På spaning efter framtidens ledare – hästnäringen går i bräschen för reellt ungdomsinflytande

I ett samhälle där allt fler slåss om att rekrytera unga talanger gäller det att vara i takt med tiden – och framtiden. Det funkar inte längre att ge ungdomar utrymme, men inget reellt inflytande. Hästnäringen har insett det och tar ett gemensamt grepp om sina framtida utmaningar.

Bland de ungdomar som var i stallet på 60-, 70- och 80-talen återfinns många idag på chefsposter och styrelseplatser inom hästnäringen, i ideella och idéburna organisationer samt inom näringslivet. Vad krävs för att fortsätta locka framtidens ledare till hästnäringen? Vad krävs för att få dem att stanna kvar i våra organisationer och vilja fortsätta engagera sig även i det höga tempo som råder i dag?
– Vårt mål med den här satsningen är att vi inte bara har unga representerade i enstaka grupper och tillfälliga projekt, utan att de också har ett reellt inflytande. Unga ska finnas med på alla nivåer och kunna påverka beslut och hästnäringens framtid, säger Johan Fyrberg, processledare inom Framtidsspaning 2.0, ett projekt där alla stora organisationer inom hästnäringen ingår.

Ett komplement
Projektet ingår i Hästnäringens Ungdomssatsning (HUS) och finansieras via Hästnäringens Nationella Stiftelse:
– Vi har enormt många aktiva ungdomar inom våra olika hästorganisationer, det är stor fördel vi har jämfört med andra näringar. Sedan 1997 har hästsektorn aktivt arbetat med en gemensam ungdomssatsning. Så här efter 14 år med satsningen kan vi se att det finns en samsyn mellan hästorganisationerna – ungdomar är en viktig pusselbit nu när vi drar upp riktlinjerna för framtidsarbetet både det gemensamma och det arbete som respektive förbund gör, säger Anahita Arai, verksamhetssamordnare vid Hästnäringens Nationella Stiftelse och Framtidsspaning 2.0.
– Idén med spaningen kommer från organisationerna och Avelsföreningen för Varmblodiga Hästen, Svensk Galopp, Svenska Hästavelsförbundet, Svenska Islandshästförbundet, Svensk Travsport och Svenska Ridsportförbundet har själva varit med och utvecklat konceptet. Vi tror att satsningen kan vara ett komplement till deras eget visions- och ungdomsarbete som redan görs på egen hand, säger Johan Fyrberg.

Rekrytering och ungdomsinflytande
När hästnäringens framtidsspaningar nu nått halvvägs står det klart att oavsett vilken typ av häst som engagerar finns det många gemensamma nämnare. Även mellan så till synes olika verksamheter som ideellt burna ridskoleverksamheter och trav- och galoppsporternas mest kommersiella sida. Under det första processarbetet i början av 2011 utmejslades de två  viktigaste framtidsfrågorna: rekrytering och reellt ungdomsinflytande.
– Jag tror att alla, både ungdomar och vuxna, känner att det här är gemensamma framtidsfrågor som inte bara berör ungdomar, säger Anahita Arai.
En som själv är en produkt av reellt ungdomsinflytande och en förebild för många inom hästnäringen är Helena Carlsson, 27 år. Hon är den yngsta styrelseledamoten på ordinarie mandat i Svenska Ridsportförbundets förbundsstyrelse och föreläsare inom Framtidsspaning 2.0.
– Jag arbetar i dag som idrottspolitisk rådgivare vid Riksidrottsförbundet. Det kan jag tacka mitt engagemang inom ridsporten och den möjlighet jag har fått genom att vara förtroendevald sedan jag var tretton år, säger hon.

Ett stort steg
Det ovanliga med processen som nu sker inom hästnäringen är att arbetet initierats underifrån och att det syftar till att bryta upp gamla invanda strukturer. Det är från gräsrötterna inom hästnäringen som idén om ett gränsöverskridande arbete med framtidsfrågor kom. Och under processarbetet deltar alla på samma villkor - lokala klubbledare, unga ledare, anställda och styrelsemedlemmar har alla samma möjlighet att göra sina röster hörda. Inte ens undantag görs, till exempel fick travsportens nestor Stig H. Johansson sitta sida vid sida med ungdomar. Något som han själv kommenterade med ett stort ”tack”.
– Man talar ofta om att man behöver ungdomar för att organisationens överlevnad. Det är  självklart, men det handlar inte om att bara ”fylla på” med nya i befintliga strukturer. Organisationen måste se de möjligheter som det innebär att rekrytera unga, man måste lyssna på deras upplevelser och självklart låta dem påverka besluten. Det innebär också att man måste vara beredd på att förändra organisationen. För travsportens del är detta ett väldigt stort steg, säger Sara Strömberg som är Ungdomsansvarig på Svensk Travsport.
– Min erfarenhet är att framtidsspaningar av den här typen sker ovanifrån, på styrelsenivå. Här kommer istället engagemanget från stallbacken, från dem som är en del av den dagliga verksamheten. Det är en metod och process som jag tror kan vara en förebild för andra idéburna organisationer, företag eller varför inte politiska partier, säger Johan Fyrberg.

