Spel för att öka den operativa förmågan

Nyheter   •   Jul 11, 2018 10:12 CEST

Scenariobaserade spel eller seminariespel, som ibland också kallas seminarieövningar, är ett strukturerat sätt att skapa interaktioner mellan olika aktörer för att skapa beslutsunderlag och träna beslutsfattare. Men noggranna förberedelser krävs för att få ett användbart resultat.

Att simulera verkligheten är en metod som används frekvent, både civilt och inom Försvarsmakten, för att belysa problem ur olika vinklar och ta fram beslutsstöd för planering. I både försvars- och krisberedskapssammanhang bidrar FOI med tänkbara scenarier och med expertis inom många viktiga områden. Scenarierna ska vara utformade för att ta tillvara tillgängliga expertkunskaper under spelets gång.

– Spelen har en viktig roll för att öva beslutsfattare att agera intuitivt i verkliga situationer, säger Erik Nordstrand, erfaren spelledare på FOI med mer än 20 års yrkeserfarenhet av spel. En person som övat sig att analysera situationer och ta hänsyn till olika faktorer, har lättare att fatta goda beslut i besvärliga situationer.

Själva scenarierna där FOI:s experter kan bidra med de viktigaste frågeställningarna, kan handla om olika former av väpnade angrepp på Sverige, en terroristattack eller hur Sveriges livsmedelsproduktion skulle drabbas av radioaktivt nedfall. Tänkbara resultat från den typen av scenariospel är en definition av olika åtgärder, till exempel lagändring eller ändringar i rutiner, som krävs för att kunna agera på bästa sätt i en uppkommen situation. Spel är användbara också för att öva en plan eller en process – eller i utbildningssyfte.

En nära dialog

Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att ett spel ska ge bästa möjliga resultat. Planeringen måste ske i nära dialog med spelets beställare. Många faktorer måste bli rätt för att ge rätt lösning: spelet måste vara uppbyggt kring rätt problem, rätt deltagare ska vara med och de måste få rätt information.

Alla deltagare måste vidare vara överens om lämpligheten i det scenario som tagits fram. Fel deltagare eller problem med scenariot kan medföra att viktiga fakta utelämnas eller att ovidkommande omständigheter blir föremål för diskussion. Här har spelledaren en viktig roll att fylla.

– Spelledarens roll är att leda spelet och avstyra ovidkommande diskussioner, men också att titta efter små tecken och ändringar i människors beteenden så att de kan gå in och avstyra en eventuell konflikt som skulle kunna bli ett hinder på vägen mot önskat resultat, förklarar Erik Nordstrand.

Undersök slutsatser

Efterarbetet är kanske den allra viktigaste biten. Den person som är satt att dokumentera skeendet under spelet, måste fånga upp betydelsefulla beslut och slutsatser. Riktigheten i de slutsatser som spelet leder fram till måste granskas. Ju viktigare de är desto mer måste de undersökas och testas.

Visserligen kräver spel i olika former mycket tid, men rätt tillämpat kan ett spel optimera användningen av befintliga resurser.

Några ord på vägen

  • Rätt personer måste få komma till tals.
  • Bestäm redan under planeringen hur resultatet från spelet eller övningen ska tas om hand.
  • Spel ska bara användas som hjälpmedel när det finns ett tydligt syfte, eller när problemet kräver att flera aktörer får ge sin syn.

Är du intresserad av FOI:s hjälp med att ta fram eller genomföra en seminarieövning eller ett speluppdrag?

Kontakta enhetschef Göran Bergström, enheten för Förmågeutveckling, Avdelningen för Försvarsanalys via registrator@foi.se

Scenariobaserade spel eller seminariespel, som ibland också kallas seminarieövningar, är ett strukturerat sätt att skapa interaktioner mellan olika aktörer för att skapa beslutsunderlag och träna beslutsfattare. Men noggranna förberedelser krävs för att få ett användbart resultat.

Läs vidare »

Möt FOI i Almedalen 2018

Pressmeddelanden   •   Jun 28, 2018 15:09 CEST

Hur skyddar vi valet, kan samarbete öka säkerheten runt Östersjön, Det nya totalförsvaret och situationen i Jemen är några av de Almedalsseminarier som FOIs forskare medverkar i.

Måndag 2 juli

Hur ökar samarbete säkerheten runt Östersjön?

Tid: 11.00 – 11.45. Arena: Sverige i världen-torget, Donnersgatan 6, webbsändning på sverigeivarlden.se

Medverkande: Micael Bydén, Överbefälhavare, Försvarsmakten, Charly Salonius Pasternak, seniorforskare, FIIA (Utrikespolitiska Institutet, Finland), Robert Dalsjö, säkerhetspolitisk analytiker, FOI. Moderator: Annika Nordgren Christensen. Arrangörer: FOI, Försvarsmakten

Hur påverkas säkerhetsläget runt Östersjön av svensk-finskt samarbete? Hur ser man i respektive land på läget och hur agerar övriga Östersjöländer? Vilka globala trender påverkar säkerhetsläget? Vilka utmaningar ställs försvarsmakten och andra aktörer inför och hur utvecklas samarbetet i praktiken?

Mer FOI i Almedalen måndag

Tid: 15.00 – 16.00 Robert Dalsjö medverkar även i Framtidens försvarsmakt med Micael Bydén, ÖB, Johan Wiktorin, försvarspolitisk debattör, Anders Lindberg och Amanda Wollstad, politiska chefredaktörer. Arrangör: Folk och försvar, Försvarsmakten. Lokal: Mötesplats Sigrid, Kajplats 2. Webbsändning: http://www.folkochforsvar.se/almedalen/framtidens-foersvarsmakt.html

Tisdag 3 juli

Hur skyddar vi valet?

Tid: 13.15 - 14.45. Lokal: Wisby, Wisby Strand, webbsändning på www.folkochförsvar.selänk till annan webbplats

Inleder gör GD Dan Eliasson, MSB. Expertmedverkan från Peter Pomerantsev, brittisk journalist, Magnus Sahlgren, forskare FOI, och Katarina Tracz, Tankesmedjan Frivärld. Därefter diskuterar beslutsfattarna Dan Eliasson, Charlotte von Essen, bitr chef Säpo och Kristina Bergendal, stf chef Must. Mediepanel med Linda Nordlund, Expressen, Anders Lindberg, Aftonbladet och Eva Burman, Eskilstuna-Kuriren. Moderator: Maud Holma von Heijne, generalsekreterare Folk och Försvar

Vi diskuterar hoten mot höstens val med experter, myndighetsföreträdare och ledarskribenter. Hur kan vi avslöja påverkanskampanjer, hur ser de ut och vad gör vi åt dem? Hur ska vi agera för att hålla fria och hemliga val och var går gränsen för när information övergår till propaganda? Och inte minst: hur skyddar vi oss och möter otillbörlig påverkan? Arrangörer: Folk och Försvar och FOI.

Det nya totalförsvaret – hur god är finsk och svensk beredskap?

Tid: 15.45 - 17.00. Lokal: Kajplats Holmen 619, vid fartyget m/s Michael Sars

Medverkande: Rami Peltonen, finsk försvarsattaché, Charly Salonius Pasternak, seniorforskare finska UI, Tommy Åkesson, huvudsekreterare Försvarsberedningen, Camilla Eriksson, forskare FOI. Allan Widman, L, och Åsa Lindestam, S, Försvarsutskottet. Moderator: Pernilla Ström. Arrangörer: Hanaholmen, Kulturfonden för Sverige och Finland, Ålands landskapsregering, FOI.

Kan Sverige och Finland samarbeta för att beskydda befolkningen i kris- eller krigstid? Kan det finska systemet för krisberedskap vara modell för Sverige? Hur bygger vi en fungerande beredskap för livsmedel och annan försörjning när den civila delen av totalförsvaret nu ska återuppbyggas?


Mer FOI i Almedalen tisdag


Tid:
14.00 - 14.45. Susanne Oxenstierna medverkar i Ukraina nära fryspunkten – kan internationella aktörer ena landet? med Tomas Sevén, tidigare OSSE-observatör i Ukraina, Niklas Nilsson, bitr lektor FHS och moderator GD Sven-Eric Söder, FBA. Arena: Sverige i världen-torget, Donnersgatan 6, webbsändning på www.sverigeivarlden.se

Onsdag 4 juli

Why should we care about Jemen?

Tid/time: 11.00 – 11.45. Arena: Sverige i världen-torget, Donnersgatan 6, webbsändning/streaming on sverigeivarlden.se

Participants :Ambassador Peter Semneby, Swedish Special Envoy, MFA, Susanne Mikhail, Director Humanitarian Assistance, Sida, Afrah Nasser, journalist from Yemen, Michaela Friberg Storey, Head of International Operations, Swedish Red Cross. Moderator: Bitte Hammargren (FOI from 20th August). Organizers: FOI, Sida

The war in Yemen has turned into the world's largest humanitarian crisis, resulting in increased terrorism and insecurity in the Middle East region. What is the Swedish response to the crisis, and what is being done in the UN to give Yemen the attention it deserves?

Mer FOI i Almedalen onsdag

Kl 13.15 – 14.45 Camilla Eriksson medverkar i Käk för kris och krig – livsmedelsberedskap för en ny tid tillsammans med bland andra Tommy Åkesson, Försvarsberedningen, Svante Werger, MSB, Therese Frisell, Livsmedelsverket, Harald Svensson, stf GD, Jordbruksverket, Patrik Strömer, Livsmedelsföretagen och Ulrika Dahlin, chef risk och säkerhet, ICA. Arrangör: SLU/Future Foods.

FOI är ett av Europas ledande forskningsinstitut för tillämpad forskning inom försvar och säkerhet. Vi är en statlig myndighet under Försvarsdepartementet men merparten av projekten är uppdragsfinansierade. Våra största kunder är Försvarsmakten, Försvarets materielverk, MSB och regeringskansliet. Vi har även många uppdrag inom den civila sektorn för statliga myndigheter, kommuner och företag. Vi gör säkerhetspolitiska analyser och bedömningar av olika typer av hot. Vi är ledande inom undervattensforskning och forskning kring explosivämnen. Vi forskar även kring flygsystem, IT-säkerhet, radar, laser och andra sensorsystem, samt skydd mot farliga ämnen. FOI:s kunskap är efterfrågad internationellt och vi leder flera EU-projekt.

Hur skyddar vi valet, kan samarbete öka säkerheten runt Östersjön, Det nya totalförsvaret och situationen i Jemen är några av de Almedalsseminarier som FOIs forskare medverkar i.

Läs vidare »

Jemen - ett krig i medieskugga

Nyheter   •   Jun 26, 2018 16:36 CEST

Kriget i Jemen har pågått under lång tid och riskerar att fortsätta. Externa aktörer som Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Iran har blandat sig i konflikten i landet och förvandlat ett lokalt inbördeskrig till ett regionalt storkrig. En ny rapport från FOI analyserar läget i Jemen, landet som är ett offer för sitt strategiska läge.

Sedan Saudiarabien och Förenade Arabemiraten intervenerade militärt i Jemen 2015 har situationen i Jemen kraftigt försämrats och lett till en humanitär katastrof. Minst tre miljoner innevånare är på flykt från sina hem och närmare 80 procent av Jemens 22,5 miljoner innevånare är i behov av humanitärt bistånd.

- Den humanitära krisen i Jemen är enorm och beskrivs av FN som den värsta i världen. Förnödenheter har svårt att nå fram på grund av luft- och sjöblockader. Ett pågående angrepp på hamnstaden Hudaida, som är livlina för ca 70 procent av befolkningen, riskerar att förvärra krisen ytterligare, säger Samuel Bergenwall, forskare på FOI som har skrivit rapporten.

Långvarig konflikt

Sedan 2004 har konflikten mellan den huthiska rebellrörelsen och centralregimen i Jemen pågått av och till. Kriget eskalerade efter att huthierna 2015 intagit huvudstaden Saana och stora landområden i de södra och östra delarna av landet. Då lät reaktionen från Saudiarabien och Förenade Arabemiraten inte vänta på sig. Länderna, som hävdar att Iran står bakom huthierna, bildade en koalition med ett tiotal arabiska och afrikanska stater. Med stöd från Storbritannien, Frankrike och USA påbörjade koalitionen en militär intervention i mars 2015 för att återinsätta den jemenitiska regeringen och förhindra ett ökat iranskt inflytande.

Under interventionens första år nådde koalitionen vissa framgångar, men idag kontrollerar huthierna de delar av landet där 80 procent av befolkningen bor. Huthierna har fått ökad militär förmåga, delvis på grund av vapen från Iran, och angriper kontinuerligt Saudiarabiens territorium med raketer.

- För att få ett slut på kriget måste koalitionens bombningar upphöra. Samtidigt måste huthiernas missiler mot saudiska städer och fartyg på Röda havet stoppas. Men situationen försvåras av att den nya saudiska kronprinsen Muhammad bin Salmans trovärdighet och makt hänger på att kriget uppfattas som lyckat, förklarar Samuel Bergenwall.

Krigsekonomi

Men även om dagens konflikter skulle få ett slut, riskerar nya konflikter att blossa upp. Jemens kust som vetter mot viktiga internationella sjöfartsleder gör att landet har stor strategisk betydelse. Bristen på en stark centralmakt liksom avsaknaden av en fungerande ekonomi, gör att flera lokala aktörer tjänar på att konflikten fortsätter.

Det har uppstått en krigsekonomi där många aktörer gynnas av kriget. Samtidigt har alla försök till medling i konflikten från oberoende stater misslyckats. På längre sikt skulle det förmodligen krävas att oberoende fredsbevarande insatser, till exempel med FN:s blå baskrar, för att stabilisera landet, avslutar Samuel Bergenwall.

Kriget i Jemen har pågått under lång tid och riskerar att fortsätta. Externa aktörer som Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Iran har blandat sig i konflikten i landet och förvandlat ett lokalt inbördeskrig till ett regionalt storkrig. En ny rapport från FOI analyserar läget i Jemen, landet som är ett offer för sitt strategiska läge.

Läs vidare »

Storbritannien och Frankrike närmare varandra än någonsin gällande kärnvapensamarbete

Nyheter   •   Jun 19, 2018 12:41 CEST

Ända sedan 1950-talet har Europas två kärnvapenmakter haft skilda utgångspunkter för sin säkerhetspolitik kopplat till kärnvapen. En ny studie från FOI visar att länderna har mycket att vinna på ett samarbete.

Relaterat material

Rapporter

Länkar

Kärnvapen är tillbaka som en viktig faktor i Europas säkerhetspolitiska miljö. Som en följd av omvärldsläget med öppna väpnade konflikter i och runt Europa, ett aggressivt Ryssland och terroristhot, har nu diskussionen i Storbritannien och Frankrike kring kärnvapenarsenalernas framtida roll och sammansättning förändrats. Frankrike förlorade förtroendet för USA i samband med Suez-krisen 1956 och valde att bygga sin strategi på egen tillverkning och oberoende strategisk hållning uppbackad av egna kärnvapen. Storbritannien drog motsatt slutsats och har delvis byggt sin kärnvapenarsenal i nära samarbete med USA. De historiska skillnaderna sätter fortfarande avtryck men samtidigt gör de både länderna liknande bedömning av den nuvarande strategiska hotbilden och de samarbetar sedan några år även inom kärnvapensektorn.

– Det är tydligt att dagens situation driver länderna närmare varandra. Omvärldsmiljön, kostnaderna och särskilt inrikespolitiken i Storbritannien är de främsta drivkrafterna för förändringen, säger Niklas Granholm, forskningsledare på FOI och en av studiens två författare.

Nedrustning som kom av sig

Under de två decennier som följde på det kalla kriget, drog både Storbritannien och Frankrike ner sina kärnvapenarsenaler genom att reducera antalet stridsspetsar, skrota taktiska vapen och sänka beredskapen hos kvarvarande system. När nya kärnvapenstater dök upp åren runt millennieskiftet, bedömde både Frankrike och Storbritannien att de hade behov av att ha kvar strategiska vapen med avskräckningseffekt. Båda länderna har idag en flotta av ubåtar med ballistiska robotar. Frankrike har dessutom land- och fartygsbaserat flyg med kärnvapenbestyckade kryssningsmissiler.

– Närmandet mellan de båda länderna har skett försiktigt och över tid. Det har skett till följd av att de delar hotbilden. Idag finns många fler hot än de rent militära, till exempel radikal islamism. Frågan är hur den franska kärnvapenavskräckningen, som hittills främst varit till för att skydda franska intressen, kommer att förhålla sig till den europeiska kontexten i ett mer hotfullt läge, säger John Rydqvist, förste forskare på FOI och den andre författaren bakom studien.

Frågan om en självständig avskräckningsförmåga i Europa har aktualiserats av osäkerheten kring fortsatt stöd från USA i händelse av en konflikt. Men i både Frankrike och Storbritannien finns det frågeställningar kopplade till ekonomin. Frankrike måste avsätta stora pengar för att ta fram en ny generation tekniskt uppdaterade vapen. Den brittiska kärnvapenförmågan riskerar att av både politiska och ekonomiska skäl drabbas av brister som till slut inte längre gör vapnen trovärdiga.

Mer effekt för mindre pengar

Sannolikheten för ett framtida och utökat fransk-brittiskt samarbete är högst på ubåtsområdet där det redan idag finns avtal om forskningssamarbeten. Det skulle ge möjlighet att behålla avskräckningseffekten på samma nivå, men ändå minska antalet kärnvapenbestyckade ubåtar. Det skulle leda till stora kostnadsbesparingar. Även om en sådan lösning skulle vara politiskt utmanande, eftersom här finns inslag av nationell avskräckning, internationell prestige och makt, är ett europeiskt samarbete kring avskräckande kärnvapen alltså mindre osannolikt nu än tidigare. Förändringen i den kärnvapenstrategiska miljön påverkar även Sverige på politisk och operativ nivå.

Ända sedan 1950-talet har Europas två kärnvapenmakter haft skilda utgångspunkter för sin säkerhetspolitik kopplat till kärnvapen. En ny studie från FOI visar att länderna har mycket att vinna på ett samarbete.

Läs vidare »

Befälsutbildning ger fördelar på arbetsmarknaden

Nyheter   •   Jun 13, 2018 10:35 CEST

Att göra värnplikten kan ge fördelar på den civila arbetsmarknaden, framförallt för de som genomgår en lång befälsutbildning. Men för många är det ett steg bakåt.

Relaterat material

Rapporter

Allmän värnplikt för män var en gång i tiden närmast en samhällsinstitution. Nu är värnplikten tillbaka, men är långt ifrån allmän. Bara omkring fyra–fem procent av en årskull planeras göra grundutbildning med värnplikt.

Att göra värnplikt innebär att ge runt ett år till Försvarsmakten, när de flesta jämnåriga pluggar eller jobbar. FOI har gjort en litteraturstudie för att se vilken påverkan värnplikten hade på arbetsmarknadsutfall, som inkomster och utbildningsnivå, för dem som gjorde värnplikt i de nordiska länderna under 1990-talet och tidigare.

Svaret blev – bra för några, dåligt för andra.

– För dem som genomfört en längre befälsutbildning har värnplikten varit positiv. Många blev chefer i det civila efter lumpen. Samtidigt visar andra studier att de som kommer från en lägre socioekonomisk bakgrund ofta förlorade på värnplikten, säger Peter Bäckström, forskare vid FOI.

Studier visar att befälsutbildade ofta kommer från relativt högutbildade hem och har föräldrar som har högre inkomster.

– Mönstringen tenderade att sortera efter social bakgrund. Jag är lite överraskad över ett så tydligt utfall, jag trodde att mönstringen var en mer neutral process. Samtidigt är detta ett resultat som känns igen från den civila utbildningsvärlden, säger Peter Bäckström.

Befälsutbildade är dessutom ofta högpresterande och hamnar under värnplikten tillsammans med andra högpresterande ungdomar, något som också gynnar dem.

Samtidigt utgör ledarskapsutbildningen i sig en viktig förklaring till de positiva effekterna.

– Säg att du är 20 år och har lett en pluton på 30–40 personer och kommer ut på arbetsmarknaden. Vem utanför det militära har gjort något liknande? Det är klart att det får en effekt. Den effekten är rimligtvis svagare för en menig, för vad är det civila meritvärdet av att kunna skjuta med en kulspruta?, säger Peter Bäckström.

För många innebar värnplikten en ekonomisk förlust, vilket kan förklaras av att inträdet på arbetsmarknaden eller till högre utbildning skjutits upp.

– En dansk studie har kommit fram till att de som gjort värnplikten har upp till sju procents lägre inkomst i åldrarna 25‑35. Särskilt danska värnpliktiga som fick en universitetsutbildning skjuten på framtiden drabbades ekonomiskt, säger Peter Bäckström.

Tre lärdomar för Försvarssvarmakten

Studien delar ut tre lärdomar till Försvarsmakten. Här kommenterade av FOI:s Peter Bäckström.

1. En medvetenhet om att värnplikten kan ha kostnader

”Beslutfattare ska vara medvetna om att det kan finnas en kostnad som den enskilde får bära. Så man kan fundera kring om de borde kompenseras.”.

2. Att sortering kan innebära sammansättningar som ger oönskade effekter

”Det finns en allmän tro att värnplikten integrerar människor, men studier visar att den snarare förstärker skillnader.”.

3. Att förstå vilka faktorer som ger framgång på arbetsmarknaden

”Framförallt borde ledarskapsutbildningen kunna användas som ett rekryteringsargument.”.

Att göra värnplikten kan ge fördelar på den civila arbetsmarknaden, framförallt för de som genomgår en lång befälsutbildning. Men för många är det ett steg bakåt. Tre lärdomar till Försvarsmakten: 1. En medvetenhet om att värnplikten kan ha kostnader 2. Att sortering kan innebära sammansättningar som ger oönskade effekter 3. Att förstå vilka faktorer som ger framgång på arbetsmarknaden

Läs vidare »

Svenska förband viktiga för säkerheten i Mali

Nyheter   •   Jun 05, 2018 16:30 CEST

Sverige behöver sänka sin ambition med förbandsbidraget till FN:s mission i Mali och balansen mellan män och kvinnor måste förbättras. Detta är några av de åtgärder som efterlyses i två studier från FOI som följt upp FN-insatsen i Mali.

Relaterat material

Rapporter

Länkar

Det svenska truppbidraget Mali 04 och Mali 05, till FN:s fredsbevarande insatser i Mali (kallad MINUSMA) står tillsammans med FN:s resolution 1325 om Kvinnor, Fred och Säkerhet i fokus i de två analyserande studierna.

Sveriges truppbidrag till FN-insatsen i Mali består av ett underrättelseförband. Det är första gången som en fredsbevarande FN-mission är förstärkt med en underrättelsekomponent. Helené Lackenbauer, forskningsledare på FOI, som tillsammans med Cecilia Hull Wiklund utvärderat den svenska insatsen, kommenterar insatsen såhär:

– Militära underrättelseförband liksom uppgiften att arbeta med kontraterrorism är något helt nytt för en FN-insats. Det är första gången som ett sådant arbete genomförs. Det är också första gången en FN-insats inte är neutral utan tar ställning för statsmakten i Mali – mot separatister och våldsbejakande islamism.

Sverige bidrar med en mycket kvalificerad kompetens genom underrättelseförbandet. Dessvärre har MINUSMA stora svårigheter att använda och ta tillvara underrättelseprodukterna. Det beror på att FN saknar erfarenhet av underrättelsearbete och att MINUSMA:s ledning har svårigheter att leda den militära insatsen. Det svenska förbandet har dock haft en avgörande betydelse för säkerheten i sitt operationsområde i och runt Timbuktu, bland annat genom att patrullera regelbundet och ha mycket kontakt med civilbefolkningen. Förbandet är också viktigt för MINUSMA:s egenskydd och vid avvärjandet av attacker på FN:s militära camp i Timbuktu.

Terrorbekämpning kan ta överhand

MINUSMA har ett mandat att genomföra FN:s säkerhetsrådsresolution 1325. De ska både verka för att skydda civila kvinnor och att för öka deras deltagande i det fredsbevarande arbetet. FOI:s studie fann att arbetet var fragmentiserat och ibland helt obefintligt. Det beror dels på att militär kompetens är låg hos många truppbidragande länders förband, dels finns ingen samlad information om hur kvinnors skyddsbehov ser ut i Mali. Det råder brist på resurser och det finns för få soldater i operationsområdet. I Timbuktuområdet är MINUSMA:s förband till stor del uppbundna av logistik, eskorter och transporter för FN:s räkning.

Delar av den militära personal vet inte vad det innebär att genomföra 1325. De ständiga attackerna på MINUSMA och det allmänt försämrade säkerhetsläget bidrar också till att fokus för de militära operationerna läggs på terroristbekämpning. Många dåligt utbildade soldater har haft svårt att skydda civilbefolkningen, vilket innebär att skydd av kvinnor och flickor får stå tillbaka.

Fler kvinnor måste engageras i MINUSMA:s insatser, så att balansen mellan män och kvinnor förbättras. Resolutionens målsättning om skydd av kvinnor och flickor, samt kvinnors deltagande i planeringen och genomförandet, måste integreras vid militära operationer.

– Arbetet med 1325 måste ingå i det militära grundarbetet för att bli framgångsrikt. Dessutom måste det finnas en analys av hur internationella militära styrkorna påverkar civilbefolkningen. Skyddar vi dem eller finns det en risk att de internationella styrkorna ökar hotet? säger Helené Lackenbauer, som tillsammans med Eva Hagström Frisell har utvärderat hur 1325 har genomförts av MINUSMA.

Eftersom FN så tydligt tagit ställning för en part i konflikten, finns det risk att FN-truppen drar till sig beväpnade grupper som ser FN som en motståndare. Faran är att de skapar instabilitet i området där FN finns och kanske ökar riskerna för civilbefolkningen istället för tvärtom.

– Men även en dålig FN-mission är bättre än ingen alls. Även FN-missioner med stora problem kan ha stor betydelse för befolkningens säkerhet och freden i ett land, avslutar Helené Lackenbauer.

Sverige behöver sänka sin ambition med förbandsbidraget till FN:s mission i Mali och balansen mellan män och kvinnor måste förbättras. Detta är några av de åtgärder som efterlyses i två studier från FOI som följt upp FN-insatsen i Mali.

Läs vidare »

FOI-forskare utvärderar radarsensorer för drönare

Nyheter   •   Maj 28, 2018 12:04 CEST

I större radarsystem används ofta så kallade gruppantennbaserade radarsystem, som är snabbare och ger bättre detektion än traditionella radarsystem. FOI utvärderar nu om dessa kan användas också för drönare.

Relaterat material

Länkar

FOI har under flera år arbetat med radarsystem som innehåller gruppantenner. De roterar inte som vanliga radarantenner och begränsas därför inte av rotationshastigheten. I stället kombineras signaler från många antenner elektroniskt vilket gör att de snabbt kan byta riktning och dessutom ”se” åt flera håll samtidigt. På så sätt kan de detektera omgivningen snabbare och bättre än traditionella radarantenner. Antenner av denna typ används till exempel i större moderna radarsystem och i jaktflygplans nosradar. De finns även för användning från drönare men kostar miljontals kronor.

Nya radarsensorer

Forskare vid FOI utvärderar nu en radarteknik som använder gruppantenner i kombination med traditionell så kallad SAR-teknik (Syntetisk Apertur Radar). SAR-teknik innebär att man skapar en större syntetisk antenn genom att sammanställa mätdata tagna från olika positioner längs en plattforms bana. Den nya tekniken kallas 3D-SAR och kan användas för att övervaka mindre områden från mindre drönare.

