Skip to main content

Arbeta aktivt med glas och solskydd

Nyhet   •   Jul 05, 2013 13:46 CEST

Solen strålar in genom fönstret intill när Helena Bülow-Hübe, teknologie doktor och Miljö- och energichef på FOJAB arkitekter, engagerat talar om sitt expertområde – dagsljus, solvärme och glas i fasad. Hon berättar om stora möjligheter till utveckling och förbättring, både ekonomiskt, tekniskt och estetiskt. Men enligt Helena krävs en förändrad attityd för att nå dit.

– Vi behöver ha ett mer aktivt förhållningssätt till de här frågorna. Det är vanligt att man skriver ett generellt krav på U-värde för fönster. Då slår det igenom på alla fasadytor, oavsett väderstreck, sol/skuggförhållanden och rumsfunktion. I linje med detta väljer man ett och samma solskyddsglas för hela fasaden och oftast hela byggnaden. Ändå är det kanske bara en liten bit av fasaden som ligger oskärmad och har en stor personbelastning, t.ex med ett konferensrum bakom. Men den situationen blir ändå dimensionerande för hela byggnaden.


Solskyddsglas används slentrianmässigt– Det bollas gärna tekniska prestandafakta i projekteringsprocessen. Ventilationskonsulten räknar fram ett g-värde, soltransmission, på glaset. Detta skrivs sedan in i handlingarna som ett generellt krav på byggnadens fönster, kanske i ett skede när det är svårt att överblicka konsekvenserna. Hur blir det tekniska utförandet? Vilka följder får det här kravet för fasadens estetik och tillgången på dagsljus inomhus?


Vi samtalar om vikten av att ha en helhetssyn och att använda solavskärmning på ett intelligent sätt. Helena Bülow-Hübe menar att solskyddsglas ofta används slentrianmässigt. Det kan resultera i fasader som ger ett dunkelt och sorgligt, rentav avvisande intryck och hon lyfter fram ett konkret exempel; Ett kontorshus hade utformats med en uppglasad entré med bakomliggande reception på bottenplan. Avsikten var såklart att ge ett inbjudande och välkomnande intryck. Men man hade använt samma effektiva solskyddsglas i hela byggnaden, och resultatet blev att man som besökare bara såg sin egen spegelbild när man närmade sig entrén.


– Det här kan man tyvärr också se i kommersiella sammanhang, med skyltfönster som reflekterar mer än de ger insyn dagtid, och därmed inte tjänar sitt syfte, säger Helena. Lösningen ligger i att arbeta med solskyddet och valet av glas på ett differentierat sätt. Olika förutsättningar i olika delar av fasaden får resultera i varierade lösningar. Man slipper att uppfylla det högre tekniska kravet där det inte behövs och har därmed möjlighet att få in dagsljus. Då låter man glaset ha den transperens som var avsikten.


Det finns mycket att vinna– Där belastningen är stor väljer man ett lämpligt utanpåliggande solskydd. Det kan vara persienner eller vävar. I ett projekt använde vi isolerade fönsterskjutluckor med stor framgång. Då är det möjligt att välja ett klarare glas som släpper in dagljuset, vilket också minskar behovet av artificiell belysning dagtid.


– Ibland vill man ha både invändigt och utvändigt solskydd. Det invändiga kan användas på vintern för att dra nytta av solvärmetillskottet. I vissa lägen behövs också det inre solskyddet som bländskydd för att det utvändiga inte riktigt räcker till.


Att arbeta på ett differentierat med glas och solskydd i fasaden innebär en gestaltningsmässig utmaning och möjlighet till fler element att spela med. På FOJAB arkitekter finns kompetensen att jobba på det här sättet, både med teknisk analys och gestaltning. Det finns mycket att vinna både vad gäller komfort, energi och estetik. Och handen på hjärtat – vem är egentligen intresserad av att betala för produktegenskaper som inte fyller någon funktion?


Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera