Skip to main content

HaV:s analys av havsmiljön klar: ”Våra havsmiljöer mår generellt inte bra men vi ser vissa ljusglimtar”

Pressmeddelande   •   Nov 29, 2018 07:30 CET

För några marina arter är tillståndet kritiskt. Men för vissa fiskbestånd i Västerhavet är trenden positiv, bland annat för sill. Foto: Ragnar Ness/IBL.

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, är nu klar med sin bedömning av hur den svenska havsmiljön mår, en del i arbetet med att genomföra EU:s havsmiljödirektiv. Bedömningen bygger på miljödata från åren 2011-2016 om bland annat övergödning, farliga ämnen, fisk och skaldjur och marint skräp.

- Våra havsmiljöer mår generellt inte så bra, tillståndet för några marina arter är kritiskt, till exempel för torsken i Östersjön. Övergödning är också ett fortsatt stort problem även om tillförseln av näringsämnen minskar. Men vi ser vissa ljusglimtar, till exempel så mår bestånden av strömming i Östersjön och knubbsäl i Västerhavet bra och vi ser minskande halter av farliga ämnen i havsmiljön. Vi ser också en positiv trend för havskräfta, säger Mia Dahlström, enhetschef på HaV.

HaV:s bedömning av havsmiljön är en uppdatering av den som gjordes 2012 och den ingår i arbetet med att genomföra havsmiljödirektivet i Sverige.Havsmiljödirektivet är EU:s gemensamma ramverk för havsmiljön och omfattar marina vatten från kusten till yttersta gränsen för ekonomisk zon. Syftet är att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i Europas hav till 2020.

HaV:s bedömning bygger främst på miljödata från perioden 2011-2016, och görs med hjälp av kriterier och indikatorer. Det som bedöms är till exempel hur klart vattnet är, halten miljögifter i fisk eller musslor och antalet övervintrande sjöfåglar. Rapporten innehåller också en ekonomisk och social analys kring hur havet används och vilken nytta vi har av en god havsmiljö. Bedömningen ligger till grund för det åtgärdsprogram för havsmiljön som HaV ska besluta 2021.

Flera möten och många synpunkter

Ett förslag till bedömning skickades hösten 2017 på remiss till myndigheter, organisationer och länsstyrelser. Det har också hållits flera samrådsmöten och totalt fick HaV in cirka 1 400 synpunkter från 65 instanser.

- Det finns ett stort engagemang och intresse hos olika samhällsaktörer för vår havsmiljö. Det finns också en samsyn om att miljötillståndet inte är tillfredsställande och att fler åtgärder krävs för att rädda våra hav, inte bara i Sverige utan i hela EU, säger Mia Dahlström, chef för enheten för havsmiljöförvaltning på HaV.

- Vi har under lång tid belastat havet för hårt och vi belastar det för hårt även idag. Därför behöver vi vända utvecklingen.

HaV:s arbete med bedömningen har samordnats med det arbete som görs inom de regionala havsmiljökonventionerna Helcom (Östersjön) och Ospar (Nordsjön) där Sverige är drivande. Eftersom vi delar havsbassängerna med övriga länder i regionen, är den regionala samordningen nödvändig för att nå Sveriges nationella miljömål. Konventionernas bedömningar av miljötillståndet i haven är därför viktiga underlag för HaV:s nationella bedömning av havsmiljön. Även andra EU-länder runt Östersjön och Nordsjön har haft Helcoms och Ospars rapporter som underlag. 

Övergödning sedan många år

Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen, framför allt i Östersjön. Detta trots att näringstillförseln från Sverige till haven minskar. Men effekterna av den minskade näringstillförseln går ofta inte att mäta ännu i havsmiljön då tillförseln varit stor under lång tid och näringsämnen lagrats i havsbottnarna. Dessa gamla lager fortsätter att påverka havsmiljön negativt, framför allt i Östersjön.

- I Västerhavet har endast Skagerraks utsjövatten god miljöstatus när det gäller halter av näringsämnen, och i Östersjön endast kustvattnen i norra delarna av Bottenhavet respektive Bottenviken. Klimatförändringar kan också förstärka de problem som redan finns, säger Mia Dahlström.

Halterna av flera farliga ämnen minskar i havsmiljön, men vi har fortfarande problem med för höga halter av flera långlivade ämnen som dioxiner, tributyltenn (TBT), kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel. Dessa påverkar bland annat snäckor, vitmärla och havsörn negativt.

Inte långsiktigt hållbar nivå

Fisket av flera arter av fiskar och skaldjur är för stort för att vara på en långsiktigt hållbar nivå. Dessutom påverkas ekosystemet indirekt, bland annat genom att fiskarternas roll i ekosystemet påverkas och oönskade bifångster. För vissa fiskbestånd i Västerhavet är trenden positiv, bland annat för sill, rödspätta, kummel och gråsej. Även för havskräfta i Västerhavet märks en svagt positiv trend. För några bestånd i Östersjön, framför allt torsk, är situationen fortfarande kritisk. Fiskbestånden påverkas även negativt av andra miljöproblem, till exempel av övergödning genom brist på syre och olika fysiska störningar i deras lek- och uppväxtområden.

HaV:s ekonomiska analys visar att dagens miljötillstånd kraftigt begränsar tillgången på ekosystemtjänster, det vill säga den nytta vi har av havet. Yrkesfiske samt marin turism och rekreation är de branscher som påverkas mest negativt av en försämrad havsmiljö. 

FAKTA: Havsmiljödirektivet infördes i svensk lagstiftning i december 2010 genom havsmiljöförordningen. HaV ansvarar för genomförandet genom bedömningar, föreskrifter, övervakningsprogram åtgärdsprogram och information och arbetet sker i sexåriga förvaltningsperioder. HaV genomför också tillsammans med andra myndigheter åtgärder och ger bidrag till olika projekt för att förbättra miljön.

  • Avsikten med lagstiftningen är att ha en god miljöstatus haven år 2020, något som medlemsländerna förbundit sig att genomföra. För Sveriges del handlar det om Nordsjön, det vill säga Skagerrak, Kattegatt och Öresund och Östersjön.
  • HaV:s bedömning 2018 utgår från de definitioner om vad som är god miljöstatus som finns i havsmiljöföreskrifterna (HVMFS 2012:18). God miljöstatus beskrivs i föreskrifterna genom ett antal kriterier som beslutats av EU-kommissionen. För att göra kriterierna mätbara används under varje kriterium en eller flera indikatorer med tröskelvärden som ska klaras. De uppdaterade föreskrifterna publiceras den 3 december.
  • Havsmiljöföreskrifterna (HVMFS 2012:18) innehåller definitioner av vad som är god miljöstatus som är det önskvärda tillståndet i havsmiljön. De innehåller också miljökvalitetsnormer med indikatorer som bland annat ska ligga till grund för de åtgärder som behövs för att nå god miljöstatus. Även föreskrifterna har uppdaterats i år, framför allt med nya indikatorer för att bättre kunna mäta om vi har god miljöstatus och om miljökvalitetsnormerna följs i svenska hav. 
  • Miljökvalitetsnormer för havsmiljön infördes första gången i svensk lagstiftning 2012, sedan tidigare fanns sådana för utomhusluft, vattenkvalitet, fiskvatten, musselvatten och buller från omgivningen. 

Läs mer om den inledande bedömningen på HaV:s webbplats: HaV:s inledande bedömning (Marin strategi för Nordsjön och Östersjön 2018 – 2023, bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys).

Läs den inledande bedömningen 2012

Läs HELCOMS statusbedömning

Läs Ospars statusbedömning

Läs mer om Sveriges arbete med EU:s havsmiljödirektiv på HaV:s webbplats

För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten

Kontaktpersoner:

Mia Dahlströn, chef, enheten för havsmiljöförvaltning, Telefon: 010-6986108, Mobil: 073-6680794, E-post: mia.dahlstrom@havochvatten.se

Karin Pettersson, utredare, enheten för havsmiljöförvaltning, Telefon: 010-6986183, Mobil: 070-5240366, E-post: karin.pettersson@havochvatten.se

Mats Svensson, chef, avdelningen för havs- och vattenförvaltning, Telefon: 010-6986374, Mobil: 072-7172431, E-post: mats.svensson@havochvatten.se

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, arbetar för levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla. Citera gärna våra pressmeddelande och nyheter, men hänvisa alltid till HaV.

Foto: Ragnar Ness/IBL.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy