”Jag måste flytta annars är jag en looser”

Urbanisering och utflyttning är sedan länge en problematik för landsbygden. I Västerviks kommun tappar man en tredjedel av ungdomarna som väljer att flytta därifrån. I ett pågående forskningsprojekt på Högskolan Väst undersöks nu hur olika yrkesgrupper som möter ungdomar kan arbeta för att få trenden att vika.

- Som en del i mitt avhandlingsarbete har jag genomfört en enkätundersökning till alla elever i årskurs 9 i Västerviks kommun där jag bland annat frågar om förväntningar kring att flytta, från vem finns dessa förväntningar och om man vill flytta. Jag vill undersöka hur man pratar om platsen och orten Västervik och vilka normer och föreställningar som finns, säger Susanne Holm, doktorand i pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande på Högskolan Väst och ansvarig för forskningsprojektet tillsammans med Västervik.

Om resultat så här långt säger hon:

- ”Ska du stanna här – har du inga ambitioner?”, är en typisk kommentar ungdomar fått från vuxna. ”Jag måste flytta annars är jag en looser”, är annat som framkommit i tidigare liknande studier. Det säger ganska mycket kring vad som ”planteras” i dem, också från vuxna, och vilka normer som finns.

Utöver enkäterna har Susanne valt att använda sig av en relativt ny metodik där man låter ungdomarna fotografera sin bild av Västervik. Var och en ombeds skicka in ett tiotal bilder som man sedan för ett samtal kring.

- Tanken är att detta ska ge en bra bild hur man tänker kring Västervik och det ska bli ett underlag till en vetenskaplig artikel, berättar Susanne.

Platsens betydelse för ungdomars framtidsplaner
Idag vet man att platsen man växer upp på påverkar ungas strävan och framtidsdrömmar likväl som strukturella maktordningar såsom klass, kön- och etnicitetsmönster. Den nya studien vill bidra till att skolans personal ska utvecklas i sin profession i syfte att vidga ungdomars strävan mot egna uppsatta framtidsmål. Studien fokuserar både ungdomars perspektiv och ett professionsperspektiv. I skolpersonalen ingår studie-och yrkesvägledare, lärare och specialpedagoger. Susanne Holm har valt att använda sig av forskningscirklar som ett pedagogiskt verktyg för skolans personal att utvecklas i sin profession. Det material som samlas in blir en kunskapsbas som kommer användas i forskningscirkeln.

- Forskningscirklarna kommer ledas av forskare som har vana från liknande sammanhang.

Normkritisk vägledning
Forskningscirkeln avslutas genom individuella intervjuer med deltagarna där fokus ligger på forskningscirkeln som lärandemodell samt reflektioner kring den individuella och kollektiva lärprocessen. Målet är att den här tvärprofessionella samverkan mellan de olika yrkesgrupperna i skolan ska främja att ungdomar stannar kvar i kommunen.

- Jag hoppas kunna bidra till att de vuxna i skolan, normkritisk ska kunna vägleda ungdomar att nå sina mål, säger Susanne som själv arbetat som studie- och yrkesvägledare och mött många ungdomar.

Susanne är själv uppvuxen på en mindre ort och beskriver sig själv som en landsbygdsvän.

- Både min yrkesbakgrund och min uppväxt gör att jag har ett naturligt intresse av frågan och det var delvis det som gjorde att jag ville söka doktorandtjänsten med en här inriktningen.

Forskningsprojektet är initierat av Västerviks kommun och Campus Västervik tillsammans med den Barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön på Högskolan Väst, som Susanne också tillhör.

Kontakt: Susanne Holm, 0703-64 27 16