Styrelsens ansvar vid bolags kapitalbrist

Att åta sig ett styrelseuppdrag kan vara både givande och spännande. Styrelsen ansvarar bl.a. för att hålla koll på aktiebolagets ekonomiska situation. Frågan när en styrelseledamot kan bli personligt betalningsansvarig för bolagets skulder är en relevant dock svårbesvarad fråga.

Foyen har tidigare skrivit om ämnet, senast om den s.k. medansvarsperioden (läs här >>). Mot bakgrund av ett färskt hovrättsavgörande finns det anledning att återigen redogöra för aktiebolagslagens, (”ABL”), bestämmelser om personligt betalningsansvar för bolagets styrelse.

ABL om styrelseansvar

I ABL anges de specifika skyldigheter som en styrelse har. Styrelsen ska till exempel fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation samt också tillse att bolagets organisation är utformat så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Om det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen genast upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning. Om styrelsen underlåtit att upprätta en kontrollbalansräkning svarar styrelsens ledamöter solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid som underlåtenheten består.

Ansvaret gäller inte om styrelseledamoten kan visa att hen inte varit försumlig. Ansvaret gäller endast om bolagets eget kapital understeg hälften av bolagets registrerade aktiekapital vid den tidpunkt då styrelsens skyldighet att upprätta kontrollbalansräkningen uppkom. Ansvaret gäller inte om bolagets eget kapital hade stigit över denna gräns efter angivna tidpunkten men innan kontrollbalansräkningen senast skulle vara upprättad.

Styrelseledamot inte personligt betalningsansvarig för i tiden oklar kapitalbrist

I ett färskt hovrättsavgörande (Hovrättens för Västra Sverige dom meddelad den 2019-09-23 i mål nr FT 4558-18) var frågan om en styrelseledamot i ett bolag skulle anses vara personligt betalningsansvarig för en fordran som uppkommit i bolaget före dess konkurs. Klarlagt i målet var att någon kontrollbalansräkning inte hade upprättats.

Bakgrunden i målet var att under sommaren 2015 ingick bolaget ”Café Park” ett avtal med ett annat bolag ”Företagsservice” om annonsering i en tidning. Annonsen sattes in i tidningen men fakturan för annonseringen betalades aldrig av Café Park. Café Park försattes sedermera i konkurs den 23 februari 2016. I målet gjorde Företagsservice gällande att en styrelseledamot i Café Park skulle anses personligt betalningsansvarig för den aktuella fordran.

Tingsrätten kom fram till att det utifrån utredningen i målet inte var möjligt att ange någon närmare bestämd tidpunkt för när faktisk kapitalbrist inträtt. Tingsrätten konstaterade dock att även om det inte kan utredas en exakt tidpunkt för faktisk kapitalbrist så kan det ändå vara så att omständigheterna är sådana att det motiverar ett ansvarsgenombrott.

Tingsrätten kom till slutsatsen att det utifrån utredningen i målet inte var visat att styrelseledamoten inte varit försumlig när hon underlåtit att upprätta en kontrollbalansräkning. Underlåtenheten att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation gör att styrelseledamoten måste tillräknas vetskap om faktisk kapitalbrist vid den i målet aktuella tidpunkten konstaterade tingsrätten.

Hovrätten anslöt sig till tingsrättens bedömning att Företagsservice inte styrkt vid vilken tidpunkt faktisk kapitalbrist inträtt. Hovrätten, till skillnad från tingsrätten, konstaterade dock att eftersom kapitalbristen kan ha inträtt efter att den aktuella fordran uppkom kan inte Företagsservice talan bifallas. Därmed prövades inte heller om styrelseledamoten haft skäl att anta att bolagets eget kapital underskridit den kritiska gränsen och om hon varit försumlig.

Hovrätten stannade alltså tidigare än tingsrätten och konstaterade att domstolen inte kunde pröva frågan om styrelseledamoten haft skäl att anta kapitalbristen och om hon varit försumlig. Styrelseledamoten dömdes därmed inte till personligt betalningsansvar eftersom en förutsättning för personligt betalningsansvar är att bolagets eget kapital rent faktiskt har underskridits den kritiska gränsen och tidpunkten för detta kunde inte styrkas.

Sammanfattningsvis kan konstateras att tidpunkten för när den faktiska kapitalbristen inträtt är central. Hovrätten uttalade att betalningsansvaret omfattar de förpliktelser som uppkommer efter denna tidpunkt. Bevisbördan för att det förelegat kapitalbrist och tidpunkten för den bar det klagande bolaget Företagsservice, med viss bevislättnad med hänvisning till praxis (NJA 1988 s. 620).

Eftersom Företagsservice inte kunde styrka när kapitalbristen inträtt kunde inte heller deras talan bifallas. Avgörandet är baserat på omständigheterna i det enskilda fallet. Trots det kan slutsatsen dras att tidpunkten för när den faktiska kapitalbristen inträtt och huruvida den kan fastställas är avgörande för utgången om personligt betalningsansvar. Slutligen påpekas att det ännu inte är klart om hovrättens dom kommer att stå sig då den i skrivande stund fortfarande kan överklagas.

Slutord

Det är ett ansvarsfullt uppdrag att vara styrelseledamot och det kräver mer än att vara ett namn på ett papper. Med uppdraget följer en lagstadgad skyldighet att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Det innebär att aktivt hålla sig underrättad och agera om du som styrelseledamot anar ugglor i mossen beträffande bolagets ekonomi. Annars riskerar du att drabbas av ett personligt betalningsansvar för bolagets skulder.

Linnea Lindberg, advokat
linnea.lindberg@foyen.se