Återbesök till Bostons gatuhörn på 1930-talet

Har vi något att lära oss från Bostons gamla gatuhörn 80 år tillbaka i tiden? Det har vi, menar Oscar Andersson vid Högskolan Kristianstad. Och det tror Vetenskapsrådet också som nyligen tilldelat honom 2,1 miljoner kronor för att undersöka saken i tre år. Oscar tar över där etnografins Shakespeare en gång slutade, i Bostons North End tillsammans med William Foote Whytes etnografiska milstolpe Street Corner Society.

1943 slog boken Street Corner Society ner som en bomb i forskarvärlden. Slumkvarteren bestod inte av slumpmässigt kaos som man tidigare trott, utan var komplext och hierarkiskt strukturerade i sofistikerade system som de bättre bemedlade inte hade kunnat föreställa sig. Sättet som författaren William Foote Whyte arbetade i fältet var dessutom banbrytande och resulterade i en av de nu mest vedertagna forskningsmetoderna: deltagande observation. Denna kvalitativa metod är än i dag en självklar del för etnografi inom samhällsvetenskaper som antropologi, etnologi, sociologi och genusvetenskap.

– Flera generationer forskare världen över har i decennier utgått från denna bok när de har gjort fältstudier i det moderna industrisamhället. William F Whyte är pionjären – etnografins Shakespeare och Strindberg i en och samma person, säger Oscar Andersson, docent i socialantropologi vid Högskolan Kristianstad.

Bakom de 364 sidorna som milstolpen Street Corner Society utgör låg dock tusentals fältanteckningar, minutiöst nerskrivna på maskin. Uppåt 20 sidor om dagen kunde Whyte producera under de tre och ett halvt år han lät sig omhuldas av Bostons stadsdel North End där han fraterniserade med ”cornerboys” som regerade över gatuhörnen. Oerhört mycket forskningsmaterial sållades således bort i bokprocessen och sedan dess har ingen fäst någon större uppmärksamhet till källmaterialet, förrän nu.

– Mitt syfte är inte bara att omtolka innehållet i Whytes obearbetade fältanteckningar utan också att jämföra dem med resultatet: boken Street Corner Society, berättar Oscar.

Oscar har precis tilldelats 2,1 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att sprida nytt ljus över de snart 80 år gamla fältanteckningarna och frågeställningarna. Vetenskapsrådets beredningsgrupp skriver i sitt yttrande:

”Detta projekt är kreativt och nytänkande och har god potential att tillföra antropologiämnet viktig kunskap utifrån två dimensioner: en omtolkning av Whytes klassiska verk ’Street Corner Society’ baserad på ny information respektive relationen mellan fältanteckningar och etnografi. Via tillgången till ett unikt fältmaterial kan den sökande dels bidra till metodologisk utveckling inom denna typ av fältstudier, dels till att materialet används för att göra nya tolkningar av en signifikant historisk period.”

– Whyte studerade den interna sociala organisationen bland invånarna som levde i väldigt slutna grupper i Bostons North End. Han nöjde sig med att titta på vad som hände inuti stadsdelen. Det jag är nyfiken på är: hur påverkades stadsdelen av det som hände utanför? Som den stora depressionen, frågar sig Oscar som vill koppla på makroperspektivet.

Vad är det som gör att en grupp integreras?

Det amerikanska 1930-talet präglades av hög arbetslöshet och stor fattigdom. Detta gällde så klart även i Bostons North End där de redan fattiga fick det ännu svårare. Whyte bodde och gjorde sina fältstudier i området 1937–1940, en period då andra generationens italienare blivit fler än den första.

– De unga började vända sig utåt. De hade ju inte samma släktskap med det italienska samhället längre. Föräldrarna hade mer eller mindre transplanterat sitt liv från Italien till USA. Andra generationens invandrare ville i stället bli en del av det amerikanska samhället och nu fick de plötsligt incitament att bryta med de tidigare traditionerna, förklarar Oscar.

Vid denna tid var över 50 procent av befolkningen arbetslös och nödhjälpsprogram sjösattes genom president Roosevelts ”New Deal”. I North End fanns lokala banker och lokala affärer, men i och med depressionen klarade inte de att ombesörja stadsdelen och dess invånare längre. Denna massarbetslöshet och kris lockade många att ansluta sig till facket och i takt med att rörelserna växte började de också värva medlemmar ur andra etniska grupper i USA. De tvingades söka sig utanför.

– Det gör ju att slutenheten i gruppen bryts ner och får nya relationer utanför North End. Plötsligt var de med i ett större perspektiv, och kunde kämpa för kortare arbetsdagar och bättre anställningsförhållande, till exempel. Den stora depressionen blev på sätt och vis ett gigantiskt integrationsprojekt, konstaterar Oscar.

Street Corner Society, en utökad originalutgåva och Oscar Anderssons svenska översättning som blev upprinnelsen till forskningsprojektet.

Den ostuderade moralen

I Street Corner Society analyseras aldrig moralen bland North Ends cornerboys. Vad tyckte de var rätt eller fel i sina handlingar? Var det exempelvis ohederligt av en cornerboy att utbilda sig?

– Ja! Det säger de rakt ut. Pluggar du är du en svikare. Detta är jättespännande! Whyte tog upp sådana handlingar men kopplade aldrig till moral. Troligen för att man på den tiden var rädd för att blanda in sin egen moral i forskningen. Var det forskarens moral eller de studerade personernas moral? Man var utpräglat positivistisk och tittade enbart på handlingar och relationer. Där stannade man förr. Man tittade inte på inombords emotioner och moral. Men det kan vi nu tolka till jättespännande saker, påpekar Oscar med ett entusiastiskt leende.

Upprinnelsen till Oscar Anderssons nya forskningsprojekt började egentligen i samband med att han översatte William F Whytes originalversion av Street Corner Society till svenska. Där han bland annat skrev en ny grundlig introduktion på 50 sidor. Genom översättningen kom han också i kontakt med personer i Boston som gav honom tillträde till Whytes fältanteckningar. En av dem Whytes egen son Martin K Whyte, som är professor i sociologi vid Harvard och har gett forskningsprojektet sin välsignelse.

Men hur är då relationen mellan fältanteckningarna och den färdiga boken, själva etnografin? Det har i sort sett ingen studerat tidigare menar Andersson och vill veta hur Whyte gjorde urvalet och hur han gick till väga när han drog sina slutsatser.

– Jag hoppas jag kommer att hitta saker som inte ännu är upptäckta i arkivet vid Cornell University i Ithaca. Och jag hoppas även att jag kommer att kunna dra nya slutsatser och kopplingar från det teoretiska materialet.

Forskning med nya färska ögon

För många kanske det låter konstigt att en svensk ger sig i kast med amerikansk antropologi och sociologi. Varför har ingen amerikan redan gjort ett omtag på William Foote Whytes en gång så banbrytande studier?

– Det är lätt hänt att en fotbollsspelare blir tränare; att du använder din tidigare erfarenhet i nya coachande eller rådgivande sammanhang. Antropologin är raka motsatsen. Den bygger på kontraster. Den som kommer utifrån har nya ögon, så det är nog positivt att jag kommer från ett annat land, anser Oscar.

– Tänk dig själv när du kommer till en ny arbetsplats, fortsätter han. I början är du väldigt mottaglig för det nya, och jämför med det du har med dig. Men efter ett tag har du ”socialiserat” in dig och märker du inte skillnaderna på samma sätt. Det är därför det är så oerhört viktigt för en antropolog att skriva, skriva, skriva när de kommer till ett nytt ställe för att göra fältstudier.

Pengarna som Oscar Andersson har tilldelats av Vetenskapsrådet är för perioden 2018–2020 och kommer att möjliggöra omfattande forskning. Men han har redan kommit en bra bit på vägen och har utkasten klara till tre bokkapitel redan. Första resan till North End går troligen i juni nästa år.

– Att under tre års tid få möjlighet att kunna gräva ner sig i ett ämne som verkligen engagerar mig, är en ynnest poängterar Oscar. Man ska följa sitt intresse för då blir man som bäst! Här får jag äran att ägna mig åt det jag verkligen brinner för.

Text: Fabian Rimfors
Foto: Jenny Hultman