Skip to main content

Äntligen höst – och dags för Stjärnförsöket!

Nyhet   •   Okt 09, 2019 09:23 CEST

Nu drar Stjärnförsöket igång igen! Syftet är inte bara att ge deltagarna en nattlig naturupplevelse, utan också att samla in värdefull data och sätta fingret på problemen med ljusföroreningar, berättar vetenskaplige ledaren Urban Eriksson.

Vi går mot mörkare tider – något som stjärnforskaren Urban Eriksson ser fram emot. Under höstnätterna framträder nämligen stjärnorna klarare på himlen. Nu söker han ännu fler medhjälpare runtom i landet som kan räkna stjärnor, och därigenom bli varse om den pågående ljusföroreningen.

I början av året riktade tusentals barn och ungdomar runtom i Sverige sina hemgjorda kikare mot natthimlen. Uppgiften var att se hur många stjärnor som syntes i de olika väderstrecken. Projektet Stjärnförsöket pågick mellan januari och april och leddes av Urban Eriksson, universitetslektor i fysik med inriktning mot astronomididaktik vid Högskolan Kristianstad.

Projektet vände sig till allmänheten, men enklast var det att få gehör genom skolorna. Urban Eriksson uppskattar att bortåt 14 000 personer, större delen skolelever, hörsammade uppropet. Tillsammans rapporterade de in ungefär tusen observationer.

– Deltagarna såg allt från noll till tio stjärnor i sina kikare, men de flesta landade på tre. Det betyder att de kunde se i medeltal drygt 400 stjärnor över hela himlavalvet.

Det låter kanske mycket, men Urban Eriksson påpekar att detta bara är cirka en tiondel av de 4 500 stjärnor som borde kunna skådas från norra halvklotet – om det inte vore för att lamporna på jorden konkurrerar ut stjärnorna.

– Siffrorna tyder på 92 procents ljusföroreningsgrad. Samtidigt visar de en stor spridning. Den som befinner sig på den mörka landsbygden observerar uppåt 2 000 stjärnor, medan en stadsbo kanske inte ser en enda.

Metoden att uppskatta ljusföroreningar genom att räkna stjärnor genom papprör ger likartat resultat som satellitobeservationerna, där man kartlägger jordens ljusföroreningar utifrån rymden. Men utöver det konkreta målet att samla in data, och jämföra med andra metoder, finns en annan förhoppning: att få gemene man att se ljusföroreningar som ett växande problem.

– Många kanske inte tänker på det. De flesta tar aldrig tillfället i akt att titta uppåt – kanske för att de befinner sig i städer eller byar, och att det inte finns så mycket att se däruppe.

Detta, att inte kunna se stjärnhimlen om natten, är ett nytt fenomen i mänsklighetens historia.

– Genom årtusendena har vi blickat upp mot stjärnorna för att få en känsla av var i universum vi befinner oss. Men de senaste årtiondena har vi förlorat denna möjlighet. Det är rätt sorgligt … Det gör oss lite fattiga.

En hushållsrulle, en gradskiva av papper och en enkel kompass. Det är allt som behövs för att bli en viktig medhjälpare i projektet Stjärnförsöket.

Utöver att gå miste om en vacker stjärnhimmel, kan ljusföroreningarna få långtgående konsekvenser för vår vardag. Ett exempel är hur det konstgjorda ljuset stör nattsömnen.

– Nu byter man dessutom ut natriumlampor mot mer miljövänliga ledlampor. Men deras blåa ljus stör våra sömnhormoner ännu mer. Det ständiga ljusflödet påverkar också växter och djur. Nattflygande insekter riskerar att inte vilja flyga – då försämras pollineringen, och därmed växtligheten. Så hela kedjan påverkas, men det är kanske ingen man tänker på när man tänder lamporna därute.

Men att dra ut sladdarna och låta samhällena vila i nattligt mörker, är inte heller någon bra idé, menar Urban Eriksson.

– Vi behöver belysning för kunna vara ute och skapa trygghet. Men kanske kan den nya tekniken bidra till att styra ljuset efter våra behov. På så sätt får vi rätt ljus på rätt plats, och vid rätt tillfälle.

Bakom massexperimentet Stjärnförsöket står organisationen Vetenskap & Allmänhet som driver vetenskapsfestivalen Forskarfredag, där man vill stärka banden mellan folk och forskning. Projektet har väckt internationellt intresse, och under hösten och vintern drar liknande stjärnräkningar i gång i Storbritannien, Irland och Spanien.

Och här hemma i Sverige har man gjort en nystart. Sedan ett par veckor tillbaka uppmanas allmänheten på nytt att delta i Stjärnförsöket. Denna gång pågår räkningen in i februari.

– Även om vi fick in många observationer förra gången, så har kartan fortfarande kala fläckar. Så vi vill ha fler, för att kunna säkerställa den statistiska noggrannheten. Denna gång hoppas vi på ett tiotal tusen, eller varför inte hundratusen!? Man ska ju sikta mot stjärnorna!

Text och foto: Kerstin Weman Thornell