Skip to main content

1317 personer räddades till livet efter plötsligt hjärtstopp i Sverige 2016

Pressmeddelande   •   Okt 09, 2017 15:57 CEST

Det Svenska hjärt-lungräddningsregistret är ett kvalitetsregister som sedan 1990 samlat in rapporter om plötsliga oväntade hjärtstopp där behandling med hjärt-lungräddning eller hjärtstartare påbörjats. Till registret rapporteras kontinuerligt data från ambulanssjukvården – prehospitalt och från akutsjukhus – hospitalt, data som sammanställs en årlig rapport.

År 2016 överlevde totalt 1317 personer ett plötsligt hjärtstopp som inträffade antingen på eller utanför sjukhus och mer än 90% av dessa hade en god neurologisk funktion (cerebral performance category 1-2).

Hjärtstopp på sjukhus

Den del av registret som täcker HLR-verksamheten på sjukhus har pågått sedan 2005. Idag rapporterar 70 av landets 73 akutsjukhus till registret (96 %).

Man får igång cirkulationen i 60 % av alla fall där HLR påbörjas och den totala överlevnaden till utskrivning från sjukhus är 32 %, totalt 786 individer.

Överlevnad

De tre sjukhus med högst antal patienter som skrivs ut levande från sjukhus per 100 disponibla sjukhusbäddar är Blekingesjukhuset i Karlskrona, Danderyds sjukhus och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Chansen till överlevnad är beroende av var på sjukhus som patienten befinner sig när hjärtstoppet inträffar. Om patienten befinner sig på Angiografiavdelning så överlever 63%, men om patienten befinner sig på vårdavdelning
så överlever bara 17%.

Helt avgörande för chansen till överlevnad är tid till påbörjande av behandling. I vissa avseenden fungerar detta utmärkt på våra sjukhus. I 90% av samtliga fall påbörjas HLR inom 1 minut efter ett bevittnat hjärtstopp. En kritisk faktor är tid från inträffat hjärtstopp till defibrillering vid kammarflimmer. Här dröjer det fortfarande för länge speciellt på vårdavdelningar. Det är dock glädjande att konstatera att andelen fall med kammarflimmer som defibrilleras inom 3 minuter och andelen fall som debrilleras före larmgruppens ankomst är i ökande. Samtidigt ses en ökande överlevnad vid kammarflimmer. I år redovisas för fjärde gången överlevarnas egen upplevelse om sin livssituation 3-6 månader efter inträffat hjärtstopp. Resultaten indikerar att många förefaller att må bra, men en mindre andel mår inte bra och behöver sannolikt ett intensifierat omhändertagande.

Hjärtstopp utanför sjukhus

Överlevnaden till 30 dagar har totalt sett ökat från 4% vid milleniumskiftet upp till 11% idag, en ökning som ses främst hos personer som har en defibrilleringsbar rytm.

Tidigt larm

Mediantiden från kollaps till registrerat larm till 112 är fortsatt 2 minuter. Tidig identifiering av larmoperatören på larmcentralen är därefter avgörande för att kunna larma ut enheter, ge telefon-assisterad HLR och för att kunna guida en inringare till en hjärtstartare. Tid till identifiering bör vara mindre än en minut varefter utlarmning av enheter påbörjas. Ambulansens responstid från utlarmning till ankomst patienten har ökat genom åren och är för år 2016 10 minuter. Totalt inkluderande handläggningstid på larmcentral är mediantiden från hjärtstopp till ankomst ambulans därmed ca 14 minuter. Larmoperatörer spelar en stor roll för tidigt omhändertagande av patienter med plötsligt hjärtstopp.

Tidig HLR

Totalt 73% får HLR före ambulansens ankomst (75% i bevittnade fall) lekmän står för 86% av dessa livräddaringripanden. Glädjande är att tiden från kollaps till start av HLR succesivt har minskat genom åren från 11 minuter år 1992 till endast 1 minut 2016.

Tidig defibrillering

Andelen fall med kammarflimmer som första registrerade rytm är fortsatt i minskande. Vid ambulansens ankomst i median efter ca 14 minuter, är andelen med kammarflimmer 21% och i gruppen kardiella bevittnade fall 35%. Dock ökar gruppen som defibrillerats före ambulans ankomst från 7% år 2009 till 22% för år 2016. En hjärtstartare anslöts i 9% av fallen innan ankomst av utlarmad enhet, sannolikt står en stor del av ökningen för insatser från utlarmade enheter parallellt med ambulans (IVPA).

