Klimatinvesteringar riskeras om inte satsningar sker på prövningsmyndigheter

Det råder inget tvivel om att omställningen till ett fossilfritt samhälle kräver en rejäl ökning av framtida elproduktion. Samtidigt ser vi att krångliga och långsamma tillståndsprocesser hindrar viktiga satsningar på vindkraft och annan förnybar energi. Parallellt ökar behovet av metaller, men dessvärre har gruvornas tillståndsprocesser blivit betydligt mer svårnavigerade på grund av komplicerade miljökrav och utökade krav på hänsyn till rennäringen.

Idag ser vi en anmärkningsvärd nedgång i antalet ansökningar om undersökningstillstånd enligt Minerallagen, vilket är ett illavarslande tecken på att Sverige tappar mark som gruvnation. Situationen förvärras av att regeringen dröjer flera år med att fatta beslut om tillstånd för nya gruvprojekt. De löften som givits från näringsminister Ibrahim Baylan om effektiviseringar i tillståndsprocessen väntar på att omsättas i konkreta handlingar.

Därför är det nu viktigt att våra politiska beslutsfattare agerar skyndsamt för att främja både näringslivet och klimatet. Ett möjligt steg i rätt riktning togs nyligen, då regeringen utsåg landshövding Anders Danielsson till särskild utredare för att se över all relevant svensk lagstiftning så att Sveriges klimatmål kan uppnås. Miljöbalken ska prioriteras och enligt utredningsdirektiven ska fokus ligga på de delar som gäller prövning av verksamheter som ger upphov till utsläpp av växthusgaser, men också verksamheter som bidrar till klimatmålen, samt de verksamheter som har lokal miljöpåverkan men inte kan tillgodoräkna sig klimatnyttan i prövningen. Utredarens förslag ska ge förutsägbara och effektiva prövningsprocesser som minimerar tiden för prövning. Uppdraget ska slutredovisas 15 maj 2022.

Förslaget kan förhoppningsvis leda till mer effektiva prövningsprocesser, men samtidigt finns det anledning att skruva ned förväntningarna. Faktum är att vi tyvärr anar en hel del återbruk från regeringens sida. En utredning om effektivare miljöprövning för att främja grön omställning och smart industri tillsattes nämligen redan av den förra regeringen. Tyvärr blev resultatet en besvikelse. Utredningen Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38) föreslog i oktober 2018 några förändringar i förordningstexter, men ingen förtur för klimatnyttiga verksamheter såsom vindkraft eller annan nyordning kom till stånd.

Vid sidan av de behov som finns när det gäller att reformera prövningsprocessen är det även viktigt att hindra den juridiska tillståndsprocessen från att politiseras. En av de centrala aspekterna som utredaren nu borde titta på är att sätta stopp för att regeringen lägger sig i juridiska prövningar av politiska skäl. Till exempel att regeringen tar upp beslut till prövning sent, eller totalt ändrar förutsättningarna för en pågående tillståndsprövning i domstol genom beslut om nya Natura 2000-områden i efterhand. Händelserna när det gäller Preem och Bunge är tydliga exempel på hur det inte får gå till en i rättsstat och konsekvenser av att politiken kläs ut till juridik.

Ändringar i prövningsordningen tar tyvärr lång tid att utreda och ännu längre tid att genomföra. Samtidigt är situationen med tillståndsprövningarna akut och rättssäkerheten är hotad genom långdragna processer och svårtolkade regler. Regeringen måste nu lägga stort fokus på att få befintligt system att fungera. Vi ser det därför som ytterst nödvändigt att prövningsmyndigheternas och domstolarnas resurser förstärks. Satsa även på erfarenhetsöverföring och administrativt stöd och minska antalet byten av handläggare.

Det finns inte utrymme för fler långbänkar. Får vi inte fart på tillståndsprövningarna så försvinner investeringar och arbetstillfällen, samtidigt som den gröna omställningen försvåras.

Pia Pehrson, advokat/partner
pia.pehrson@foyen.se

Isabel Andersson, biträdande jurist
isabel.andersson@foyen.se

Båda verksamma vid Foyen Advokatfirmas avdelning för Mark- och miljörätt.

Artikeln publicerades även på Ny Tekniks debattsida 30 januari 2020 >>