Drönarjuridik på fem minuter

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har nyligen slagit fast att drönare utrustade med kameror omfattas av kameraövervakningslagen. Det innebär att fotografering med drönare på allmän plats kräver tillstånd från Länsstyrelsen. HFD:s avgörande har gett upphov till mycket debatt. Nedan görs ett försök att reda ut några av de frågor som är aktuella vid drönarflygning.

Drönare och fotografering med drönareEn drönare definieras som ett obemannat luftfartyg som kan flyga av sig själv eller fjärrstyras av en förare på annan plats. Drönare kan ofta användas för filmning och stillbildsfotografering från luften genom att den utrustas med en kamera. Via videolänk kan normalt drönarföraren se det som kameran ser och styra den från marken.

Tillstånd för att använda drönareDet kan krävas flera typer av tillstånd för att få använda drönare. Tillstånd från Transportstyrelsen krävs bland annat för flygning i kommersiell verksamhet och för all flygning som sker utom synhåll (på mer än 120 meters höjd eller längre bort från föraren än 500 meter).

När man flyger drönare är man vidare skyldig att följa de regler som gäller för all luftfart. Att flyga inom en flygplats kontrollzon kräver tillstånd från Luftfartsverket. Även flygningar på den egna tomten betraktas då som ett olagligt luftrumsintrång om man inte har tillstånd. Det är därför viktigt att tänka på att större delen av Stockholm är en del av Bromma flygplats kontrollzon.

Som framgår ovan står det numera klart att flygfotografering med drönare omfattas av kameraövervakningslagen vilket innebär att det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att flyga en kameraförsedd drönare över platser dit allmänheten har tillträde. Lagen gäller så fort en kamera finns på drönaren, det spelar ingen roll om kameran är avstängd.

I vilka syften kan man få tillstånd till kameraövervakning med drönare?Tillstånd till kameraövervakning ska ges om intresset av sådan övervakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Drönarfotografering i syfte att förebygga, avslöja eller utreda brott samt att förhindra olyckor har god chans att få tillstånd.

Även i andra fall kan det vara tänkbart att Länsstyrelsen ger tillstånd till kameraövervakning med drönare, t.ex. för inventering och tillsyn av skog, mark och jordbruk, dokumentering av landskap för bland annat byggprojekt och liknande, om flygningarna har ett samhällsnyttigt syfte. För att få tillstånd krävs att integritetsintrånget är försumbart och Länsstyrelsen kan också ställa villkor rörande platsen eller kamerautrustningen.

Rent kommersiella verksamheter där drönarfotograferingen inte har något samhällsnyttigt syfte har däremot mycket begränsade möjligheter att få tillstånd till kameraövervakning.

Vad gäller för mäklarfirmor och andra som fotograferar hus och bostadsområden ovanifrån med hjälpa av drönare efter domen från HFD?Att fotografera och filma områden som allmänheten har tillgång till, såsom gator och vyer över områden, kommer att bli svårt framöver. Då krävs tillstånd från Länsstyrelsen och chansen att få ett sådant tillstånd är liten eftersom fotograferingen är rent kommersiell.

Drönarfotografering av hus med tillhörande tomt är däremot tillåtet även fortsättningsvis. Eftersom det inte är fråga om en allmän plats krävs inget tillstånd från Länsstyrelsen. Det är dock viktigt att inte fotografera så att personer som befinner sig inne i huset kommer med på bild utan att de vet om det, eftersom det kan utgöra kränkande fotografering vilket är straffbelagt.

Förbudet mot kränkande fotografering gäller inte i trädgårdar men det finns ändå skäl att inhämta samtycke från personer som befinner sig där eftersom bilder på personer som går att identifiera utgör personuppgifter. Det innebär att man då måste ta hänsyn till bestämmelserna i personuppgiftslagen.

Vad gäller för drönarfotografering i privat syfte?Att flyga en kameraförsedd drönare på platser där allmänheten inte har tillträde kräver inget tillstånd från Länsstyrelsen, så länge det görs i privat syfte.

Möjlig lagändring framöverHFD:s dom har kritiserats för att den omöjliggör drönarbranschens verksamhet. Många företag och drönarintresserade har krävt en lagändring vilket också kan bli möjligt. Regeringen har nämligen i december 2016 föreslagit att ett särskilt undantag för drönare ska tas in i kameraövervakningslagen. Enligt förslaget ska kameraövervakningslagen inte tillämpas vid kameraövervakning som bedrivs med en kameraförsedd drönare. Istället ska personuppgiftslagen gälla vilket ska garantera att kränkningar av den personliga integriteten förhindras. Lagförslaget kan träda i kraft den 1 augusti 2017 om det godkänns av riksdagen.

___________________

Elinor Pejryd, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma

Tomas Rudenstam, advokat och delägare på Foyen Advokatfirma