Pressmeddelande -
Professor i vårdvetenskap: Dagens metoder är spridda, välanvända - med absurda resultat i värsta fall
Ett matematiskt feltänk som riskerar att påverka behandlingen av patienter. Så beskriver Peter Hagell, professor i vårdvetenskap, metoder för beräkning av några vanligt använda skattningsskalor inom vården. Dessa måste bytas ut, menar han.
Inom vården förekommer ofta skattningsskalor där patienten själv får rapportera sitt hälsotillstånd. Sedan 1990-talets början är frågeformuläret SF-36, bestående av 36 frågor, och dess kortare version SF-12, flitigt använda. Med hjälp av relativt komplicerade algoritmer beräknas två slutpoäng, som är tänkta att ge en rättvisande bild av fysisk respektive mental hälsa.
Men vad säger siffrorna – egentligen? Stämmer slutpoängen överens med verkligheten? I en artikel, nyligen publicerad i tidskriften Reseach in Nursing and Health, ifrågasätts beräkningsmetoderna av Peter Hagell, professor i vårdvetenskap vid Högskolan Kristianstad, och hans kollegor Albert Westergren och Kristofer Årestedt.
– Om en patient exempelvis uppger sig ha mycket god fysisk hälsa kan detta, genom de traditionella metoderna, dra ner poängen för den mentala hälsan. Det är en matematisk fadäs som i förlängningen ger missvisande resultat och en felaktig bild av patientens hälsotillstånd, menar Peter Hagell.
Detta kan i sin tur påverka de behandlingsmetoder vårdpersonalen väljer att ge patienten.
Genom åren har metoderna kritiserats med jämna mellanrum, men i den senaste artikeln kan forskarna också ge tydliga exempel på hur fel det kan bli i slutändan – även om man blandar in andra aspekter, som exempelvis patientens ålder.
– I värsta fall blir resultaten helt absurda. Så vi menar att man helt sonika bör överge dessa ologiska metoder och i stället använda alternativa beräkningsmetoder.
Peter Hagell och hans kollegor är beredda att stöta på patrull. SF-36 och SF-12 hör till de mest använda skattningsskalorna inom hälsovärlden, och det finns ett stort antal studier där dessa förekommer.
– Att överge metoden innebär att det blir svårt att jämföra tidigare forskning med nyare. Å andra sidan kommer vi få mer rättvisande resultat, där slutsatserna ligger närmare verkligheten.
Kontakt
Peter Hagell, professor i vårdvetenskap vid Högskolan Kristianstad, 044-250 39 56, 0703-45 72 65, peter.hagell@hkr.se
Ämnen
Kategorier
Vid Högskolan Kristianstad (HKR) läser cirka 13 500 studenter vid något av högskolans 48 program eller 400 kurser. Högskolan Kristianstad är unik i landet genom att samtliga programutbildningar på grundnivå och merparten av programmen på avancerad nivå innehåller minst fem veckors verksamhetsförlagd utbildning (VFU).