– Vi vill undersöka nyttan med nya typer av avancerade radarsensorer på drönare, säger Jan Svedin som är laborator vid FOI.

Enkla system…

Arbetet ingår i ett större projekt och görs på uppdrag av Försvarsmakten. Det grundläggande syftet är att öka kunskaperna för olika typer av radarsystem. Hur lätt är det exempelvis att störa de enklaste systemen? Och kan de användas för att störa andra system?

– Vi vill även se hur långt man kommer med en enklare och billigare SAR-sensor. Det är viktigt också för att veta hur stort hot den kan utgöra. Konstruktionen av både hård- och mjukvara är öppen, tillgänglig för alla. Vem som helst kan bygga en sådan, säger Jan Svedin.

… kan ge bättre bilder

I drönare används oftast elektrooptiska sensorer som IR-kamera. De ger sämre upplösning ju högre upp drönaren är och begränsas dessutom av exempelvis moln och dimma eller rök. Upplösningen i en SAR-radar är oberoende av höjden. Radarn ser rakt genom rök och dimma.

FOI-forskarnas gruppantenner har ännu så länge inte testats på flygande drönare. Målet är dock att tekniken ska användas i luften.

– Vi planerar att börja göra flygande radarmätningar i höst. Vi kommer initialt att utvärdera nyttan med en enklare SAR-sensor på en mindre drönare, säger Jan Svedin.

I större radarsystem används ofta så kallade gruppantennbaserade radarsystem, som är snabbare och ger bättre detektion än traditionella radarsystem. FOI utvärderar nu om dessa kan användas också för drönare.

Läs vidare »

Samarbete nyckeln till snabb försvarsuppbyggnad

Nyheter   •   Maj 21, 2018 13:22 CEST

Få områden präglas av lika långsiktig planering som försvaret. Men vid en förändrad hotbild gäller det att snabbt kunna bygga upp nya försvarsförmågor. Skickligheten ligger i att skapa ett värdesystem, detta enligt en rapport från FOI med lärdomar från återmilitariseringen av Gotland.

Relaterat material

Rapporter

Länkar

I samband med Rysslands annektering av Krim 2014 fick den svenska regeringen bråttom att stationera en permanent militärstyrka på Gotland. Traditionellt arbetar försvarsmyndigheter med långa planeringscykler men från att beslutet fattades 2015 till att soldaterna var på plats tog det endast två år. Förloppet har studerats av FOI-forskarna Mattias Axelsson och Joakim Netz som menar att framgångsfaktorn var att militära och civila organisationer etablerade ett så kallat värdesystem.

– I ett värdesystem drar man tillsammans nytta av de resurser som finns. I Gotlandsexemplet handlade det om att Försvarsmakten och Försvarets materielverk, FMV, etablerade relationer till företag som ordnade boende till soldaterna, transporter över sjön och annat som behövdes, förklarar Joakim Netz.

Studien gjordes på uppdrag av FMV med syfte att ge beslutsfattare kunskap om hur nya försvarsförmågor snabbt kan byggas upp efter ett politiskt beslut. I rapporten pekar forskarna på tre kritiska resurser som avgör om ett värdesystem kan utvecklas eller inte. De är:

  • Nyckelpersoner med mandat att leda
  • Experter på lokala förhållanden
  • En grupp, en ”task force”, som leder samverkan på myndighetsnivå och löser de konflikter som uppstår.

– Under en process som den på Gotland måste man utgå ifrån att det kan uppstå oförutsedda trögheter och förvirring kring vem som har vilken roll. Då gäller det att det finns någon som vågar ta sig mandat att vara drivande i dessa frågor och att det bildas en organisation i organisationen, en projektgrupp, säger Mattias Axelsson.

– Ja, och lika viktigt är det att det finns experter på lokala förhållanden när det gäller försvarslogistik och platsens förutsättningar. De här personerna kan beskriva hur det egentliga behovet av säkerhet ser ut, fortsätter Joakim Netz.

Forskarna pekar också på att processen med att bygga upp en ny militär förmåga måste få leva sitt eget liv. Vara oplanerad till stora delar.

– Även om det självklart finns en politisk vision blir sällan allt som man har tänkt sig och då gäller det att de tre kritiska resurserna agerar tillsammans utifrån det. Det går inte att konkretisera olika mål på ett detaljerat plan, utan i grunden är uppbyggnaden av en ny försvarsförmåga en kunskapsutvecklingsprocess där man successivt lär sig vad som fungerar och vilka behoven är, avslutar de.

Få områden präglas av lika långsiktig planering som försvaret. Men vid en förändrad hotbild gäller det att snabbt kunna bygga upp nya försvarsförmågor. Skickligheten ligger i att skapa ett värdesystem, detta enligt en rapport från FOI med lärdomar från återmilitariseringen av Gotland.

