Blogginlägg -
Så klarar du VAB-perioden
Kräksjuka. Förkylning. Feber. Ögoninflammation. Februari är den månad då svenskarna är hemma mest med sjuka barn, men sjukdomsperioden sträcker sig ofta en bit in i mars. Förskolläraren Cecilia Fagerström tipsar om hur du klarar av småbarnsföräldrarnas mardrömsmånader.
Det är en solig men kall förmiddag och på nybyggda Ringstorpsparkens förskola är barnen ute och leker innan lunchen. Förutom att barnen får frisk luft och motion är det ett bra sätt att hålla smittspridningen nere. Smittor sprids nämligen bäst inomhus. Cecilia Fagerström är förskollärare och har jobbat inom Helsingborgs stad i 30 år, och hon menar att mycket har blivit bättre under den tiden.
– Det är mycket mer regler nu kring till exempel blöjbyten. Vi använder pappersservetter och har alltid plasthandskar på oss för att minska smittspridningen. Själva blöjorna har också förändrats, då hade man plastsnibbar med inlägg som inte alltid satt så bra, idag är hela blöjan i ett stycke, säger hon.
Februari är den månad då vi tar ut flest dagar för vård av barn, alltså vab-dagar. Därför har månaden i folkmun fått namnet Vabruari. Cecilia Fagerström bekräftar den bilden.
– Det stämmer absolut att februari är värst. En vecka hade vi fyra barn på plats av 14, resten var hemma sjuka.
På Ringstorpsparkens förskola arbetar personalen hela tiden förebyggande för att hålla nere smittspridningen. En viktig del i arbetet är att informera föräldrar om vad som gäller när deras barn blir sjuka.
– När det handlar om kräksjuka och feber har vi tidsgränser. Vid kräksjuka ska det ha gått minst två dygn sedan barnet senast kräktes eller hade diarré, efter det smittar inte barnet längre. Däremot kan man behöva stanna hemma en extra dag för att barnet ska få återhämta sig och börja äta igen, säger Cecilia Fagerström.
Vid feber är tidsgränsen ett dygn efter att febern lagt sig. Det beror på att feber hos barn kan komma och gå. Men det viktigaste är att titta på allmäntillståndet.
– Barnen är ju ofta på förskolan lika länge som föräldrarna är på jobbet och de måste orka med hela dagen. Därför är det viktigt att de får bli helt friska innan de går tillbaka till förskolan. Får de inte bli det blir de många gånger sjuka igen istället.
Numera tar man inte tempen på barnen på förskolan utan pedagogerna utgår från hur barnet mår och ringer föräldrarna om barnet känns varmt eller är hängigt. Förr var det vanligare att föräldrar gav barnen febernedsättande på morgonen om de var krassliga, och lämnade på förskolan som vanligt.
– Då märkte vi ju det runt klockan 10 när tabletten slutade verka, och fick ringa föräldrarna. Men det är ingen som gör så numera. Jag tycker generellt att vi har ett jättebra samarbete med föräldrarna och de vet att vi inte ringer i onödan, säger Cecilia Fagerström.
Vad kan man göra som förälder för att minimera smittspridning?
– Vara noga med att tvätta händerna, här på förskolan tvättar vi efter att vi har varit ute samt innan och efter maten. Tvål och vatten räcker långt, men man kan komplettera med handsprit. Har man haft kräksjuka hemma är det viktigt att byta handdukar och städa ordentligt efteråt. Och framförallt, stanna hemma med barnen tills de är helt friska och återhämtade.
Finns det något annat man ska tänka på?
– Glöm inte att sjukanmäla barnet och även att berätta för oss hur barnet mår, om hen till exempel har sovit dåligt. Och lita på oss pedagoger, vi märker snabbt om barnet inte är som vanligt.
