Skip to main content

Kvalitetsdrivande lärararbete – ett varannandagsuppdrag?

Pressmeddelande   •   Aug 27, 2013 15:17 CEST

Vad hindrar, respektive möjliggör, att lärare kan genomföra arbetsuppgifter som ger kvalitet i undervisningen? Detta söker forskarna Carola Aili och Marie-Louise Österlind vid Högskolan Kristianstad svaret på. Under morgondagens konferens "Pedagogisk forskning i Skåne" redovisar forskarduon vissa resultat från sitt pågående forskningsprojekt.

– Forskarna i världen är eniga om att god undervisningskvalitet ökar elevernas möjligheter till lärande, och att elevernas framgångar har stor betydelse för lärarnas hälsa och arbetstillfredsställelse, säger Carola Aili som leder forskningsprojektet.

Forskarduons fleråriga projekt ska bidra till kunskaper om hur skolan och lärarnas arbete ska organiseras, så att lärare kan komma väl förberedda till sin undervisning. 

– På konferensen redovisar vi resultat från en särskilt utformad e-dagbok där runt 60 lärare, varje dag under två veckor, rapporterade om två valda kvalitetsdrivande arbetesuppgifter. Vi har också med exempel från en web-enkät där samma lärare vid två tillfällen träffades i sina arbetslag och diskuterade med fokus på gemensamt utfört kvalitetsdrivande arbete, säger Carola Aili.

Resultaten visar bland annat att lärarna varannan dag inte genomför något arbete som är kvalitetsdrivande för den närliggande undervisningen. De flesta angav som skäl att de inte hunnit – att de tagit emot ett studiebesök, gått in och täckt upp för en kollega eller att ett möte tagit längre tid än vad de trott. Några få angav att de har ett system där de samlar arbete som har med kommande undervisning till vissa dagar i veckan och därför inte arbetar med det varje dag.

– Detta behöver inte nödvändigtvis betyda att undervisningen inte har föregåtts av förberedelser. De undersökta lärarna har fem timmars förtroendearbetstid i veckan och förberedelserna kan ha skett då, säger Carola Aili.

– Det kan också vara så att lärarna gjort mer än vad de kom att tänka på när de skrev i e-dagboken på eftermiddagen. En hemkunskapslärare kan till exempel ha gjort en beställning av varor medan eleverna var sysselsatta med eget arbete under lektionen, utan att tänka på detta faktiskt är en nödvändig förberedelse inför morgondagens undervisning, säger Marie-Louise Österlind. 

Forskarna menar också att ett annat viktigt resultat är att många av de arbetsuppgifter, som lärarna angav som kvalitetsdrivande för deras undervisning, är pedagogiskt viktiga och ofta helt avgörande för att undervisningen överhuvudtaget ska kunna genomföras, trots att de egentligen inte är pedagogiska i sitt innehåll.

– Det kan vara sådana arbetsuppgifter som att göra beställningar, producera texter eller kopiera, plocka fram och göra iordning material. Har man inte skrivit färdigt och kopierat upp texten som ska handleda eleverna i det nya temat, så kan eleverna inte börja jobba efter introduktionen. Detsamma gäller för det praktiska material som eleverna ska jobba med. Detta är arbetsuppgifter som lärare prioriterar, av förklarliga skäl, men det är också arbetsuppgifter som hade de kunnat utföras av en annan person än en lärare. Om lärarna kan få avlastning med dessa arbetsuppgifter, skulle de kunna ägna mer av sin arbetstid åt viktiga pedagogiska övervägande kring hur instruktionerna och undervisningen ska utformas på ett optimalt sätt. Vilket i sin tur förväntas leda till högre arbetstillfredsställelse för både elever och lärare, menar Carola Aili och Marie-Louise Österlind.

Forskningsprojektet bedrivs i samarbete med Landskrona Stad och Svalövs kommun och finansieras av AFA-försäkring som vill stödja långsiktigt förbättringsarbete i avsikt att förbättra lärares arbetsvillkor och minska deras arbetsrelaterade ohälsa.Läs mer om forskningsprojektet på Högskolan Kristianstads hemsida.

För mer information kontakta: Carola Aili, universitetslektor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad, 0767762166, carola.aili@hkr.se


Vid Högskolan Kristianstad (HKR) läser cirka 14 000 studenter vid något av högskolans 40 program eller 360 kurser. Högskolan Kristianstad är unik i landet genom att samtliga programutbildningar på grundnivå och merparten av programmen på avancerad nivå innehåller minst fem veckors verksamhetsförlagd utbildning (VFU).