Nya regler ger solidaritet vid kris i naturgasförsörjningen

Den 19 april 2018 överlämnades prop. 2017/18:251 ”Solidaritet vid kris i naturgasförsörjningen” till riksdagen. I denna föreslås ändringar av lagen (2012:273) om trygg naturgasförsörjning, för att anpassa lagen till den nya EU-förordningen 2017/1938 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas. Förordningen trädde i kraft den 1 november 2017 och ersatte en tidigare förordning om naturgasförsörjning (994/2010). Den nya förordningen innehåller få nyheter. En förändring är dock införandet av krav på solidaritet mellan medlemsstaterna för att säkerställa att solidaritetsskyddade kunder får gas om det skulle uppstå en försörjningskris. Till skillnad från övriga bestämmelser i förordningen anges för artikeln om solidaritet att medlemsstaterna senast den 1 december 2018 ska anta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att bestämmelsen uppfylls.

Med solidaritet avses att en medlemsstat minskar eller avbryter gasförsörjningen till andra kunder än de som har definierats som solidaritetsskyddade. Den begärande medlemsstaten ska då säkerställa att relevant gasmängd levereras till de skyddade kunderna. De berörda medlemsstaterna ska enligt förordningen enas om tekniska, rättsliga och finansiella arrangemang, vilka ska beskrivas i ländernas respektive krisplaner.

Syftet med den nya EU-förordningen är att ytterligare förstärka en trygg gasförsörjning inom unionen vid kriser som kan uppstå till följd av svåra klimatförhållanden eller avbrott i försörjningen. Idén är tänkt att fungera som en sista utväg och får därför endast tillgripas under restriktiva villkor efter att alla andra krisåtgärder är uttömda. Solidaritetsåtgärder aktualiseras vidare endast mellan medlemsstater som är direkt sammanlänkade med varandra genom naturgasnät. Då Sverige bara är sammanlänkat med Danmark, som försörjer det västsvenska naturgassystemet med gas utan att Sverige tillför gas till Danmark, så omfattas vi inte av kravet på att visa solidaritet enligt art. 20.3.

Om Sverige skulle befinna sig i en kris kan vi däremot göra en begäran till kommissionen och Danmark om att få gas, vilket framgår av art. 13. Artikeln förklarar vidare att den mottagande staten är skyldig att underrätta kommissionen och berörda medlemsstater som visar solidaritet när behovet av solidaritetsåtgärder har minskat eller upphört. Dessutom ska den mottagande staten snabbt betala eller ombesörja skälig ersättning till den medlemsstat som visar solidaritet. En överenskommelse om hur detta ska gå till måste ingås mellan Sverige och Danmark senast den 1 december 2018 och i propositionen framhålls att det är lämpligt om Energimyndigheten representerar Sverige vid denna.

I och med den nya förordningen kommer det även ställas högre krav på regionalt samarbete för att identifiera risker samt mildra effekterna av en gasförsörjningskris. Det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystem för gas (Entso-G) får till uppgift att genomföra unionsomfattande simuleringar av scenarier med avbrott i gasförsörjning och infrastruktur. Nyss nämnda krav och arbete är tänkt att bidra till såväl gemensamma som nationella riskbedömningar. Det kommer även ställas krav på ökat informationsutbyte, bl.a. i fråga om att naturgasföretagen automatiskt ska informera behöriga nationella myndigheter om vissa gasförsörjningsavtal som kan påverka försörjningstryggheten.

I den ovan nämnda propositionen föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om ansvaret för olika åtgärder i en situation där solidaritet aktualiseras enligt EU-förordningen. Utöver det innebär förändringarna i lagen om trygg naturgasförsörjning att omformulera hänvisningar till den upphävda EU-förordningen så att bestämmelserna istället hänvisar till den nya. Dessa lagändringar föreslås träda i kraft den 1 september 2018. Ytterligare en förändring som föreslås är att upphäva vissa äldre myndighetsföreskrifter som har utfärdats av Statens energimyndighet. Föreskrifterna tillämpas inte längre och föreslås därför upphöra att gälla vid utgången av juni 2018.

Ett annat lagförslag som har samband med den nya EU-förordningen är prop. 2017/18:237 ”Elmarknadsfrågor”, vilken lämnades över till riksdagen den 12 april 2018. I propositionen föreslås en del ändringar att införas i ellagens (1997:857) terminologi för att stämma bättre överens med EU-lagstiftningen på området. Ändringarna innebär förtydliganden gällande indelningen av elnätet i olika nivåer och förutsättningarna för att bedriva överföring av el på de högsta spänningsnivåerna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Har Du frågor om naturgasjuridik eller ellagen?

Kontakta:

Pia Pehrson, advokat och delägare på Foyen Advokatfirma
pia.pehrson@foyen.se

Elisabeth Svedén, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma
elisabeth.sveden@foyen.se