Skip to main content

Kända mediepersonligheter om utmaningarna i dagens journalistik

Nyhet   •   Nov 25, 2016 08:52 CET

Brit Stakston och Martin Schibbye besökte högskolan för att dela med sig av sina erfarenheter.

Press- och yttrandefriheten har gällt i Sverige i 250 år. Det uppmärksammades med ett seminarium på temat journalistik och demokrati på Högskolan Väst under torsdagen. Två av föreläsarna, journalisten Martin Schibbye och författaren Brit Stakston, gav sin syn på hur det står till med yttrandefriheten i dagens medievärld.

Flödet av information har ökat enormt de senaste åren inte minst via de digitala kanalerna. Idag är vi alla publicister i någon mening, samtidigt som yttrandefriheten hotas i många delar av världen. Journalisten Martin Schibbye har egen erfarenhet efter att ha suttit fängslad 438 dagar i Etiopien tillsammans med sin kollega fotografen Johan Persson. Under ett reportageuppdrag i Etiopien 2011 fängslades de och åtalades för terrorism.

– Jaktsäsongen på journalister i Etiopien är fortfarande igång. Och tyvärr jobbar fler länder med den strategin för att tysta kritiska röster, berättar Martin Schibbye. Att fängsla eller mörda journalister blir en billig och effektiv form av censur. Att omvärlden fördömer regimernas handlingar verkar inte spela så stor roll.

– Tyvärr verkar strategin fungera som avskräckande exempel eftersom vi ser att journalister avstår från att rapportera från vissa platser i världen. Lagstiftningen behöver skärpas för att yttrandefriheten ska skyddas. Här borde Sverige göra en insats genom att lyfta frågan internationellt.

Martin berättade om tiden i Kalitifängelset och hur han och Johan skapade överlevnadsstrategier. Idag är han chefredaktör och delägare till nyhetssajten Blankspot som bevakar världens ”vita fläckar” genom utrikesjournalistik där människorna på plats får en röst.

Stakston om amerikanska valkampanjen
En annan av personerna bakom Blankspot är Brit Stakston, författare och en av Sveriges främsta experter i medie- och kommunikationsfrågor. Hon lyfte fram det amerikanska valkampanjandet som ett exempel på hur digitaliseringen kan påverka medierapporteringen.

– Om Trump hade skickat sina budskap och vallöften via nyhetsbrev eller liknande skulle journalisterna inte tagit i det ens med tång, säger Brit Stakston. Men eftersom Trump valde att gå ut via Twitter fick det en helt annan effekt. Journalisterna skrev om Trumps tweets som ett fenomen och på så vis spreds budskapen snabbt i fler kanaler.

– Det enorma nyhetsflödet via digitala medier kräver att journalisterna är extra noggranna och kollar källor. Sunt förnuft och kritiskt tänkande gäller också för nyhetskonsumenterna, anser Brit.

Lär av Snowden
Brit berättade att hon nyligen intervjuat Edward Snowden, som tidigare var anställd på CIA och som läckte topphemliga dokument 2014. Intervjun är 15 minuter lång och finns att se på blankspotproject.se.

– Snowden har verkligen fått känna på hur yttrandefriheten fungerar i USA. Vi behöver ta vara på hans erfarenheter och lärdomar, säger Brit.

En fråga ställdes från publiken om hur journalisters arbetsförhållanden är i Sverige.

– Det är en tuffare medievärld, svarar Martin. Tidningarnas kraftiga nedskärningar gör att det inte finns någon journalistisk granskning i delar av Sverige. Granskande journalister utsätts för hot i större utsträckning. Och alltför många myndigheter kringgår offentlighetsprincipen. Så på sätt och vis känns det knepigt att fira yttrandefrihetens 250 år. Våra politiker behöver stå upp för journalisternas viktiga roll i högre grad.

Seminariet arrangerades av Högskolan Väst i samarbete med Kultur i Väst och MIK-akademin (MIK står för medie- och informationskunnighet). I publiken fanns lärare, studenter, IT-ansvariga och många fler som är intresserade av utvecklingen för yttrandefriheten. 

Text och foto: Christina Axelson

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera