Skip to main content

Solenergi: Sverige både bäst och sämst i Europa

Pressmeddelande   •   Okt 09, 2012 11:23 CEST

Sverige är världsledande på forskning och utveckling av solceller. Men vi är usla på att omvandla forskningsresultaten till investeringar och nya jobb. Samtidigt som satsningarna på solenergi växer snabbt i omvärlden står det närmast still i Sverige. På en månad installeras det fler solceller i Danmark än Sverige lyckats med på över tio år.

Faktum är att Sverige tillhör den absoluta bottenligan i Europa när det gäller investeringar i solenergi. Samtidigt som solenergin skapat hundratusentals arbetstillfällen i resten av Europa kan sysselsättningen här räknas i något hundratal. En sektor som dessutom krympt de senaste åren genom att tillverkning lagts ner och flyttats utomlands.

– Om vi ska klara klimatmålen och vara med och konkurrera när det gäller industriutveckling och nya gröna jobb inom byggsektorn och energisektorn måste vi se till att det finns ett investeringsklimat som skapar fungerande hemmamarknad där svenska företag kan vara med att utveckla sitt kunnande och nya produkter, menar Per Sjöhult vd på Glasbranschföreningen.

En av de viktigaste orsakerna till att utbyggnaden går långsamt i Sverige är att de svenska elpriserna fortfarande är relativt låga jämfört med genomsnittet i Europa. Men de länder som lyckats bäst med sin utbyggnad har också infört marknadssystem där producenter av solel garanteras ett pris för sin förnyelsebara produktion som stimulerat till investeringar. Ett pris som betalats genom en mindre avgift på de miljöbelastande energikällor som ska fasas ut.

– I Sverige har vi ett liknande system genom gröna elcertifikat. Men de stimulerar först och främst etablerade teknik som vindkraft och bioenergi där priserna är relativt låga redan idag. Solceller som är dyrare i dag men har potential att bli väsentligt billigare och betydelsefulla för energiproduktionen i framtidens stimuleras inte tillräckligt, säger Jan-Olof Dahlenbäck, professor i installationsteknik på Chalmers tekniska högskola.

Som komplement till elcertifikaten har Sverige ett statligt investeringsstöd till solcellsanläggningar där man kan ansöka om att få närmare hälften av installationskostnaden betald.

Bidraget har sänkts de senaste åren men ändå behållit en stor del av sitt värde genom att priserna på solceller samtidigt minskat. Stödet har dock inte räckt till alla intresserade och har varit för ryckigt för att ge skjuts på marknaden. Samtidigt som andra länder satsar miljardbelopp varje år för att få fart på investeringarna har den svenska satsningen begränsats till 25–60 miljoner kronor per år. Bara en bråkdel av de intressenter som vill satsa på solenergianläggningar har haft möjlighet att få bidragsansökningar godkända.

– De senaste åren har det dessutom varit osäkert långt in i det sista om det kommer att utgå något investeringsbidrag alls, säger Jan-Olof Dahlenbäck.  Årets anslag har liksom tidigare år fulltecknats långt innan budgetåret är slut. Och nästa år är det trots regeringens löften om att småskalig energiproduktion ska uppmuntras ännu ingen som vet om det anslås några nya medel.

– Det saknas en långsiktigt hållbar svensk industri- och klimatpolitik på solenergiområdet. Om solenergin ska få någon reell betydelse för energibalansen krävs det att vi minst tiodubblar installationen av solceller och fyrdubblar installationen av termiska solpaneler. Marknaden behöver klara besked om vilka villkor som gäller. Innan vi levererar det kommer utbyggnaden att gå knackigt, säger Jan-Olof Dahlenbäck.

Text: Pelle Oskarsson

Glasbranschföreningen (GBF) är en bransch- och arbetsgivarorganisation som följer och driver branschgemensamma frågor. GBF har ca 600 medlemsföretag. Föreningen arbetar bland annat med utbildning, kvalitetssäkring och auktorisation. GBF ger även ut branschtidningen GLAS.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera