Skip to main content

Stalltips för kommunpolitiker

Nyhet   •   Okt 04, 2016 13:57 CEST

Jämställdhet inom idrotten kan uppmuntras och ges utrymme på olika sätt. Ett sätt är att upplåta spel- och träningstid för tjejlagen på sportarenor som traditionellt domineras av män, som fotboll och hockey - sporter som är föremål för mycket mediautrymme och offentliga resurser.

Ett annat sätt är att titta på förutsättningarna för de idrotter som sedan länge stått i fokus för tjejernas intresse. Hur är villkoren för att ”hänga i stallet” som många tjejer gör? Är ridsporten så elitistisk och dyr som det ofta utmålas, i jämförelse med till exempel ishockey? För när man ser hur resurserna faktiskt fördelas, kan man inte tro att ridsporten är Sveriges näst största ungdomsidrott efter fotbollen.

Mats Molén, arkitekt på FOJAB arkitekter med hästanläggningar som specialitet, beskriver situationen så här:

– De 450 ridskolor vi har i Sverige har under flera decennier drivits som ideella föreningar. Därför har byggnaderna från början varit av låg kvalitet, och de har slitits hårt genom åren. Driftsstöd från kommunerna och intäkter från lektioner täcker inte på långa vägar kostnaderna – än mindre nyinvesteringar. Detta har uppmärksammats av Ridsportförbundet, som ansvarar för kontroll och kvalitetssäkring för djurskydd och arbetsmiljö. Kraven regleras i lagstiftning och ett regelverk, som till stora delar är också är eftersatt och föråldrat.

Inom ramen för Svenska Ridsportförbundets framtidsprojekt ”Ridskola 2025” startades en tvärvetenskaplig expertgrupp, där Mats Molén ingår. Syftet var att öka kunskapen om funktionella och hållbara hästanläggningar för både hästar och människor. Man ger ut en nätbaserad guide med praktiska råd och exempel på hur man kan utveckla och bygga nytt på ett bra sätt, anordnar konferenser och seminarier, och driver frågan om en förnyad lagstiftning.

– Kommunerna vill satsa mer på detta – många inser att ridning är en idrott som länge varit eftersatt. För ridsport är verkligen för alla, oavsett kön, ålder och fysiska förutsättningar. Det finns en stor hälsopotential i kontakten med hästen, som dessutom idag används för både fysisk och psykisk rehab. Därför är det viktigt att kommunerna är aktiva i frågan, så att ridskolorna ges möjlighet att bredda verksamheten mot allmänheten, säger Mats Molén.

Malmö stad är en föregångare. Här tog man beslutet att satsa 120 miljoner kronor på ridklubbarna, och har sedan dess tagit över ansvaret för alla ridskolor i kommunen.

I Klagshamn i södra Malmö står nu ett nytt ridhus klart, ritat av Mats Molén. Det är en byggnad som präglas av självklar enkelhet, reducerad materialhantering och nytänkande. Med ett livslångt engagemang och stor kunskap om ridsporten och dess arkitektur, ser han detta som resultatet av ett arbete på flera olika nivåer. I projekteringen av Klagshamns ridhus har den samlade kunskapen omsatts i praktiken.

– Ridhusens arkitektur har sina helt speciella utmaningar. Hästens skala och det faktum att ridbanan hela tiden tillförs fukt som behöver ledas bort, är exempel på detta. I stället för en komplicerad och kostsam ventilationsanläggning har vi därför arbetat med en fasad av perforerad plåt. Fasaden har 30-procentig hålarea och hålen är små nog att tillåta ventilation utan att det blåser. De släpper in ett mjukt dagsljus och på kvällen lyser byggnaden välkomnande.

Byggnadens skala är hästens, och den uppvärmda ytan är reducerad till inre volymeffektiva boxar för människor. Här finns bland annat en restaurang, med utsikt över den L-formade ridbanan, som kan delas in på olika sätt efter behov.

Klagshamns ridhus är präglat av tydliga och nyktra prioriteringar. För Mats Molén är det viktigt med enkelhet och resurshushållning, men det handlar inte om någon trist pragmatism. Här finns också ett tydligt estetiskt ställningstagande, sprunget ur många års arbete med lantbrukets byggnader.

För ytterligare information:

Mats Molén, Arkitekt SAR/MSA
mats.molen@fojab.se
+46 702 - 56 66 60

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera