Skip to main content

“Dalhem byggdes med omsorg om människan”

Blogginlägg   •   Mar 09, 2020 14:00 CET

Ljusa lägenheter med praktisk planlösning. Stora grönytor och bilfria skolvägar. Och så områdets hjärta, fritidsgården med djur som barnen fick sköta om. Anja Petersen växte upp på Dalhem och forskar nu om området som skulle bli kronan på verket i Helsingborgs folkhemsbyggande.

Anja Petersen arbetar till vardags på Dunkers kulturhus och har titeln pedagog. Men hon är också filosofie doktor i etnologi och en del av sin tjänst lägger hon på forskning.

– Det finns ett stort bokverk som heter Helsingborgs historia, det börjar runt förra sekelskiftet och nu har vi kommit fram till modern historia. Miljonprogrammet är ju en viktig del av Helsingborgs historia.

Miljonprogrammet var egentligen inget program utan en satsning som beslutades på socialdemokraternas partikongress 1964. Det rådde bostadsbrist i landet och många bostäder var i dåligt skick, utan centralvärme, toalett och rinnande vatten. Nu skulle det byggas en miljon bostäder under en tioårsperiod och arkitekturen skulle spegla andan i samhället. I Helsingborg var Drottninghög först ut.

– Husen på Drottninghög är väldigt typiska miljonprogramsbyggen. Många associerar miljonprogramsområden med höghus men den vanligaste hustypen var faktiskt trevånings lamellhus. Tanken bakom de nya områdena var att de skulle förkroppsliga det klasslösa samhället. Alla skulle ha möjlighet att bo i bra bostäder. Det skulle vara mer jämlikt än tidigare. Man gjorde till exempel skuggstudier för att alla skulle få exakt lika mycket ljus inomhus, säger Anja Petersen.

Efterhand som de omfattande miljonprogramsområdena i storstäderna blev klara kom också kritiken. Identitetslöst, passiviserande, isolerande och segregerande, löd domen från kritikerna.

– De nya områdena byggde vidare på funktionalismens tankar och ideal men var samtidigt annorlunda till sin karaktär samt hur och var de byggdes. Det var varken staden eller landet utan något helt annat.

Efter Drottninghög hade det blivit dags för Dalhem. Och då gjorde man något unikt. Psykologer intervjuade barn på Drottninghög om vad de saknade i sitt område. Dalhem präglades därför inte bara av miljonprogrammets ideal och värderingar utan också av forskning och av den samtida kritiken. En kritik handlade om att områdena producerades av experter utan kontakt med dem som skulle bo där. Med Dalhem blev det annorlunda. Forskning gicks igenom. Och för första gången hölls ett samråd där en modell av området visades upp så att Helsingborgs invånare fick komma med synpunkter.

– Dalhem blev det ditintills dyraste bostadsområdet någonsin i Helsingborg. Det var inte ekonomin utan invånaren som skulle stå i centrum. Dalhem skulle bli det ultimata bostadsområdet i det nya jämlika samhället, säger Anja Petersen.

Och resultatet skiljer sig från Drottninghög och Fredriksdal. Istället för tre våningar fick de flesta husen två våningar vilket gjorde att boende fick mer markkontakt och att färre delade trappuppgång vilket skulle motverka isolering och öka kontakten mellan grannarna. Mellan tvåvåningshusen anlades små lekplatser för de mindre barnen, så att föräldrarna skulle kunna ha uppsikt över dem från fönstren. Den gamla bondgården som stod mitt i det planlagda området fick vara kvar. Drottninghögsbarnen hade nämligen önskat sig möjligheten att sköta om djur, så bondgården blev fritidsgården Ladan med getter, kaniner och inte minst hästar som barnen fick rida på.

– Jag var ofta ute och lekte i området. Det fanns stora lekplatser och i Ladan byggdes en enorm klätterställning med en rutschkana som gick nästan upp till taket. Det fanns bara ett enda övergångsställe på Dalhem så jag fick gå dit för att öva. Vi konfronterades ju aldrig med trafik.

Hon berättar att miljonprogramsområdena byggdes med omsorg om människors hälsa för att Sverige skulle ha en stark och frisk befolkning.

– Hela området var ju bilfritt men ingen skulle ha mer än 100 meter till närmaste parkeringsplats för att slippa släpa matkassar. Det gröna var väldigt framträdande och det fanns cykelställ utanför varje bostad.

Den samtida kritik som fanns mot miljonprogrammen i Sverige påverkades inte Dalhem på samma sätt.

– Trots bostadsöverskott i mitten av 1970-talet står sig Dalhem väl och har inga uthyrningsproblem. Området hade en blandad befolkning då och har det fortfarande, den negativa kritiken mot de stora miljonprogramsområdena till trots. Sen är det intressant att titta på till exempel Rydebäck, det byggdes ju också som en del av miljonprogrammet och har mycket gemensamt med Dalhem.

Anja Petersen menar att kritiken mot miljonprogramsområdena är uttryck för större samhällsproblem.

– I ett alltmer segregerat samhälle i kombination med en acceptans av att enbart framföra negativ kritik kring vissa typer av bostadsområden, framstår miljonprogramsområdena i sig själva som problemet. Jag har svårt att se att vare sig arkitektur eller invånare själva är skuld till det. I själva verket är bostadsområden som Dalhem och Drottninghög de mest uppblandade i Helsingborg.

För mer information:

Dennis Nilsson: 0732-31 50 78