Skip to main content

Digitaliseringens möjligheter inom vård, skola och industri

Nyhet   •   Mar 26, 2018 08:56 CEST

Forskare med digitalisering i fokus: Ulrika Lundh Snis, Thomas Winman och Martin Gellerstedt. På bilden syns också moderator Maria Derner (näst längst till höger).

Digital teknik får en allt större roll inom vården, skolan och industrin. Men hur använder vi den nya tekniken på bästa sätt? Vilken kompetens krävs och vilka strategier bör samhället ha? I ett seminarium arrangerat av Reväst lyftes de här högaktuella frågorna av forskare inom Högskolan Västs forskningsmiljö LINA.

Regeringen har som mål att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Forskare inom LINA – Lärande i och för det nya arbetslivet – studerar bland annat digitaliseringens konsekvenser inom vården, skolan och industrin. Några av dem var på plats för att berätta om frågeställningarna de forskar kring och för att diskutera digitaliseringens utmaningar och möjligheter i ett panelsamtal den 22 mars.

Från hårda till mjuka värden
Martin Gellerstedt, docent i informatik, gav flera exempel på hur digital teknik används inom vården. Han konstaterade att fokus under de senaste åren har förflyttats från teknikperspektivet till att handla mer om de mjuka patientvärdena.

– Digitaliseringen kan göra vården både bättre och sämre. Allt hänger på hur man hanterar den digitala tekniken och hur den anpassas till olika patientprofiler, sade Martin.

Han gav exempel på hur människa och robot kan samarbeta framgångsrikt bland annat när det gäller att identifiera livshotande tillstånd hos patienter med bröstsmärta när de beskriver sin hälsostatus i telefonsamtal med en larmcentral. Forskning visar att roboten är bättre än människan på att avgöra vilka tillstånd som är livhotande. Digitala plattformar används också som redskap för cancerpatienter i syfte att förbättra eftervård och öka livskvalitet efter behandlingar.

Tydligare krav på digitalisering i skolan
Den 1 juli i år ställs tydligare krav på att barn och elever ska kunna utveckla digital kompetens i skolan. Thomas Winman, fil dr i pedagogik, konstaterade att det innebär nya pedagogiska utmaningar för lärarna.

– Den digitala tekniken är en självklar del av elevernas vardag och ska även vara en naturlig del av skolans pedagogik, sade Thomas. Det finns flera exempel på att digitala verktyg kan användas framgångsrikt för att höja matematikkunskaper och överbrygga språkbarriärer.

– Några av utmaningarna som skolan står inför är det ofta finns en övertro på att teknik löser alla problem. Otydligt ledarskap och otydliga mål för digitaliseringen kan också försvåra arbetet för lärarna.

Stort behov av ny kompetens inom industrin
Som en gigantisk svallvåg. Så beskriver Ulrika Lundh Snis, docent i informatik, digitaliseringen inom industrin.

– Här pågår många teknikskiften samtidigt. Ett exempel är ”Internet of things” – det vill säga att maskiner kommunicerar och interagerar direkt med varandra. Teknikutvecklingen går mycket snabbare än kompetensutvecklingen. Vi vet att 75 procent av dagens industriarbetare behöver bygga på med ny kompetens, sade Ulrika.

– Industriföretagen och utbildningsaktörer som Högskolan Väst har stora utmaningar när det gäller att hitta bra former för kompetensutveckling. Vi måste tänka nytt.

Ulrika nämner att det kan handla om kompetensutveckling där unga tekniker möter äldre tekniker, om industriföretag som utvecklar ny kompetens tillsammans med sina leverantörer, om lärande på arbetsplatsen – i verkliga och virtuella miljöer, med mera.

Seminariet lockade ett 60-tal personer till campus i Trollhättan. Reväst är en oberoende arena för dialog om samhällsutveckling i Västsverige. Varje år arrangeras ett tiotal öppna seminarier där offentliga aktörer, näringsliv, politiker och forskare möts och utbyter erfarenheter. Mer om Reväst.

Text och foto: Christina Axelson

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.