Av alla fall där HLR påbörjats så hade 25% egen pulsgivande rytm vid ankomst till sjukhus, efter 30 dagar levde 11%, (12,2% män och 8,6% kvinnor) totalt 577 personer, 93% med CPC 1-2.

Svenska hjärtstartarregistret

Totalt 16,120 kontrollerade hjärtstartare finns registrerade i det Svenska hjärtstartarregistret för år 2016, en absolut majoritet, 45% är placerade på arbetsplatser. Tillgängligheten till dessa hjärtstartare varierar, Svenska HLR rådet uppmanar ägare till hjärtstartare att registrera sina apparater via hjartstartarregistret.se, att validera dem årligen och att om möjligt informera och fysiskt tillgängliggöra hjärtstartaren genom placering utomhus i skåp.

Patientrapporterade utfallsmått – PROM

Ett allt större intresse har riktats mot hur patienter själva upplever sin situation i samband med sjukdom, ohälsa och behandling. Sådan kunskap behövs exempelvis för att kunna utveckla vården efter hjärtstopp. För att möta detta behov har ett flertal självskattningsinstrument, så kallade patientrapporterade utfallsmått (PROM, Patient Reported Outcome Measures), utvecklats. Denna typ av självskattningsinstrument inkluderar mått på t.ex. symptom, funktionsförmåga, hälsa och livskvalitet. För att identi- era lämpliga PROM för Hjärt-Lungräddningsregistrets räkning har en nationell referensgrupp verkat sedan 2013. Dessutom tillsattes en arbetsgrupp 2014. Referensgruppen identiferade hälsorelaterad livskvalitet samt upplevd oro och symtom på depression som angelägna aspekter att följa för personer som överlevt ett hjärtstopp. För hälsorelaterad livskvalitet används EQ-5D som mäter hälsa i fem dimensioner: rörlighet, personlig vård, vanliga aktiviteter, smärtor/besvär och oro/nedstämdhet. I EQ-5D ingår även EQ-VAS som ger ett övergripande mått på hälsorelaterad livskvalitet. För oro/depression används HADS (Hospital Anxiety and Depression Scale). Som tillägg har separata frågor rörande mental/intellektuell återhämtning, aktiviteter i dagligt liv samt sysselsättning inkluderats.

PROM-mätningen visar att majoriteten överlevare, som hittills följts upp efter hjärtstopp, skattar sin hälsa som relativt god och att allvarligare besvär med oro och depression är mindre vanligt. Tillsammans med en god cerebral funktion (bedömt av rapportuppföljaren med hjälp av CPC) tyder dessa resultat på en god hälsa för överlevarna. Samtidigt talar spridningen i EQ-5D och HADS för att det finns stora individuella skillnader som indikerar allvarliga hälsoproblem samt besvär med oro och depression hos vissa överlevare. Detta stöds även av resultaten på frågorna om mental/intellektuell återhämtning och aktiviteter
i dagligt liv. Resultaten visar även att det finns skillnader beroende på var hjärtstoppet skett. De som överlever ett hjärtstopp utanför sjukhus skattar i genomsnitt bättre hälsa och mindre problem med oro och depression jämfört med dem som drabbats på sjukhus.

Eftersom PROM utgår från överlevarnas egna upplevelser av hälsa kan dessa skattningar bidra med betydelsefull kunskap som kan användas för att utvärdera och utveckla vården. PROM-uppföljningarna är dock utförda med generella mätinstrument (inte primärt utvecklade för hjärtstoppsöverlevare) vilket innebär att vi inte säkert kan säga om eventuella besvär är relaterade till hjärtstoppet. Vi kan inte heller säga något om eventuella skillnader mellan de överlevare som följts upp med PROM och de som inte följts upp. Sannolikt kan PROM-uppföljningarna bidra till att er som uppvisar problem hjälps till en vårdkontakt. Ladda gärna ned och läs rapporten i sin helhet.

Svenska HLR-rådets övergripande mål är att öka överlevnaden för personer som drabbas av ett plötsligt oväntat hjärtstopp.

Bifogade filer

PDF-dokument

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera