Forskning: Äldreomsorgen mycket bättre än sitt rykte

Vårdtagare inom äldreomsorgen och deras anhöriga är mycket nöjda med den omsorg som ges. Detta oavsett om vårdgivaren är privat eller kommunal. Och det är i relationen mellan vårdtagare och vårdgivare som nöjdheten skapas. Det visar en avhandling av Petri Kajonius från Göteborgs universitet, också verksam vid Högskolan Väst.

– Kritiken mot en dålig äldreomsorg, som ofta förs fram i media, är bortom all realism. Omsorgen på äldreboenden i Sverige håller en otroligt hög och jämn nivå, säger Petri Kajonius.

Hans studie är en del av ett samarbetsprojekt mellan psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet och Högskolan i Skövde. Syftet med projektet var att kartlägga nöjdhet inom svensk äldreomsorgen och förstå hur nöjdhet genereras.

Om man rankar alla Sveriges 290 kommuner utifrån de äldres egna skattningar av hur nöjda de är med omsorgen, så krävs det ett fall på ca 40 platser för att en försämring ska vara statistiskt säkerställt.
– Då blir det närmast komiskt om en kvalitetsansvarig kräver att man ska kavla upp ärmarna för att kommunen halkat ner fem platser på listan, säger Petri Kajonius. Så små variationer kan exempelvis bero på att några få äldre i en hel kommun haft otur med just sin situation, vilket ofta har naturliga förklaringar.

Relationen mellan vårdtagare och vårdpersonal viktig
För vårdtagarna är det allra viktigaste att de känner sig trygga och blir väl bemötta. Därför är det i relationen mellan omsorgspersonal och vårdtagare som all nöjdhet skapas. Alla andra faktorer, som maten, städning, blanketter som ska fyllas i, etc., har mindre betydelse än relationen vårdtagare-vårdpersonal. Personal på äldreboenden är duktiga på att skapa goda relationer med brukarna, visar Petri Kajonius resultat. Detta gäller även personalen i hemtjänsten, men här finns problemet att de inte alltid kan ägna den tid som skulle behövas för var och en av vårdtagarna.

Skillnader mellan privata och offentliga vårdgivare är i stort sett obefintliga.
– Utrymmet att göra annorlunda i just omsorgsrelationen är väldigt litet, på grund av det rigorösa regelverk som omgärdar äldreomsorgen, säger Petri Kajonius.

Däremot finns det en hel del frihet i hur man vill organisera omsorgen som kommun. Därför innehåller regelverket flera krav på jämställdhet, ekonomisk återhållsamhet, och arbetsmiljö etc. Regelverket innebär att vårdpersonal får ägna en hel del tid åt administration, vilket kan ta fokus ifrån kärnuppgiften – att möta den äldre.

– Men chefer och andra på olika nivåer i organisationshierarkin tar ett stort ansvar för att så mycket som möjligt ”städa undan” bland uppgifterna så att vårdpersonalen ändå får ägna så mycket som möjligt av sin tid åt att vara med de äldre, säger Petri Kajonius.

Beroende av kvaliteten i mötet
Görs insatser för att höja kvaliteten i äldreomsorgen bör dessa också koncentreras på att ge vårdpersonal mer tid med de äldre. Men idag fokuseras förändringsprojekt ofta istället på organisationsfrågor.

– Äldreomsorgen är unikt beroende av kvaliteten som uppstår i mötet, och här gäller det att stödja och uppskatta de uppskattade guldsjälarna bland både personalen och cheferna, menar Petri Kajonius.

– Inför framtiden återstår mer arbete att söka översätta kunskaperna från vårt projekt till bättre mätinstrument för myndigheter och framtida kommunjämförelser. Nöjdhet har visat sig vara till största delen ett psykologiskt fenomen, och bör därmed behandlas som ett sådant, både i mätningar och i planering av framtida verksamhet.

Mer information
Studien består av en analys av information ifrån över 95 000 respondenter och representerar varje kommun i landet. Utifrån denna har Petri Kajonius sedan gjort djupare studier med intervjuer med personal på alla nivåer i omsorgen, och observerande fältstudier, exempelvis i Skövde och Lidköpings kommuner.

Avhandlingens titel: An Inquiry into Satisfaction and Variations in User-Oriented Elderly Care

Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/40893

Kontakt: Petri Kajonius,, telefon: 031-786 4693, 0500-448521, 0520-223717, e-post: petri.kajonius@psy.gu.se

Text och foto: Göteborgs universitet