustning kan förstås orsaka stor skada. Forskare har till exempelvis visat hur man kan ta kontrollen över en modern bil via trådlöst nät. Likaså finns sårbara punkter i sjukhusutrustning, som pacemakers och pumpar för att dosera medicin. Det säger Vidar Hedtjärn Swaling, förste analytiker vid FOI, som skrivit rapporten ”NCS3 Studie - IoT-relaterade risker och strategier” tillsammans med Jessica Johansson. Han fortsätter:

– Lyfter man upp det till samhällsnivå kan intrång via IoT-enheter leda till att angripare får kontroll över viktiga processer inom exempelvis värme, vatten, el, transport eller finansiella tjänster. Det skulle till exempel kunna handla om ett uppkopplat ställdon till en pump i ett vattenverk.

Oskyddad IoT kan användas till allt från stöld av information, spionage, sabotage och utpressning till att undergräva tilltron till system och samhällsfunktioner. Det handlar alltså om IoT-utrustning som mål eller medel för angrepp, eller för att förstärka angrepp, som exempelvis överbelastning av datorsystem.

Designade utan säkerhet

Vilken är då de största riskerna med IoT?

– Ett av problemen är den stora mängden produkter med bristande skydd. En systemägare kanske inte ens känner till att de har utrustning som är nåbar via internet. Många av dessa produkter har standardlösenord som är lätta att komma över. Ofta är de inte designade med hänsyn till säkerhet alls och det fysiska skyddet är i allmänhet svagt.

Förutom förebyggande insatser föreslår rapporten – som är beställd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB – även vaksamhet när det gäller olika former av informationsläckage. Det beror på att informationen i sig kan vara inkörsporten till en attacksekvens som i värsta fall kan hota samhällsviktiga funktioner.

– Mycket av säkerhetsarbetet handlar om att skydda kritiska IT-system och processer eftersom det är där IoT-attackerna kan få riktigt allvarliga konsekvenser. Det gäller också att se till att saker inte är uppkopplade i onödan, att byta lösenord ofta och att alltid ha de senaste säkerhetsuppdateringarna.

Rapporten bygger på studier av vetenskapliga artiklar kring risker med IoT. Målet har varit att inventera, sortera och sammanställa de risker med IoT som beskrivs och utifrån dessa beskriva möjliga sätt för MSB att verka för ökad säkerhet.

Strategier för att motverka och begränsa IoT-attacker

  • Förebyggande insatser mot bristfällig hantering av lösenord samt fysisk exponering.
  • Vaksamhet mot olika former av informationsläckage är viktigt eftersom informationen kan vara inkörsporten till en längre attacksekvens.
  • IoT-produkter bör levereras med säkra lösenord och enheter ska inte vara uppkopplade i onödan.
  • Normalt IT- och processäkerhetsarbete är viktigt eftersom det är via IT-system och processer som IoT-angrepp kan få riktigt allvarliga konsekvenser.
  • Rapporten rekommenderar även transparens inom IoT, att syftet med uppkopplingen är tydligt och att information om händelser och sårbarheter delas mellan organisationer utan att affärshemligheter röjs.

Mängden uppkopplade enheter ökar, liksom riskerna för angrepp mot dem. Enheterna kan vara inbyggda i allt från bilar till pumpar i vattenverk och annan känslig infrastruktur. FOI har på uppdrag av MSB tagit fram en rapport om vad myndigheter kan göra för att motverka dessa risker.

Läs vidare »

Konsten att snabbt hitta skadliga mikroorganismer

Nyheter   •   Okt 02, 2018 09:02 CEST

Riskerna för spridning av skadliga mikroorganismer ökar. Därmed växer behovet av att snabbt kunna identifiera dem – och helst i fält. FOI har studerat nuvarande och framtida tekniker.

Relaterat material

Rapporter

Länkar

Verktyg för att arbeta med mikroorganismer har blivit både bättre och billigare under senare år. Det går att kopiera och ändra i organismernas minsta beståndsdelar och föra in olika slags mekanismer med olika metoder.

– Precis som man kan använda teknik för att manipulera mikroorganismer av medicinska skäl kan metoden användas på skadliga sätt. Numera finns exempelvis teknik för att framställa förändrade mikroorganismer – som kan innehålla gener som slår ut användning av antibiotika eller som sprider gifter. Även andra orsaker kan leda ökad spridning av exempelvis antibiotikaresistenta bakterier, bland annat ökat internationellt resande och frakt av varor säger Linda Karlsson, forskningsingenjör, med fokus på CBRN-skydd och säkerhet, vid FOI i Umeå.

I samma takt som verktygen förfinats har även kunskapen om mikroorganismer ökat. Det är inte längre enbart stater som kan arbeta med antibiotikaresistens eller giftproduktion.

– Tidigare var traditionella biologiska vapen intressanta ur ett militärt perspektiv. Det gällde ett fåtal högriskorganismer. Militära organisationer hade koll på vilka länder som höll på med dem. De flesta var luftburna. Så är det inte längre. Enskilda personer eller grupper kan idag både tillverka, köpa och sprida mikroorganismer på en rad olika sätt, säger hon.

Jämförelser med incidenter där mjältbrandsbakterier och nervgifter ingått ligger nära till hands.

Behov av snabb detektion

Linda Karlsson har tillsammans med några kollegor skrivit rapporten Rapid field identification of harmful microorganisms. Det är en genomgång av de tekniker och produkter som finns för att snabbt och säkert detektera skadliga mikroorganismer. Det finns behov av att kunna göra denna bedömning på plats, ute i fält.

– Vi vill inte bara veta om ett prov innehåller en viss organism, vi vill känna till alla mikroorganismer som finns i provet. Optimalt ska den även varna för de skadliga eller om någon har mixtrat med dem. Dessutom bör analysen helst vara genomförd inom 60 minuter, säger Linda Karlsson.

Framtidens verktyg

Det finns många tekniker och verktyg för att identifiera mikroorganismer, men få lever upp till de krav som rapporten ställt. De som klarar sig bäst i genomgången arbetar med att analysera den genetiska informationen, det vill säga sekvensera DNA eller RNA. Tekniken utvecklas hela tiden. Men samtidigt ställer den krav på att det redan finns genetisk information att jämföra med – data som inte är kopplad till tekniken utan till kunskapsuppbyggnad.

– Det finns idag handhållna produkter som klarar en hel del, som att sekvensera flera hundratals delar av en gen, så kallade baspar, under 60 minuter. Det är bra, men en organisms arvsmassa kan innehålla flera miljoner baspar, så det dröjer flera år innan vi har en produkt som kan göra allt det vi idag önskar, säger Linda Karlsson.

Rapporten beskriver dagens teknik, vilka som är att vänta inom fem, respektive tio år.

– Jag tror att vi inom några år kommer få ser produkter med olika tekniker som samverkar, en för att hitta biologiskt material, en annan för att identifiera och en tredje för att göra riskbedömning, säger Linda Karlsson.

Riskerna för spridning av skadliga mikroorganismer ökar. Därmed växer behovet av att snabbt kunna identifiera dem – och helst i fält. FOI har studerat nuvarande och framtida tekniker.

Läs vidare »

Noggrann procedur bakom godkännande av IT-system

Nyheter   •   Sep 25, 2018 10:46 CEST

Försvarsmakten har olika rutiner för att godkänna IT-system, systematiska och väl dokumenterade, eller mer informella. Men möjligheten att upptäcka sårbarheter skulle öka ytterligare om de användes tillsammans, tror forskare vid FOI som har kartlagt rutiner och regelverk för godkännande.

Relaterat material

Rapporter

Länkar

Försvarsmakten använder såväl öppna IT-system som system med högsta sekretessnivå, kritiska för rikets säkerhet. Det är därför extremt viktigt att de är säkra. De granskas och godkänns enligt olika procedurer eller rutiner som är styrda av ett omfattande regelverk.

