Interaktiva böcker sparar lärartid

Karl-Oskarskolan är en grupp av friskolor som finns på flera olika orter i landet. Just nu deltar de i ett pilotprojekt där flera skolor testar och är med och utvecklar Gleerups interaktiva böcker för skolår 7-9. 

Karl-Oskarskolan i Växjö startades 2010 och har nu cirka 300 elever i skolår 4-9. Skolan har en digital profil och alla klassrum är utrustade med interaktiva skrivtavlor. De äldre eleverna har bärbara datorer och i de yngre årskurserna arbetar de med iPads. 

En modern skola med moderna hjälpmedel

Skolans motto är ”vilja, våga, kunna” och den digitala profilen har varit ett policybeslut redan från början. Det är ett uttalat mål att ge eleverna utbildning i de digitala hjälpmedel som finns, som till exempel den Googleplattform som de använder för att dela dokument och ljudfiler. 

Utvecklingschefen Per-Ola Jacobsson berättar att skolan aktivt har letat efter e-läromedel. 

 – Först såg vi till att infrastrukturen med nätverk och teknisk utrustning fungerade bra. Men det går inte att bara skyffla ut en massa datorer i klassrummet, innehållet är väldigt viktigt. 

Per-Ola fick kontakt med Lars Åkerblom som är affärsområdeschef för digital utveckling och digitala lärverktyg på Gleerups och ett samarbete inleddes.Skolorna kom snabbt igång med arbetet och enligt Per-Ola berodde det på en lyckad kombination av duktiga medarbetare och tydliga rutiner. IT-strukturen var redan klar på de flesta skolor och sedan tillsattes en arbetsgrupp bestående av rektor och en Gleerupsadministratör som i samarbete med utvecklingschefen implementerade materialet och arbetssättet i lärargrupperna.

Lärarna vill jobba digitalt

– Vi ställde redan innan höga krav på våra lärare vad gäller det digitala, förklarar Per-Ola. De lärare som finns här vill jobba digitalt. Fördelen för oss är att vi har en ganska homogen grupp av lärare och tröskeln är redan låg.
Per-Ola berättar också att de kontinuerligt arbetar med att utbilda de IT-piloter som finna på varje skola och så går de i sin tur ut i organisationen och fyller på lärarnas kompetens.

 – Skolans motto ”vilja, våga, kunna” gäller även lärarna, betonar Magnus Andersson, som arbetar som tillförordnad rektor på skolan. Vi testar och lär oss tillsammans. 

Struktur och flexibilitet

Ola Brorson är lärare, IT-pedagog och administratör i pilotprojektet. Som lärare ser han stora fördelar med de interaktiva böckerna. Det spar mycket tid för lärarna om de inte behöva leta struktur och skapa innehåll själva. Men materialet är ändå så pass flexibelt att det går att lägga till eget material.

  – Den största fördelen med de interaktiva böckerna är att de fungerar oavsett plattform. Alla elever ser samma sak på sina skärmar, säger Ola. Och ingen glömmer sina böcker! 

Erbjuder många alternativ

Ola berättar vidare:

– Den här typen av material utvidgar möjligheterna. Här finns den viktiga texten. Eleverna kan få den uppläst, de kan göra överstrykningar, svara på instuderingsfrågor, göra quizzar och kolla på film. Det går lätt att göra individuella listor på faktaord som eleven behöver träna mer på. Materialet erbjuder helt enkelt fler inlärningsalternativ. 

– Att bara ge eleven en dator utan innehåll är som att säga ”vi har pennor – välkommen till oss”, konstaterar Ola och betonar återigen att de tekniska lösningarna måste fyllas med innehåll. 

Arbetssättet har inte förändrat så mycket. Både lärare och elever är sedan tidigare vana att arbeta med digitalt material, men en helhetslösning är smidigare.

– Det har tidigare inte funnits några helhetskoncept att testa, berättar Per-Ola. Men det är svårt att i framtiden tänka sig något annat än digitala läromedel.

Han får medhåll av Ola.

– Vi är en skola som jobbar i den vardag som finns nu. Det digitala öppnar möjligheten att arbeta och lära på ett annat sätt, med fler sinnen och mer varierat. 

Ola har också mängder av idéer på ytterligare funktioner:

– I språk hade det varit otroligt bra att kunna ha text och frågor uppe samtidigt och dessutom kunna få upp en gloslista, föreslår han. Jag hade också uppskattat om det var ännu lättare att lägga in material och få en översikt över det materialet. Och en pedagogisk planering direkt i boken hade också varit suveränt! 

Vi är medskapare

På Karl-Oskarskolan har de inte upplevt särskilt många nackdelar i projektet. Möjligen hade det varit lättare att starta vid terminens början istället för mitt i en termin. Under våren kommer skolan att fortsätta arbetet i pilotprojektet. De kommer att berätta om arbetet i Gleerups lab, där alla som vill kan gå in och följa pilotskolorna. 

I ett pilotprojekt är inte materialet helt klart, utan det kan saknas delar och det kan finnas buggar.  

– Det ligger i sakens natur, menar Per-Ola. Vi har snarare upplevt att det är positivt. Det är en kreativ och givande process. Eleverna är också delaktiga och rapporterar in fel som de hittar till sin lärare. Vi upplever att vi kan vara med och påverka och göra ett bra verktyg ännu bättre.