Jämställdhet – en angelägen fråga vid Högskolan Väst

Universitet och högskolor i Sverige har fått ett regeringsuppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering på respektive lärosäte. Syftet är att bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen som exempelvis handlar om jämställd utbildning mellan män och kvinnor och jämn fördelning av makt och inflytande.

Ett led i detta är det jämställdhetsarbete som bedrivs inom ramen för utbildningarna på Högskolan Väst, bland annat genom att belysa genus i undervisningen. Christoffer Olofsson är vice ordförande i Studentkåren vid Högskolan Väst och han ser positivt på genusinslagen i utbildningarna.
- Som student är det viktigt att få problematisera och reflektera kring flertalet frågor under sin studiegång, genus är inget undantag säger han.

-Det finns inslag i samtliga utbildningar på ett eller annat vis. I vissa utbildningar mer än i andra. Det beror på att inom vissa fält forskas det mer inom frågan och därför finns det mer kunskap att tillgå.

Universitetslektor Carina Kullgren hjälper till att förklara begreppet genus:
-Begreppet genus kom till för att skilja mellan biologiska och sociala aspekter av kön, och genus betecknar då det sociala könet. Idag används begreppet kanske främst för att peka på hur kvinnligt och manligt formas i sociala sammanhang, exempelvis genom de olika förväntningar vi möter som flickor och pojkar, kvinnor och män.
-En viktig poäng är att genus definieras som relationellt och föränderligt, etablerade uppfattningar är alltså inte givna en gång för alla. Det är också värt att påpeka att dagens jämställdhetsarbete utgår från intersektionalitetsbegreppet, vilket innebär att vi fokuserar hur genus samverkar med andra sociala indelningsgrunder, som exempelvis sexualitet, etnicitet och klass.

Jämställdhetsarbete idag
Carina Kullgren menar att fokus inom jämställdhetsarbetet har flyttats från tanken om att det ska finnas lika många kvinnor och män i ett sammanhang, till exempel inom ett yrke, till att förändra de allmänt vedertagna föreställningar om hur kvinnor och män är. Detta för att åstadkomma en mer bestående förändring.

-Det är få människor som kan identifiera sig med de ofta snäva normer som dominerar i samhället, men normerna riskerar att begränsa människors liv, både privat och i arbetslivet. Vi vill försöka vidga föreställningarna om vilket kön som kan anses vara lämplig att arbeta som exempelvis lärare, sjuksköterska eller ingenjör. I förlängningen är förstås målet att kön inte ska spela någon roll, kompetens ska stå i förgrunden.

”Med genusperspektivet kan jag förstå barn och ungdomar”
Jakob Gleby, ämneslärarstudent och även han aktiv inom studentkåren säger:

- På gymnasie- och grundskolor, där jag antagligen kommer spendera mitt arbetsliv, är frågor om genus alltid närvarande. Genusperspektivet kan med fördel användas för att förstå barn och ungdomar, deras situationer och deras liv. Där tror jag att jag kommer ha störst användning för min genusmedvetenhet.

-Mina tankar kring jämställdhet har definitivt förändrats under utbildningen och jag tycker att vi har fått bra redskap för att arbeta med genusrelaterade frågor i skolans värld. För mig är genus en viktigare fråga nu än jag tyckte tidigare.

Hur undervisar man i genus?
Universitetslektorerna Carina Kullgren, Fredrik Sjögren och Fredrik Sunnemark är några av de lärare som håller i kurser kring genus på Högskolan Väst. Fredrik Sjögren berättar om kursen som han och Fredrik Sunnemark håller:

-”Politiska perspektiv på kön och sexualitet” är ett exempel på en kurs inom ämnesområdet genus. Det är en magisterkurs i statsvetenskap som speglar hur kön och sexualitet konstruerats historiskt och i nutid, tätt sammanvävt med politiken.

- Men man kan också se genus som ett perspektiv som löper som en röd tråd genom olika typer av kurser.

-Genus är ett av flera centrala begrepp som jag och mina kollegor jobbar med främst i kurser kring normmedvetenhet. Dessa perspektiv ingår i alla vårdutbildningar, berättar Carina.

Carina och Fredrik - varför är det så viktigt att diskutera genus med studenterna?
Fredrik: Frågan om kön och genus är fundamental för att förstå världen. Förstår vi inte hur kön konstrueras och upprätthålls ser vi heller inte den skada dessa konstruktioner ibland gör. Vi förstår inte vilka vi själva är och varför vi blivit som vi är, vi förstår inte hur andra agerar och vi får heller inte möjligheten att förändra en av de mest grundläggande distinktionerna i samhället. Därför bör all utbildning ge elever och studenter redskap för att tolka och analysera detta för att på så sätt se sig själva i strukturen.

Carina: I grunden är det en fråga om rättvisa, att alla ska ha samma möjligheter oavsett kön eller andra indelningsgrunder som inverkar på våra liv. Och det är nödvändigt om vi ska kunna åstadkomma ett socialt hållbart samhälle, då det är just sexism, rasism och liknande former av diskriminering eller förtryck som är problemet. Forskningen visar också att mer jämställda och jämlika samhällen har betydligt mindre problem med t.ex. ohälsa, våld, missbruk och kriminalitet. Det tycker jag är värt att sträva efter.

Till sist, har dina tankar kring jämställdhet förändrats under utbildningen Christoffer?

-Till viss del, men framför allt har problematisering och reflektionerna kring frågor gällande jämställdhet fått mig att kunna se frågan i olika sammanhang. Att se det från flera perspektiv och förstå hur jag som person blir påverkad av yttre omständigheter, medvetet och omedvetet.

Fakta: Jämställdhetspolitiska mål

De jämställdhetspolitiska målen är sex stycken och det handlar om:

• En jämn fördelning av makt och inflytande
• Ekonomisk jämställdhet
• Jämställd utbildning
• Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
• Jämställd hälsa
• Mäns våld mot kvinnor ska upp höra