Med blicken på barnet

Förskolans nya läroplan kräver att förskolan blir bättre på att dokumentera sitt arbete. Men delar av det material som personalen ska utgå från är ofta förlegat och förminskar barns handlingsutrymme, menar förskolläraren och specialpedagogen Linda Palla i avhandlingen ”Med blicken på barnet”.

Linda Palla har undersökt hur förskollärare och specialpedagoger samtalar kring barn med beteenden som oroar, förbryllar och utmanar. Hon har även studerat texter som har upprättats vid dessa samtal. Studien har gjorts i förskolor i två olika områden och samtalen och texterna rör ett femtontal barn.
– Jag är intresserad av hur man talar om och vilka sätt man väljer att hantera dessa barn och hur gränser och utrymmen för barns olikheter skapas, säger hon.

Vad som förvånade Linda Palla var det material förskolorna använder för att dokumentera.
– Det skriftliga materialet tenderar att bli statiskt och ålder får en stor betydelse. Det snävar in barnens möjligheter att göra och kunna olika saker. Jag märkte i samtalen att man slets mellan viljan att öppna upp för barns olikheter och att följa dokumentationsmallen.

Linda Palla önskar att förskolan vågar lita på sin egen kompetens och hon ser fram emot en kritisk granskning av de dokument som används för att förstå och rapportera om barn. Hon ser ett behov av att utveckla underlag för pedagogisk dokumentation som är framåtblickande istället för att fokusera på vad barnet kunde vid en särskild ålder.

– Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till en alternativ bild och en reflektionsmöjlighet för förskolepersonalen om vad blicken på barnet kan innebära, säger Linda Palla.

Den 23 september lägger Linda Palla fram avhandlingen ”Med blicken på barnet – om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik” i Orkanen, sal D 138, på Malmö högskola.