I takt med omvärlden
Viljan att hitta hållbara metoder för organisationsutveckling märktes tydligt under den novembermörka fredagskväll då Svenska Islandshästförbundet samlades för sin andra framtidsspaning. Frågor ställdes på sin spets och diskuterades, vilket i sin tur väckte ännu fler frågor att gå vidare med. Vilka trender i samhället påverkar vår verksamhet, hur kan vi förbättra informationen om vad vi står för och har att erbjuda? Är det ett problem eller en möjlighet att vi påverkas så mycket av att allt fler utgår från ”what’s in it for me”? Varefter timmarna gick utmejlsades allt fler möjliga utvecklingsområden, en del förmodligen mer unika för Islandshästförbundets medlemmar – andra som snabbt visar sig vara gemensamma med övriga hästsporten.
Josefine Denami, ungdomsrepresentant inom rikstäckande avelsföreningen Idun och en nystartad islandshästridskola, ser en akut fråga som går igen även i det svenska näringslivet som helhet.
– Många äldre lägger ner sina islandshästföretag eftersom de inte har någon som tar över. Generationsskiftet syns väldigt tydligt, säger hon.
Islandshästgymnasierna ger en viss återväxt av unga företagare, men Josefine tror det är långt ifrån tillräckligt för att täcka framtidens behov. Vilket gör hästnäringens framtidsspaningar och så småningom slutsatser än mer viktiga.
– Jag tror absolut att fler delar av samhället skulle ha nytta av den här typen av metod. Företagen har till exempel ett vinstintresse som gör det ännu viktigare att de få klarhet i framtidsfrågorna och hur de bör satsa på rekrytering, säger Josefine Demani.
Hon får medhåll av småföretagaren Pia Andreasson, tillika ordföranden i Svenska Islandshästförbundets tävlingssektion:
– Jag kommer på mig själv med att sitta här och tänka på mitt eget företag och behovet jag har av att hitta just rätt personer för min verksamhet. Jag tror småföretagare generellt skulle ha stor nytta av att skaffa sig en uppfattning om ”hur kan jag jobba i takt med omvärlden?”.

Skapa förutsättningar
Samhällsströmningarna som diskuteras under framtidsspaningarna visar att det inte räcker med att hitta metoder för att rekrytera unga ledare och dessutom locka en bredd av medlemmar. När nya ledare börjar sin bana inom hästnäringens organisationer behöver det därutöver finnas ett mer professionellt sätt att ta tillvara på deras engagemang. Processarbetet ledde Islandshästförbundets medlemmar in på en rad tänkbara möjligheter för att möta unga ledares behov: utbildning, coachning, mentorskap, stödjande miljöer och metoder för kunskapsöverföring mellan gammal och ung.
Även om utmaningarna är gemensamma för hästnäringen så är det inte säkert att möjligheterna helt är identiska för organisationerna, här hjälper Framtidsspaning 2.0 att hitta de mest relevanta områden som organisationerna kan arbeta vidare med.
– Jag är övertygad om att möjligheten vi har att engagera ungdomar i dag är större än någonsin förr. De har ett mycket starkare engagemang i specifika frågor än till exempel vad min generation hade, säger Johan Fyrberg, själv i 40-årsåldern.
– Den svårighet att komma in på arbetsmarknaden som unga drabbas av i dag ger samtidigt ett ännu större värde i den utbildning, ledarskapsutveckling och personliga utveckling som unga ledare kan få inom hästnäringen. Det är något vi måste hitta vägar för att möta på ett bra sätt, fortsätter han.

FAKTA Framtidsspaning 2.0 och Hästnäringens Ungdomssatsning:
Framtidsspaning 2.0 är ett projekt inom Hästnäringens Ungdomssatsning (HUS). HUS finansieras via Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) genom totalisatoravtalet mellan staten och trav-/galoppsporten. Av HNS ekonomiska medel har fem miljoner kronor öronmärkts för ungdomsprojekt inom ridsport, trav, galopp, avel, western, islands- och brukshästar 2011. Framtidsspaning 2.0 är ett gemensamt projekt inom satsningen. Läs mer på HNS hemsida www.nshorse.se 

Följ oss på Facebook:
Framtidspaning med HUS hittar du som en egen grupp på Facebook. Här kan du få en överblick vad som händer på spaningsfronten. Alla är varmt välkomna att ansluta sig eller ställa frågor. Direktlänk till vår grupp på Facebook: ww.facebook.com/framtidsspaningmedhus

För ytterligare information:
Anahita Arai, verksamhetssamordnare HNS
Mobil: 070-527 20 12
E-post: anahita.arai@nshorse.se

Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS, är ett samverkansorgan inom svensk hästsektor. Speciellt intresse ägnas åt utbildning och avel och uppfödning. HNS har det övergripande ekonomiska och organisatoriska ansvaret för Hästnäringens Riksanläggningar Flyinge, Strömsholm och Wången. Andra verksamhetsområden är gemensamma hästpolitiska frågor samt forskning och utveckling via Stiftelsen Hästforskning. Vidare bedrivs hästsjukvård inom det helägda dotterbolaget ATG Hästklinikerna AB. HNS, Hästsportens Hus, 161 89 Stockholm, www.nshorse.se