Starkt stöd för kvalitetsbegreppet i litteraturpolitiken

Det råder enighet i den litteraturpolitiska debatten: Statens stöd till ny, svensk skönlitteratur är det bästa sättet att säkra kvaliteten. Det har Linnéa Lindsköld, vid Högskolan i Borås, kommit fram till i sin avhandling.
Syftet med litteraturstödet är en kvalitativ och mångsidig bokutgivning. I dag är det en grupp sakkunniga, exempelvis författare, forskare och bibliotekarier, som läser och bedömer om en bok håller så pass hög kvalitet att förlaget ska få litteraturstöd. Denna ordning är något som ofta diskuteras i den litteraturpolitiska debatten, ända sedan stödet infördes 1975.

Linnéa Lindsköld, doktorand på Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bilbliotekshögskolan, har i sin avhandling ”Betydelsen av kvalitet – En studie av diskursen om statens stöd till ny, svensk skönlitteratur 1975-2009” studerat vilka föreställningar om kvalitet som kommer till uttryck i svensk litteraturpolitik och hur begreppet används i debatten om litteraturstödet. Hon har undersökt ett gediget textmaterial bestående av bland annat politiska dokument, artiklar i dags- och fackpress, intervjuer och debattböcker utifrån en diskursanalys.
─ Min frågeställning utgick från hur diskursen om litteraturstödet ser ut, hur stödet legitimeras och hur kvalitetsbegreppet används. Utifrån det har jag bearbetat och analyserat materialet, säger Linnéa Lindsköld.
Det hon har kommit fram till i avhandlingen är en grund för vidare forskning om kulturstöd.
─ Det är speciellt att litteraturstödet har varit i princip oförändrat ända sedan det infördes 1975. I debatten menar man att minsta lilla ändring skulle få konsekvenser, säger Linnéa Lindsköld. 

Kvalitetsbegreppet har stark legitimitet
Resultatet visar att användningen av kvalitetsbegreppet har ett mycket starkt stöd i debatten om litteraturstöd. Hon berättar att kvalitetsbedömningen under perioder har kritiserats för att vara orättvis. ─ Men de flesta tycker att det är det bästa sättet att fördela stöd jämfört med att ta hänsyn till förlagens ekonomi eller politiska prioriteringar, säger hon.
─ Det har skett en förskjutning i diskursen från att kvalitet definierats utifrån vad det inte är på 1970-talet till att det under 2000-talet definieras explicit. Tydliggörandet kan förstås som ett sätt att skydda begreppet i en tid när det uppfattas som hotat.
Det som förvånade Linnéa Lindsköld mest under arbetet är den starka enigheten bland de som debatterar litteraturstödet under 00-talet. Även bland positioner som ofta är oense, som små och stora förlag.
─ Man vill undvika förändringar. Kvalitetskriteriet används som en motståndshandling mot förändringsförslag som uppfattas som anpassningar till marknadsvärderingar eller en ökad statlig styrning, säger hon. 

Stort intresse för avhandlingen
Linnéa Lindskölds avhandling bidrar med kunskap inom ett område som få har forskat om. Intresset har varit stort. Boken har redan tagit slut och är på omtryck, något som är ovanligt innan disputationen.
─ Det beror nog på att ämnet intresserar många, allt från forskare och bibliotekarier till författare och förläggare, säger hon.
Dessutom är den intressant för den som är intresserad av litteraturens roll i samhället. 

Fakta
Avhandlingens titel: ”Betydelsen av kvalitet: En studie av diskursen om statens stöd till ny, svensk skönlitteratur 1975-2009”
Ta del av avhandlingen
Beställ boken här 

Disputation: 15 november, klockan 9.30 i E310 
Kontakt: Linnéa Lindsköld, Tfn: 033-435 4056, E-post: linnea.lindskold@hb.se