– Det finns tre olika rutiner som alla syftar till att godkänna systemen. Vad de fokuserar på för att nå godkännande är olika, säger Amund Gudmundson Hunstad, som är forskare vid FOI och som har undersökt hur Försvarsmakten och FMV godkänner IT-system.

Rutinerna har fokus på aspekterna sekretess, tillgänglighet och det som kallas riktighet. Det sistnämnda innebär att information inte ska kunna manipuleras eller ändras otillbörligt. Själva processerna för godkännandet är olika beroende på vilket typ av system det handlar om. Särskild kritisk är det för system som hanterar exempelvis hemlig information. De granskas i en omfattande och väl dokumenterad process som styrs av såväl lagstiftning som Försvarsmaktens egna bestämmelser. FMV använder en liknande rutin.

– Ju mer sekretess man vill ha, desto viktigare är dokumentationen. Den krävs för att säkerställa spårbarhet. Det är ett systematiskt, noggrant arbete, säger Amund Gudmundson Hunstad.

Informell granskning

När det handlar om färdiga system görs ibland en så kallad ”informell granskning”. Då är dokumentationen inte lika omfattande. Fokus är i stället på att granska sårbarheter.

– Man bankar på systemet och ser om det går sönder, säger Amund Gudmundson Hunstad.

Det betyder att systemet testas i en simulerad miljö, liknande den det är tänkt att användas i. Det kan handla om att mata in data, uppdatera programmet, testa om det förekommer skadlig kod och hur programmet reagerar. Gudmundson Hunstad tycker att metoden i förekommande fall skulle kunna användas även som komplement till den mer systematiska granskningen.

– Jag tror att möjligheten att upptäcka sårbarheter skulle vara större om man kompletterade med mer informell granskning, säger han.

Slagsida mot sekretess

De egenskaper systemen testas på hänger ihop och motverkar delvis varandra. Hög sekretess innebär lägre tillgänglighet och tvärtom. Om sekretessen är hög kan det också medföra att de som ska bedöma riktighet – exempelvis indikationer på manipulering – inte får den åtkomst de behöver för att göra det.

– Det är förhållandevis enkelt att säga att det ska vara sekretess, tillgänglighet och riktighet. Det är svårare att genomföra det i den grad som behövs. Även regelverket som styr försvaret har en slagsida mot sekretess, säger Amund Gudmundson Hunstad.

Tips till dig som tar fram rutiner för att godkänna IT-system

Enligt Amund Gudmundson Hunstad är följande viktigt att tänka på när en organisation tar fram rutiner för att godkänna IT-system:

  • Vilka effekter vill vi ha i verksamheten? Medför exempelvis ett IT-system med hög sekretess begränsningar i åtkomst till information? Är detta i överensstämmelse med verksamhetens behov och krav?
  • Vilka kvarvarande risker är vi villiga att kunna hantera därefter och hur hanterar vi dem?
  • Var systematiska men använt sunt förnuft.

Försvarsmakten har olika rutiner för att godkänna IT-system, systematiska och väl dokumenterade, eller mer informella. Men möjligheten att upptäcka sårbarheter skulle öka ytterligare om de användes tillsammans, tror forskare vid FOI som har kartlagt rutiner och regelverk för godkännande.

Läs vidare »

AI allt viktigare för militärt beslutsfattande

Nyheter   •   Sep 18, 2018 10:31 CEST

I framtida krig kommer artificiell intelligens (AI) att vara en lika naturlig del av ett försvar som artilleri eller bombflyg är i dag, visar FOI-studien Artificiell intelligens för militärt beslutsstöd.

Relaterat material

Rapporter

AI är en central del i de flesta framtidsrapporter. Men för FOI är det ingen nyhet, redan 1983 skrev FOA (en av myndigheterna som senare blev FOI)den första rapporten i ämnet. Då handlade det i första hand om automatisk analys av data som samlats in vid flygövervakning eller ubåtsjakt. Men efter det kalla krigets slut, minskade försvarsforskningen kring AI. De svenska styrkorna skulle i internationella insatser i första hand möta tekniskt svaga motståndare.

Men nu bedrivs flera stora AI-forskningsprojekt inom FOI. Ett av projekten tittar på former för hur AI bredare ska tas in myndighetens forskning. Som en del av detta har laboratorn Johan Schubert skannat internationell forskningslitteratur för att lära var forskningsfronten finns i dag.

Undersökningen visar visserligen att det är civil teknik som leder utvecklingen, där vi ser allt från självkörande bilar till datorer som blir mästare i Jeopardy. Men att AI spridit sig inom alla delar av militären.

– Tillämpningarna är framförallt att analysera information för att få bättre koll på läget och att ge beslutstöd genom att visa vad som händer i valet mellan olika alternativ. Målet är att förbättra och snabba upp beslutsfattandet, för att kunna agera och värdera bättre än motståndaren. Den som kan ta snabbast beslut kan utmanövrera en jämlik och även en bättre motståndare, säger Johan Schubert.

Ibland bör AI-system ersätta mänskligt beslutsfattande

Det som leder till utveckling är den ökade mängden data som ett system kan hantera, vilket innebär att AI numera även ger bra beslutsstöd vid markstrider, där en kuperad terräng med hus och växter är betydligt svårare för en dator att analysera än luftrum och vatten.

Fortfarande är dock den mänskliga hjärnan mer flexibel och bättre på att hantera oväntade saker, därför blir systemens huvudsakliga uppgift att stödja beslutsfattande. Men det finns tillfällen där AI-system kan eller bör ta över.

– Ibland ska så många beslut fattas på en gång att den mänskliga hjärnan inte hinner med, som när ett fartyg ska skydda sig mot en attack från flera missiler. Då kan automatiserade system ta bättre beslut. Vi ser också autonoma system på en lägre nivå, det kan till exempel handla om att ett obemannad plan automatiskt skickas i väg för att kolla ett larm från en sensor, säger Johan Schubert.

Den hetaste framtidsforskningen inom AI handlar om så kallad transfer learning, att lösa problem på ett sätt som närmar sig mänskligt beslutsfattande.

– AI fungerar bäst när det finns stora mängder data att ta stöd ifrån. Mänskligt beslutsfattande görs utifrån färre data. För att datorerna ska kunna ta beslut med hjälp av mindre data får de träna mot en simulerad modell. När verkligheten sedan ger ett fall med liten datamängd, så kan systemen ta stöd för erfarenheter från simuleringarna.

Något science fictionartad framtid, där robotar krigar, väntar dock inte, enligt FOI:s forskare.

– Framtidens krig kommer på ytan att se ut som dagens. Men operationerna lär bli bättre och effektivare, eftersom det blir lättare att göra rätt saker i rätt tid, avslutar Johan Schubert.

Former av beslutstöd

AI kan ge beslutstöd i flera lägen av ett scenario.
Deskriptivt = Vad är läget?
Prediktivt = Vad kommer att hända?
Preskriptivt = Vilka är handlingsalternativen?

Läs vidare »

Ökad kunskap om Muslimska brödraskapet

Nyheter   •   Sep 13, 2018 11:32 CEST

Kunskapen om Muslimska brödraskapet är begränsad i Sverige. Fakta om bland annat rörelsens utveckling i Europa och Sverige finns nu i en kunskapsöversikt från FOI.

Relaterat material

Rapporter

Länkar

Översikten är ett samarbete mellan FOI och Myndigheten för stöd till trossamfund.

– Den är skriven utifrån ett religionshistoriskt perspektiv. Förutom att ta upp Muslimska brödraskapets utveckling i stort innehåller den också beskrivningar av ideologer som är förknippade med brödraskapet i Europa, säger Rickard Lagervall, islamolog vid Lunds universitet samt Jönköping University och författare till kunskapsöversikten.

Arbetet med den har skett inom ramen för det regeringsuppdrag som FOI har fått att kartlägga och analysera våldsbejakande extremistisk propaganda.

– Det är vanligt att politisk islam och våldsbejakande politisk islam blandas ihop. Därför kände vi ett behov av en sammanställning över den forskning som har gjorts inom detta område, säger Lisa Kaati, forskare vid FOI och projektledare för regeringsuppdraget.

Muslimska brödraskapet bildades redan 1928 i Egypten men det finns begränsat med forskning om rörelsen ur ett europeiskt, och framför allt, ur ett svenskt perspektiv.

– Det är en svårstuderad rörelse som det finns lite forskning om. Därför känns det viktigt att öka kunskapen om Muslimska brödraskapet, framför allt från ett svenskt perspektiv, säger Åke Göransson, direktör på Myndigheten för stöd till trossamfund.

Kunskapen om Muslimska brödraskapet är begränsad i Sverige. Fakta om bland annat rörelsens utveckling i Europa och Sverige finns nu i en kunskapsöversikt från FOI.

Läs vidare »

FOI utvecklar metoder för att förebygga telekonflikter ute i fält

Nyheter   •   Sep 05, 2018 10:48 CEST

När en bataljon drar ut i fält är det mycket utrustning som ska med. Dock kan teknik som datorer och lampor störa radiokommunikationen, vilket i förlängningen riskerar att påverka de militära bandens förmåga. På uppdrag av Försvarets materielverk, FMV, utvecklar FOI metoder för att förebygga den här typen av problem.

Antalet botar på Twitter ökar inför valet

Nyheter   •   Aug 29, 2018 07:14 CEST

I en ny studie från FOI redovisas förekomsten av automatiserade konton, så kallade "botar", på Twitter i samband med det svenska valet 2018.

Relaterat material

Rapporter

Länkar

– Antalet politiska botar som diskuterar svensk politik och det svenska valet på Twitter har ökat markant under de senaste veckorna, konstaterar Johan Fernquist, forskare på FOI inom data science och projektledare för studien. Antalet konton i det studerade materialet har nästan fördubblats från juli till augusti.

Botar kan användas för att sprida desinformation. Om innehåll får stor spridning via botar kan användare av sociala medier ledas att tro att detta innehåll är mer delat, mer allmänt accepterat eller mer mainstream än vad det faktiskt är.

De botar som undersökts i studien är av tre typer. Dels sådana som styrs automatiskt av en mjukvara, dels sådana som kan hanteras av någon som är anställd för att sprida propaganda, eller av en privatperson som i hög omfattning kopierar eller retweetar innehåll. Effekten av dessa olika botars automatiserade beteende är ändå densamma, oavsett om det är en människa eller mjukvara som ligger bakom kontot.

I studien analyseras hur botarna skiljer sig från de genuina kontona, vad botarna länkar till, vilka budskap som sprids samt vilken spridning de politiska botarna har.

  • Antalet botar har ökar markant från juli till augusti. 6 procent av alla aktiva konton klassificeras som botar, om även de av Twitter borttagna eller avstängda kontona räknas med utgör botar 17 procent av materialet.
  • Botar länkar procentuellt sett mer till Samhällsnytt och Fria Tider än vad genuina konton gör. Den mest länkade domänen är expressen.se för samtliga kontotyper.
  • Det är 40 procent vanligare att botarna uttrycker stöd för Sverigedemokraterna jämfört med vad de genuina kontona gör.
  • Majoriteten av de konton som blivit avstängda eller borttagna av Twitter är konton som uttrycker traditionella, auktoritära och nationalistiska åsikter.

Tidigare forskning visar att påverkansförsök blir mer ineffektiva om individen är medveten om försöket.

– Förhoppningsvis bidrar denna studie till en större medvetenhet om möjliga effekter av botar, så att fler medborgare fattar sina beslut utan att påverkas av dem, avslutar Johan Fernquist.

Om data i studien

Metoden för att upptäcka automatiserade konton bygger på maskininlärning, där en datormodell tränas upp genom att använda data från kända automatiserade konton. Totalt används 140 olika egenskaper hos kontona för att skilja ut de automatiserade från de genuina. Data är inhämtad mellan den 5 mars och den 20 augusti 2018, och totalt har nästan 600 000 tweets från drygt 45 000 konton undersökts. Forskningen som studien baseras på har godkänd etikprövning.

I en ny studie från FOI redovisas förekomsten av automatiserade konton, så kallade "botar", på Twitter i samband med det svenska valet 2018.

Läs vidare »

Forskning för att stoppa terrorbomber

Nyheter   •   Aug 21, 2018 16:03 CEST

FOI bidrar i hög grad till EU:s arbete för att försvåra tillverkning av terrorbomber.

Relaterat material

Länkar

Terrorbomber kan tillverkas av blandningar av vardagskemikalier, var för sig ofarliga och tillgängliga i vanlig handel. Inom EU:s ramprogram har FOI under en lång tid bedrivit framgångsrik forskning för att stoppa eller oskadliggöra dessa blandningar – exempelvis inom forskningsprogrammen EXPEDIA och Prevail, båda koordinerade av FOI.

I det arbetet ingick till exempel att:

  • Utvärdera detektionsmetoder för att spåra och binda bombtillverkare på ett rättssäkert sätt
  • Hitta former för att blanda in nya ämnen i lättillgängliga kemikalier för att förhindra de kan användas i bombtillverkning
  • Utvärdera bombrecept för att se dess potential och att utveckla en ”guide for first responders”, för att hjälpa europeisk polis- och räddningstjänstpersonal att identifiera illegala bombfabriker

Med den bakgrunden var det naturligt att EU-kommissionen bad FOI och övriga partners i EXPEDIA om idéer inför arbetet med ett nytt lagförslag kring hur handeln med ämnen som kan användas för bombtillverkning bör regleras. Fyra förslag lämnades, var av tre återfanns i kommissionens lagförslag. De slog fast att koncentrationerna:

  • Kväve i produkter tillgängliga för allmänheten, i första hand konstgödsel, inte får överstiga 16 viktprocent i förhållande till ammoniumnitrat
  • Nitrometan i produkter tillgängliga för allmänheten, i första hand i bränsleblandningar för modellfordon (båt, flyg, bilar), ska sänkas från 30 till 16 viktprocent
  • Svavelsyra inte får överstiga 15 viktprocent i produkter tillgängliga för allmänheten.

Att rekommendationerna landade på just dessa nivåer är resultatet av forskning inom FOI.

– Vi gjorde detonationstester för att hitta de koncentrationer där det blir svårare eller omöjligt att få kväve eller nitrometan att explodera. När det gäller svavelsyra, som i sig inte är explosivt men som är en viktig ingrediens i tillverkningen av vissa typer av explosivämnen, var vår rekommendation att gränsen skulle ligga så lågt som möjligt. Kommissionen ansåg att 15 procent är tillräckligt lågt, säger Patrik Krumlinde, forskare vid FOI.

FOI:s framgångsrika forskning och höga förtroende inom EU gör myndigheten till en uppskattad samarbetspartner i europeisk forskning. Vilket bygger ny kompetens inför framtiden.

– I dag har vi, mycket tack vare kunskaper vi fått från våra partners i Europa, bra koll på vilka ämnen som används för terrorbomber. Men det finns ett antal explosivämnen som vi vill fortsätta att utreda, till exempel TATP och HMTD som är typiska exempel på explosivämnen som kan tillverkas från lättillgängliga kemikalier, säger Patrik Krumlinde.

FOI bidrar i hög grad till EU:s arbete för att försvåra tillverkning av terrorbomber.

Läs vidare »

Utmaning att lösa bataljoners kommunikationsbehov

Nyheter   •   Jul 23, 2018 09:47 CEST

När en bataljon ska ut i strid gäller det att kommunikationsutrustningen fungerar. Annars kan situationer uppstå där en enhet blir avskuren från övriga grupper. I samarbete med en forskningsgrupp inom Nato har FOI undersökt olika lösningar för att få fram kraftfulla taktiska kommunikationsnät.

Jämfört med vanliga mobiltelefonnät är kraven högre när det gäller robusthet, tillförlitlighet och säkerhet på militära nät i en bataljon. Näten måste också anpassas efter olika behov beroende på om användarna är till exempel soldater eller fordon, och om tjänsterna ska spridas lokalt eller nå hela bataljonen. Förutom att systemen alltså måste ha olika räckvidd och kapacitet är kraven också höga på att de ska vara störtåliga.

På uppdrag av Försvarsmakten har FOI undersökt olika lösningar för att uppfylla en bataljons olika kommunikationsbehov. Projektet har pågått i tre år och en del av forskningen har skett i samarbete med en forskningsgrupp inom Nato, där FOI:s roll bland annat var att bidra med ett större scenario till en simulering av en militär operation. Den simulerade händelsen ägde rum i det fiktiva landet Anglova där 157 fordon skulle förflytta sig och slå mot en fiende.

– Vi tittade på kommunikationen inom bataljonen, hur man bygger näten, hur de ska se ut och vilka radiosystem man ska ha. Antingen kan man ha ett stort nät för alla fordon eller flera mindre nät, exempelvis ett för varje kompani, och sedan koppla ihop dem. Men man kan också behöva båda alternativen för det är mycket data som ska skickas inom bataljonen, berättar Jan Nilsson, forskningsledare på avdelningen för ledningssystem, FOI.

Kommunikationen sker dels i form av tal, dels i form av dataöverföring som till exempel grafiska ordrar eller positionsinformation när en fiende siktas eller för att undvika vådaskjutning. Ett stort problem är dock att radiosystemen riskerar att störa varandra – framför allt om det inte är så långt mellan dem. De kan också påverkas av annan elektrisk utrustning som datorer.

– Därför är det viktigt att systemen är robusta och säkra. Vi läste ju i tidningarna om hur ryssarna störde ut systemen i Ukraina, det kan vara ett effektivt sätt att hindra ett lands förband, säger Jan Nilsson.

Även frekvenstillgången har betydelse för hur systemen påverkar varandra. För att slippa störningar hoppar många militära radiosystem mellan olika frekvenser. Men ändå blir det problem när flertalet system ska operera inom ett begränsat frekvensområde. Ett av projektets mål har därför varit att analysera effektiva åtgärder mot denna typ av störningar.

– För att man ska kunna förmedla all information som behövs i en bataljon, eller i en ännu större enhet som en brigad, är det viktigt att undvika och kunna hantera störningar. Om du störs kan du bara överföra det viktigaste och till slut kan du komma till ett läge där du blir helt avskuren från de andra enheterna. Då måste det finnas metoder för att kunna lösa detta, avslutar Jan Nilsson.

När en bataljon ska ut i strid gäller det att kommunikationsutrustningen fungerar. Annars kan situationer uppstå där en enhet blir avskuren från övriga grupper. I samarbete med en forskningsgrupp inom Nato har FOI undersökt olika lösningar för att få fram kraftfulla taktiska kommunikationsnät.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 3 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Pressansvarig
  • Pressansvarig
  • maojriica.cjhuengoffssfuontl@fehoiva.snceat
  • 073 3713838
  • 08 5550 3155
Maria Hugosson Bygge är pressansvarig vid FOI.

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • alfjbeyurtey.hmyagjderoi.brverbrnajhtsxr@fmqoioe.svneuk
  • 0708 586 657
  • 08 555 032 19
Albert Hager Bernats är kommunikatör på FOI.

Om FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut

FOI forskar för en säkrare värld

FOI är ett av Europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning, teknikutveckling och studier.

FOI är Sveriges största forskningsinstitut med cirka 1000 anställda varav 850 är forskare. Omsättningen 2012 var 1,1 miljarder kronor och den uppdragsfinansierade andelen var 83%.

Adress

  • FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut
  • Gullfossgatan 6
  • 164 90 Kista
  • Vår hemsida

Länkar