Nyhet -
Eftertraktade lärarstudenter låter elever labba med miljön i fokus
Det råder stor brist på ämneslärare runt om i Sverige, speciellt kemilärare. Ett initiativ för att öka det naturvetenskapliga intresset bland högstadieelever är att bjuda in niondeklassare till spännande laborationer där de tacklar samhällets miljöutmaningar. Samtidigt får högskolans lärarstudenter viktig erfarenhet i sin utbildning.
– Det var avjoniserat vatten och så tillförde ni koldioxid, som blev till vad? frågar Mikaela.
– Koldioxiden separerade från vattnet och åkte upp i luften, svarar Alvar.
– Korrekt! Koldioxiden löstes, omvandlades till kolsyra och vattnet blev surt. Det är därför det blev gult. Nu när vi kokar bort kolsyran så går koldioxiden upp i luften och därför blir det neutralt och genomskinligt igen, säger Mikaela.
Mikaela heter Nilsson i efternamn och går ämneslärarutbildningen för att bli lärare i biologi och kemi. För närvarande läser hon en kurs i kemididaktik och har i dag precis hållit en lektion med högstadieelever från årskurs 9. Alvar är en av dessa. Sedan tre år tillbaka får lärarstudenterna på Högskolan Kristianstad detta utvecklande elevbesök och får på så sätt en försmak av sitt framtida yrkesliv.
– Jag tycker att kemi är ett väldigt roligt ämne, precis som biologi som jag också läser. Jag försöker använda mitt intresse och göra något bra utav det, och då kändes det naturligt att läsa till ämneslärare i dessa två ämnen, förklarar Mikaela efter laborationen.
Mikaelas uppgift var att hålla en öppen laboration, vilket inte är helt enkelt när det dessutom ska göras med en hel grupp.
– Man vill ju att det ska sluta på ett visst sätt, berättar Mikaela. Jag hjälpte kanske till och styrde lite emellanåt, men det är ju också viktigt att eleverna får rätt möjligheter och förutsättningar att förstå vad vi gör och varför. Samtidigt som det ska vara inspirerande för dem.
Mikaelas grupp arbetar med att förstå hur växthuseffekten och försurning påverkar världshaven.
– Så vad innebär då egentligen ett varmare hav? frågar Mikaela sina laborerande elever. Vi pratade lite om försurningen och att den löser kolsyra, förtydligar hon för att hjälpa dem på traven.
– Det innebär väl att fiskarna inte får tillräckligt med syre för att det blir mindre syre kvar i havet, svarar Alvar med lite trevande stämma.
– Ja, precis, säger Mikaela. För att gaserna försvinner upp i luften, vilket vi har sett i både det gröna och genomskinliga vattnet; att ju varmare havet blir desto syrefattigare blir det.
– Vi har lärt oss mycket i dag, säger Silena, klasskamrat med Alvar och som till vardags går på Fröknegårdsskolan i Kristianstad.
– Det var kul att få labba, särskilt momentet där vätskan ändrade färg beroende på hur surt vattnet var, inflikar Alvar.
– Ja, det var lättare att förstå då också eftersom man såg det rent praktiskt, säger Silena.
– Ja, för i världshaven fungerar det så, att blir det varmare i luften så blir det varmare i vattnet, och gaser som koldioxid löses inte upp lika lätt i varmare vatten som i kallare. Det har vi bevisat här i labbet. Detta är ett problem för både fiskar och växter eftersom de då inte får lika mycket syre, berättar Alvar som snappat upp en hel del under dagens laboration.
Silena och Alvar från Fröknegårdsskolan tyckte det var jul att labba och se hur det funkar rent praktiskt.
Genom att värma upp plasterna går det att identifiera vilken sorts plast det är, eftersom de smälter olika.
”Klangerna” klassificerar plasterna
Mikaelas lektion har uppenbarligen fungerat bra. Laborationen fick eleverna att förstå att varmare hav släpper mer koldioxid i luften, som sedan höjer temperaturen i luften ännu mer och skapar en ond cirkel. Ämneslärarstudenternas uppdrag är också att koppla sina lektioner med experiment och undersökningar till aktuella samhälls- och miljöfrågor. I en annan sal står ämneslärarstudenten Simon Miter och han låter sina elever lära sig mer om återvinning.
– De sorterar tre sorters plaster genom tre olika prover. De mäter densitet, testar hur plasten smälter, och slutligen hur plasterna låter genom att släppa dem i bordet. Det hörs faktiskt lite på ”klangen”, förklarar Simon som tycker att det känns både kul och inspirerande att undervisa.
Syftet med Simons lektion är att göra källsortering lättare, eftersom det är lättare att smälta plaster som har samma egenskaper. Därför är det viktigt att identifiera dem så att de inte blandas ihop, och det har hans elever lärt sig i dag.
– Allt gick som planerat, bortsett från att det gick aningen snabbare än jag trodde. Eleverna jobbade på jättebra och tyckte det var jättekul att få experimentera. De var väldigt engagerade så jag är jättenöjd, för det behövs ju fler ämneslärare, konstaterar Simon som hoppas ha inspirerat några av eleverna att välja samma bana som han själv.
Utöver växthuseffekten, försurning och återvinning behandlades samtidigt även oljesanering och vattenrening i andra salar. Sammanlagt hela åtta salar. In och ut ur dessa salar går lärarstudenternas egna lärare för att bedöma hur det fungerar för deras studenter.
– Det är nyttigt för dem att få möjlighet att prova sina undervisningsplaneringar på riktigt. Sedan är det ju en ”win-win-grej” eftersom det också har varit väldigt uppskattat av den besökande skolan, deras elever och lärare, att få komma till högskolan för att laborera, säger Lena Hansson, biträdande professor i naturvetenskapernas didaktik och studenternas lärare på kursen.
Text och foto: Fabian Rimfors
Simon Miter, som läser till gymnasielärare i matematik och kemi, är jättenöjd med dagens elever.
