Forskning: Vintertiden är här – så här kan personer med årstidsbunden depression påverkas

Personer som drabbas av årstidsbunden depression har oftare mardrömmar och sömnproblem än andra. Det visar i forskning av Katja Valli, lektor i kognitiv neurovetenskap vid Institutionen för biovetenskap, Högskolan i Skövde. Forskningsresultat som nyligen publicerades i tidskriften Journal of Sleep Research.

Typiska symptom för SAD, som är den engelska termen och som står för seasonal affective disorder,är nedstämdhet, trötthet, ökad aptit och ett större behov av sömn. Dessa symptom börjar vanligen i början av vintersäsongen och försvinner på våren. Flera personer drabbas av milda varianter av dessa symptom under vintern, men när de börjar bli allvarligare och förhindrar det vardagliga livet blir det diagnostiserat som SAD.

Forskaren Katja Valli från Högskolan i Skövde är en av författaren till studien, som är gjord i hennes hemland Finland.
– Jag tycker att resultaten är mycket intressanta också för Sverige, eftersom Finland och Sverige till stora delar ligger på samma breddgrad. Båda länderna har också en liknande variation mellan sommar och vinter samt ljusa och mörka tider.

I hennes forskning har Katja Valli undersökt hur SAD-symptom är relaterade till mardrömmar och insomnia (sömnlöshet), om man är mer morgon- eller kvällspigg och om man bodde i norra eller södra Finland.

Forskarna ville undersöka om symtom på depression och mardrömmar också kunde kopplas till årstidsbunden depression. Det visade sig att de som har SAD oftare har mardrömmar jämfört med dem som inte har SAD symptom. Sömnlöshet är tre gånger vanligare hos personer som har SAD jämfört med dem som inte har SAD.

Forskningen har tidigare visat att en del människor är mer kvällspigga och andra mer morgonpigga. I denna studie framgick att utav dem som var drabbade av SAD var drygt 30 procent kvällspigga och drygt 20 procent morgonpigga. Bland dem som inte hade några symptom alls var bara tio procent kvällspigga och nästan hälften morgonpigga. Det ser alltså ut som att kvällspigga har större risk att drabbas av SAD.

– Man kan tänka sig att SAD-symptomen har en koppling till att mängden ljus, då den är mindre under vintertiden. Då skulle man kunna behandla besvären med stark ljusterapi. Det ville vi undersöka och vi var också intresserade om det var någon skillnad mellan södra och norra Finland. Våra resultat visade dock att SAD var lika vanligt i norr som söder. Så det ser ut som att orsaken till SAD är mer komplicerad än bara mängden av ljus, säger Katja Valli.

Forskningen finns publicerat i den internationella sömnforskningstidskriften Journal of Sleep Research: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jsr.12416/abstract

För mer information:
Katja Valli
Lektor i kognitiv neurovetensk
Institutionen för biovetenskap, Högskolan i Skövde
E-post: katja.valli@his.se
Tfn: 0500-448819