Skip to main content

​Professor i vårdvetenskap: Dagens metoder är spridda, välanvända - med absurda resultat i värsta fall

Pressmeddelande   •   Aug 22, 2017 08:15 CEST

Peter Hagell, professor i vårdvetenskap, ifrågasätter de etablerade metoderna för beräkning av skattningsskalorna SF-36 och SF-12 och menar att de ger en missvisande bild av hur fysisk och mental hälsa förhåller sig till varandra.

Ett matematiskt feltänk som riskerar att påverka behandlingen av patienter. Så beskriver Peter Hagell, professor i vårdvetenskap, metoder för beräkning av några vanligt använda skattningsskalor inom vården. Dessa måste bytas ut, menar han.

Inom vården förekommer ofta skattningsskalor där patienten själv får rapportera sitt hälsotillstånd. Sedan 1990-talets början är frågeformuläret SF-36, bestående av 36 frågor, och dess kortare version SF-12, flitigt använda. Med hjälp av relativt komplicerade algoritmer beräknas två slutpoäng, som är tänkta att ge en rättvisande bild av fysisk respektive mental hälsa.

Men vad säger siffrorna – egentligen? Stämmer slutpoängen överens med verkligheten? I en artikel, nyligen publicerad i tidskriften Reseach in Nursing and Health, ifrågasätts beräkningsmetoderna av Peter Hagell, professor i vårdvetenskap vid Högskolan Kristianstad, och hans kollegor Albert Westergren och Kristofer Årestedt.

– Om en patient exempelvis uppger sig ha mycket god fysisk hälsa kan detta, genom de traditionella metoderna, dra ner poängen för den mentala hälsan. Det är en matematisk fadäs som i förlängningen ger missvisande resultat och en felaktig bild av patientens hälsotillstånd, menar Peter Hagell.

Detta kan i sin tur påverka de behandlingsmetoder vårdpersonalen väljer att ge patienten.

Genom åren har metoderna kritiserats med jämna mellanrum, men i den senaste artikeln kan forskarna också ge tydliga exempel på hur fel det kan bli i slutändan – även om man blandar in andra aspekter, som exempelvis patientens ålder.

I värsta fall blir resultaten helt absurda. Så vi menar att man helt sonika bör överge dessa ologiska metoder och i stället använda alternativa beräkningsmetoder.

Peter Hagell och hans kollegor är beredda att stöta på patrull. SF-36 och SF-12 hör till de mest använda skattningsskalorna inom hälsovärlden, och det finns ett stort antal studier där dessa förekommer.

– Att överge metoden innebär att det blir svårt att jämföra tidigare forskning med nyare. Å andra sidan kommer vi få mer rättvisande resultat, där slutsatserna ligger närmare verkligheten.

Reseach in Nursing and Health: Beware of the origin of numbers: Standard scoring of the SF-12 and SF-36 summary measures distorts measurement and score interpretations

Kontakt

Peter Hagell, professor i vårdvetenskap vid Högskolan Kristianstad, 044-250 39 56, 0703-45 72 65, peter.hagell@hkr.se

Vid Högskolan Kristianstad (HKR) läser cirka 13 500 studenter vid något av högskolans 48 program eller 400 kurser. Högskolan Kristianstad är unik i landet genom att samtliga programutbildningar på grundnivå och merparten av programmen på avancerad nivå innehåller minst fem veckors verksamhetsförlagd utbildning (VFU).