Är upphovsrätten för bilder för stark?

Många kommer ihåg den så kallade järnrörsskandalen. Tre ledande sverigedemokrater förolämpar folk på stan efter en krogkväll och beväpnar sig med järnrör. En av dem filmar hela händelsen och filmen hamnar hos en kvällstidning. Nyhet och filmklipp sprids både på nätet och i papperstidningar.

Ett år senare dimper det ner fakturor på redaktionerna runtom i landet. Sverigedemokraten som filmat vill ha betalt för att tidningarna använt hans filmmaterial. Några vägrar att betala.

Vem har rätt? Ja, enligt upphovsrättslagen ska tidningarna betala för bilder hämtade ur filmen och till och med be om lov innan de publicerar eftersom bilderna inte var offentliggjorda av upphovsmannen innan publicering.

Samtidigt är bilden snart det viktigaste verktyget för att uttrycka sig och att kommunicera. Vi tar massor av digitala bilder och de sprids över världen. Behovet av att kunna granska bilderna kritiskt och att använda dem utan tillstånd från den rättsliga ägaren ökar. Är reklambilden diskriminerande? Är det kungen som är med på bilden? Är det verkligen en riksdagsledamot med ett stålrör i handen?

Men upphovsrätten ger begränsad möjlighet till kritisk granskning och digitala bilder har i praktiken ett starkare skydd än analoga. Upphovsrättslagen gör heller ingen större skillnad mellan fotografier av hög kvalitet och den mer vardagliga bilden.

- Dagens bilder blir allt oftare en dokumentation av något som hänt, en person eller en sak - snarare än ett konstnärligt verk. Men skyddet är detsamma för båda typerna av bild, en knapptryckning på kameran innebär alltså ett minst femtioårigt skydd, säger Anna Hammarén som är jurist och forskare vid Högskolan Väst.

Anna Hammarén ifrågasätter lagstiftningen som hon menar kan komma i konflikt med yttrandefrihetsintressen. Syftet med hennes forskningsprojekt är att göra en kritisk granskning av balansen mellan det upphovsrättsliga skyddet för bilder och yttrandefriheten. Och att föreslå förändringar för att anpassa lagstiftningen till dagens digitaliserade samhälle.

Anna Hammarén har tidigare arbetat med upphovsrättsliga frågor som bolagsjurist på SVT.

Kontaktuppgifter Anna Hammarén: e-post: anna.hammaren@hv.se  tel: 070 – 69 777 06