Skip to main content

Här är den mest lånade boken - och den som stjäls oftast

Blogginlägg   •   Feb 15, 2019 06:40 CET

Bibliotekarierna Kerstin Johansson, Karin Malmström och Eva Olow.

Hur kommer det sig att biblioteket varje år slänger böcker och hur gör du för att påverka vilka nya böcker som köps in? Vi tittar närmre på flödet av böcker på våra bibliotek.

I mitten av juni i år lämnade flera containrar med böcker stadsbiblioteket i Helsingborg med destination återvinningscentralen.

– Det är den största gallring vi gjort under åren jag jobbat här, säger bibliotekarien Eva Olow.

– Det handlade bland annat om böcker som blivit så slitna och trasiga att de inte längre gick att låna ut. Men också böcker som vi gallrat av andra skäl, säger Karin Malmström, bibliotekarie och avdelningschef på stadsbiblioteket i Helsingborg.

När bibliotekarierna ska gallra böcker utgår de från statistiken över lån. Om en bok inte lånats överhuvudtaget på tre år kan det vara skäl för gallring. En typ av böcker som ofta väcker stort intresse under kort period, för att sedan snabbt bli helt ointressanta för låntagarna är kändisars kokböcker.

– Väldigt många vill läsa en viss kokbok under en oerhört kort tid, knappt ett år skulle jag tippa på. Sedan kommer nästa kändis ut med sin bok och då dalar intresset för den äldre boken. Dessa böcker är knepiga för oss, vi skulle kunna köpa in hur många som helst utan att det skulle vara nog, säger Karin Malmström.

Sedan sitter biblioteken där med travar av böcker som få längre lånar. Det är alltså bland annat därför biblioteken varje år gallrar, säljer av och slänger böcker.

– Vi får gå hårt åt exempelvis kokböckerna när vi gallrar. Vi behöver gallra för att få plats med de nya böcker vi köper in, säger Karin Malmström.

Men det är inte så att alla böcker som inte varit utlånade de senaste åren gallras. Ingår boken i en serie av böcker kan den sparas för att serien ska vara komplett. Likaså sparas material av lokalt intresse, exempelvis kocken Tina Nordströms äldre kokböcker, även om utlånen sjunkit. En hel del böcker som inte lånas ut tillräckligt ofta flyttas ned till det stora magasinet i stadsbibliotekets källare.

En gång om året ordnar stadsbiblioteket en stor utförsäljning av de böcker som gallrats. De böcker som inte säljs under bokutförsäljningen slängs.

– Ofta är de böckerna ganska slitna och fula. Pappret gulnar och sidor trillar ur, säger Eva Olow.

– Det går inte längre så lätt att skänka böcker. Jag tror att second hand-butikerna ofta inte tar emot böcker längre, eftersom de inte får sålt dem. Och det finns knappt några antikvariat kvar i Helsingborg, säger Karin Malmström.

Är det inte jobbigt att gallra böcker?

– Jo, det är det jämnt. Det är hemskt. Det är mycket känslor inblandade så det gäller att koppla på sin professionalitet. Vi sätter de som kan det på att göra gallringen. Det är utbildade bibliotekarier, säger Karin Malmström.

En bibliotekarie bör inte undvika att gallra en viss författare bara för att hen spekulerar i att författaren snart ska få Nobelpriset.

– Så går det inte att tänka, då skulle vi spara på allt och våra besökare få svårt att hitta, säger Karin Malmström.

Hon lägger till att hon själv dock gjort sig skyldig till att gallra författaren V.S. Naipaul, kort innan han fick Nobelpriset 2001.

– När jag jobbade på Rydebäcks bibliotek gallrade jag också bort alla Christine Nöstlingers böcker och så fick hon sedan Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne.

Det fanns även andra fördelar med genomgången av stadsbibliotekets böcker.

– Det kom också fram många böcker som stod på fel hylla. Det brottas vi med hela tiden. Det är som att leta efter en nål i högstack när någon frågar efter en bok vi inte hittar, säger Eva Olow.

Vad är det konstigaste ni hittat under gallringen?

– Vi träffar på ganska många böcker som inte är våra. Det går inte att lämna dem i återlämningen eller över disk utan det handlar antagligen om besökare som ställt sina egna böcker i våra hyllor, säger Karin Malmström.

Huvudanledningen till gallringen är att få plats med nya böcker. Varje år köper bara stadsbiblioteket in flera tusen böcker. Bibliotekarierna omvärldsbevakar och köper in sådant som de bedömer kan intressera helsingborgarna. Det kan också handla om böcker som många står i kö för att låna. Biblioteken ska ha både mer populära och smalare litteratur.

– Allt ska finnas. Här ska du också kunna hitta sådant du inte visste att du ville läsa, säger Karin Malmström.

En av de populärare böckerna hösten 2018 är Lars Keplers bok ”Lazarus”. I början av november köade 410 personer i Helsingborg och kommunerna runtom för att få läsa den. Det finns cirka 50 exemplar i systemet, vilket ger en ungefärlig kötid på tre-fyra månader. När en bok blir så pass populär försöker biblioteken korta kön genom att erbjuda de köande boken i digital form istället. En e-bok kan nämligen lånas ut till hur många personer som helst. Det har också fördelen att biblioteken när intresset för boken sedan dalar slipper dras med onödigt många exemplar.

– Förvånansvärt många av våra besökare säger sig ändå vilja ha den fysiska boken, säger den Eva Olow.

De senaste åren har 3500 av stadsbibliotekets böcker försvunnit, exempelvis genom att de placerats på fel hylla eller att någon stulit dem. Den bok som stjäls mest på stadsbiblioteket är, tro det eller ej, lagboken Sveriges rikes lag.

– Så den håller vi bakom lås och bom, säger Eva Olow och de båda kollegorna brister ut i skratt.

FAKTA

  • Varje år gör helsingborgarna cirka 500 000 lån i kommunen.
  • Biblioteken i Helsingborg köper in cirka 20 000 böcker om året. Man försöker ta bort lika många böcker per år, för att få plats.
  • Den mest lånade boken är körkortsboken.
  • En bok håller för cirka 50-75 utlån.