​Biträdande redaktör – ett tidsödande men angeläget uppdrag

En biträdande redaktör kan beskrivas som en grindvakt i vetenskapens tjänst. Någon som ser till att det vetenskapliga tidskrifterna fylls med relevanta och forskargranskade texter. En lockande utmaning eller ett nödvändigt ont? Det beror på vem du frågar.

I januari fick Timurs Umans, biträdande professor i bolagsstyrning vid Högskolan Kristianstad, beskedet. Bland 250 sökande hade han tillsammans med fyra andra forskare blivit utsedd till biträdande redaktör – associate editor – för tidskriften Baltic Journal of Management som ges ut av Emerald Insight.

– Det är en oerhörd ära att få jobba för en välrenommerad tidskrift. Den ligger mig dessutom nära, eftersom det var där jag publicerade min första artikel 2008. Det känns också speciellt att göra något för Östersjöområdet, eftersom jag själv har rötterna i Lettland.

De närmsta tre åren kommer han att lägga en betydande del av sin arbetstid på att sprida tidskriftens titel i vetenskapliga kretsar och ytterligare höja kvaliteten på dess innehåll. Till uppgifterna hör också att noggrant läsa inskickade texter och bedöma om de ska skickas vidare till ytterligare lämpliga granskare.

– Själv får jag mycket inspiration av de artiklar som skickas in, och dessutom bygger man upp ett nätverk som är guld värt. Jag har redan nu utökat redaktionsgruppen med några svenska kollegor. Det är också ett sätt att visa att det pågår vetenskaplig forskning vid Högskolan Kristianstad.

Johan Elmberg beskriver redaktörskapet som en del av ”värnplikten”.

”En del av värnplikten”

Johan Elmberg är professor i zooekologi vid Högskolan Kristianstad och har under flera år varit biträdande redaktör för tidskrifterna Wildlife Biology och Amphibia-Reptilia.

– Man fungerar som en mellanhand där man läser manus och därefter försöker hitta lämpliga kollegor som kan granska dessa. Ibland får man tjata, lirka och locka för att få granskare att ställa upp, men de flesta ser det som en solidaritetshandling.

Själv beskriver han redaktörskapet som en del av ”värnplikten” – att man helt enkelt drar sitt strå till stacken. I vissa perioder har 15 till 20 procent av hans arbetstid gått till redaktörskapet.

– Visst kan det ibland kännas lite otacksamt, eftersom det sällan syns vad man gör. Dessutom förväntas man göra det på fritiden eller på den egna forskningstiden.

Redaktören vet var vart vindarna blåser

Samtidigt kan det ge en del tillbaka. Johan Elmberg menar att redaktörsuppgifterna bidrar till allmänbildningen och ger en inblick i vad som händer strax utanför det egna forskningsområdet.

– Som biträdande redaktör på Amphibia-Reptilia kom jag i kontakt med forskare från Italien, Spanien och Portugal. Länder som vid denna tid började komma ikapp grannländerna vetenskapligt. Som biträdande redaktör är man med ”där det händer” och känner åt vilket håll utvecklingen går.

Timurs Umans och Johan Elmberg är överens om att de biträdande redaktörerna fyller en viktig funktion som grindvakter i vetenskapens tjänst.

– De står ju för en slags kvalitetssäkring. Det är oerhört viktigt för oss alla att kvaliteten hos de vetenskapliga tidskrifterna inte urholkas, säger Johan Elmberg.

Text och foto: Kerstin Weman Thornell