Har du också en mördare i släkten? Här kan du få svar

Släktforskaren Christina Olofsson gjorde en makaber upptäckt; två av hennes ättlingar hade blivit avrättade. Med Helsingborgs släktforskarförening och stadsarkivet kan du få hjälp att reda ut dina förfäders historia. 

Vid 1800-talets mitt stötte Christina Olofsson på en mörk släkthistoria.

– Jag är på långt håll släkt med den sista personen som avrättades på galgbacken i Annelöv, berättar hon.

I kyrkans så kallade dödböcker hittade hon noteringen ”avrättade” på två av hennes ättlingar, en mor och hennes vuxne son.

– Då var jag tvungen att ta reda på vad som hänt, säger Christina Olofsson.

Hon och släktforskarkollegan Sonja Månsson begav sig till Lund för att läsa domen.

– Domen bestod av tre tjocka böcker i original och vi fick ha på oss vita vantar för att inte skada böckerna. Det var riktigt spännande att sitta där och läsa, minns Christina.

Dödsdomen var undertecknad av kung Oscar I och beordrade att mor och son skulle halshuggas. Bakgrunden var att kvinnans dotter gift sig med en man som inte skötte ekonomin. Modern skickade sin son för att prata med mannen och det hela slutade med att den ingifte slogs ihjäl med en sten.

Dödsdomen från 1853 bar kung Oscar I:s sigill.

Sonen och modern dömdes för mord och halshöggs inför en stor folksamling i Annelöv söder om Landskrona i december 1853.

– Idag finns en minnessten rest i Annelöv, berättar Christina Olofsson.

Anita Larsson har också hittat en otursam 1700-talssläkting. Han avled efter ett spöstraff.

– Han var soldat och hade fört ”lasteligt” tal, det vill säga talat illa, om konungen.

Det kan finnas många skäl att börja gräva i det förflutna.

– Jag har en gammal spegelbyrå. Jag undrade varför vi fått den och började släktforska. Svaret hittade jag i en bouppteckning. Min farmor fick den testamenterad till sig, säger Inger Kylefors.

För Sonja Månsson började det med att hon fick en silversked:

– Jag visste inte var skeden kommit ifrån eller vems den varit. Nu vet jag hela historien, säger Sonja Månsson.

– För att veta vem du är behöver du veta var du kommer ifrån, säger Anita Larsson och får medhåll av sina föreningskollegor.

”Vi ställer upp och hjälper varandra att hitta rätt”, säger Inger Kylefors, här flankerad av Christina Olofsson, Anita Larsson och Sonja Månsson.

1686 kom kyrkolagen, som gör att släktforskare idag kan använda sig av dop-, vigsel-, och dödböcker samt husförhörslängder.

– Vi har historiskt deltagit i krig, men det var längesedan det var krig i Sverige. Därför finns mycket bevarat. Däremot hände det att kyrkorna brann, berättar Anita Larsson.

Allt du behöver veta för att sätta igång med släktforskning är födelsedatum och namn på en person.

– Kanske har personen ett namn som är ovanligt idag, men som var vanligt förr. Är man inte noggrann är det är lätt att halka in på fel person och sedan blir allt fel därifrån, säger Inger Kylefors.

– Håll ordning genom att ta en släktådra och följ den, tipsar Christina Olofsson.

Här kan du läsa mer om Stadsarkivet och hur man släktforskar där.

Många av de historiska källorna, som kyrkböcker och hushållslängder, är idag digitaliserade och nåbara via internet. Via stadsarkivets forskarsal kan man nå dessa tjänster gratis.

– Så mycket enklare det har blivit i dag, säger Christina Olofsson.

Något som däremot inte förenklats med teknikens hjälp är att tyda dåtidens handstilar.

– Det är det svåraste i släktforskningen. Det är därför vi ordnar en läskurs, säger Anita Larsson.

Släktforskaren bör utrusta sig med tur, tålamod och tid.

– Det tar aldrig slut. Den som säger ”nej, jag är klar” ljuger. Man kan sluta, men klar blir man aldrig, säger Anita Larsson.

”Ett tag hade jag abstinensbesvär. Fick jag inte sitta en timme eller två per dag med forskningen, mådde jag inte bra”, minns Christina Olofsson.

För den som vill prova att släktforska ordnar Helsingborgs släktforskare- och bygdeförening flera nybörjarkurser i september. Föreningen har också jour på stadsarkivet på tisdagar mellan klockan 10:00-17:00 under hösten, då man kan komma dit och få hjälp.

– Vi ställer upp och hjälper varandra att hitta rätt. Alla släktforskare här delar med sig. Det är en härlig anda, säger Inger Kylefors.

Här kan du läsa mer om Helsingborgs Släktforskare- och bygdeförening.

Föreläsningar att gå på: 

Helsingborgs släktforskare- och bygdeförening anordnar tillsammans med stadsarkivet tre föreläsningar under hösten:

Tisdag 19 september, klockan 18:30 – Adel i gravvalv

Tisdag 17 oktober, klockan 18:30 – Släktforska med hjälp av DNA

Tisdag 14 november, klockan 18:30 – Mårtensträff ”Medlemmarna berättar”

Pris 60 kr för medlemmar och 70 kr för icke medlemmar. Anmäl dig till Helene Brågård, på e-post: helene.bragard@telia.com eller på 073-951 17 85 efter klockan 18:00.