Läs vidare »

Unika miljöprognoser från luftfilter

Nyheter   •   Maj 18, 2018 11:18 CEST

FOI har en speciell serie luftprover som sträcker sig 50 år bak i tiden. Genom DNA-analyser kan forskare nu se hur olika mikroorganismer varierat över tid i luft. På sikt ger det modeller som bland annat kan förutsäga när det finns risk för farliga mikroorganismer i luften.

Den digitala kampen – autonoma rörelser på nätet

Nyheter   •   Maj 14, 2018 15:51 CEST

I en ny rapport från FOI ges en inblick i några av de svenska autonoma rörelsernas digitala närvaro. Rapporten är den fjärde delredovisningen av ett regeringsuppdrag som FOI nu överlämnat till regeringen.

Relaterat material

Rapporter

Länkar

Digitala miljöer är en allt viktigare arena för mänsklig kommunikation och genom att analysera dem skapas en större förståelse för hur tankegods sprids inom och mellan olika grupper.

– De autonoma miljöernas närvaro i digitala miljöer är svår att studera av flera skäl, konstaterar Lisa Kaati, forskare vid FOI och projektledare för regeringsuppdraget. Dels finns en stor mängd olika grupperingar och nätverk, som alla har olika mål och använder olika medel för att nå dem. Dels finns det inom miljöerna ofta en hög teknisk kompetens och de använder sig av avancerade tekniska lösningar som exempelvis krypterad kommunikation.

Autonoma miljöer används i denna studie som ett samlande begrepp för alla radikala, utomparlamentariska vänster-, antifascistiska-, djur- och miljörörelser. Studien beskriver ett antal fenomen som är utmärkande för dessa miljöer.

– Protester och våldsamma demonstrationer hör till de företeelser som kanske är mest förknippade med autonoma rörelser, konstaterar Lisa Kaati. Den största delen av de autonoma rörelsernas digitala närvaro fokuserar på att mobilisera inför stora händelser och aktioner eller att informera om genomförda aktiviteter och sprida ideologiska budskap.

Det finns många olika, mer eller mindre våldsamma, metoder som används av autonoma miljöer för att påverka samhället. Vandalisering, brandbomber och trakasserier är exempel på några av de vanligare aktionerna.

Polisen en fiendegrupp

De autonoma miljöerna är säkerhetsmedvetna vilket är en av anledningarna till att de inte kommunicerar särskilt öppet i sociala medier. Det är också tydligt att de ser polisen som en av sina fiendegrupper. Det finns exempel på digitalt material om såväl hur man ska agera vid kontakt med polisen som rapporteringar om våldsdåd som utförts mot polisen. Ett annat fenomen som är kännetecknande för antifascistiska rörelser handlar om uthängning av personer genom publicering av namn, bild, personnummer och i många fall arbetsgivare för personer som deltar i aktiviteter organiserade av Nordiska motståndsrörelsen.

Avslutningsvis kan man också påpeka att trots att kvinnor har en mer framträdande roll i de autonoma miljöerna än i många andra extrema grupperingar så är män överrepresenterade i de autonoma miljöerna framför allt när det gäller våldshandlingar.

Om data i studien

Det studerade materialet är hämtat endast från öppna forum, där man kan anta att den som publicerat texten är införstådd med att texten därmed blir tillgänglig för allmänheten. Ingen data är hämtad från lösenordskyddade sidor, privata Facebook-sidor eller andra sociala medier där användaren vidtagit åtgärder för att hålla materialet inom en sluten krets. Data som laddats ner lagras i en kodad form och är inte reversibel. Ingen information om individuella användare eller deras användarnamn lagras. Läs mer om etik och analys av data från sociala medier i kapitel 2.1 i rapporten.

I en ny rapport från FOI ges en inblick i några av de svenska autonoma rörelsernas digitala närvaro. Rapporten är den fjärde delredovisningen av ett regeringsuppdrag som FOI nu överlämnat till regeringen.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 3 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Pressansvarig
  • Pressansvarig
  • maria.hugosson@foi.se
  • 073 3713838
  • 08 5550 3155
Maria Hugosson Bygge är pressansvarig vid FOI.

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • albert.hager.bernats@foi.se
  • 0708 586 657
  • 08 555 032 19
Albert Hager Bernats är kommunikatör på FOI.

Om FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut

FOI forskar för en säkrare värld

FOI är ett av Europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning, teknikutveckling och studier.

FOI är Sveriges största forskningsinstitut med cirka 1000 anställda varav 850 är forskare. Omsättningen 2012 var 1,1 miljarder kronor och den uppdragsfinansierade andelen var 83%.

Adress

  • FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut
  • Gullfossgatan 6
  • 164 90 Kista
  • Vår hemsida

Länkar