Gå direkt till innehåll
Olika skolämnen innebär olika förutsättningar för elevers meningsskapande

Nyhet -

Olika skolämnen innebär olika förutsättningar för elevers meningsskapande

I skolans ämnesundervisning är språk och skriftspråk viktiga redskap för elevers meningsskapande. Frågan är på vilket sätt sådana olika redskap används i olika skolämnen? I en ny avhandling visar Monica Egelström att i skolår 4-6 kan skolämnen variera i vilka resurser för meningsskapande elever möter. Därmed vilka möjligheter till literacyutveckling elever möter i olika skolämnen.

Olika skolämnen har beskrivits innebära skillnader, men också likheter, i hur undervisning utformas och hur språk och skriftspråk används och bearbetas.

– I min avhandling undersöker jag och jämför samma lärares arbete i matematik respektive historia i skolår 5, med fokus på hur skolämnet kan påverka elevers möjligheter till literacyutveckling och meningsskapande, säger Monica Egelström och fortsätter:

– Genom att studera skolämnen som system undersöks hur undervisning organiseras och struktureras samt vilka undervisningspraktiker som blir synliga i respektive ämne. Utifrån dessa befintliga undervisningspraktiker söker studien också identifiera möjliga utvecklingsvägar för respektive ämne för att ytterligare stärka elevers möjligheter till utveckling och meningsskapande.

Matematik och historia

Resultaten visar att matematik- och historieundervisning i grundskolans år 5 kan innebära skillnader i vilka olika resurser för meningsskapande elever möter och därmed ges möjligheter att utveckla.

Lektionerna i de båda ämnena tycks uppbyggda på olika sätt för att bearbeta texter och ämnesinnehåll och med delvis olika betoning på klassen som individer eller grupp i arbetet. Likaså tycks ämnena relateras olika till begrepp som text och skrivande.

Innehållet i ämnet beskrivs också som olika möjligt att påverka för elever och lärare, vilket tycks kunna innebära skillnader i lärares och elevers roller i undervisningen.

Samtidigt indikerar resultaten vissa likheter ämnena emellan. En sådan är att skriven text utgör en viktig resurs och att elevers läsförmåga beskrivs som viktig i både matematik- och historieämnena.

En viktig likhet är också att de texter som används i undervisning framställs som fakta och redskap för att lära in. Däremot tycks ett kritiskt reflekterande förhållningssätt till texter vara mer ovanligt i ämnesundervisningen.

En möjlig utvecklingsväg för båda ämnena beskrivs därmed vara att erbjuda elever ökade möjligheter till kritiskt granskande arbete utifrån olika slags texter i både matematik- och historieundervisningen.

Avhandlingen Samma lärare – olika praktiker?: en studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning finns publicerad digitalt.

Kontakt:

Monica Egelström, monica.egelstrom@umu.se, monica.egelstrom@hv.se, tel. 070-23 26 266

Om disputationen:

Fredag 5 april försvarar Monica Egelström, Institutionen för språkstudier, Umeå universitet, anställd på Högskolan Väst, Trollhättan, sin avhandling med titeln Samma lärare – olika praktiker?: en studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning.

Disputationen äger rum kl. 10.00-12.00 i Humanisthuset, Hörsal E. Opponent är Anders Arnqvist, professor, Institutionen för pedagogiska studier, Karlstads universitet, samt Avdelningen för rektorsutbildning, Uppsala universitet.

Text: Umeå universitet
Foto: Andreas Borg, Högskolan Väst

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Anna Hallberg

Anna Hallberg

Presskontakt Pressansvarig kommunikatör 0733-97 50 92
Maria Derner

Maria Derner

Presskontakt Kommunikationschef 0739-01 33 06
Stefan Kudryk

Stefan Kudryk

Presskontakt Kommunikatör, PR 0739-01 34 55

Högskolan Väst – Arbetsintegrerat lärande

Högskolan Väst i Trollhättan är en högskola som erbjuder arbetslivsnära utbildningar i modern studiemiljö. Vår profil är arbetsintegrerat lärande, AIL. Vi är övertygande om att kunskap och utveckling bäst skapas i mötet mellan akademi och omvärld. Högskolan har regeringens särskilda uppdrag att utveckla AIL. Med arbetsintegrerat lärande i utbildning och forskning utvecklas ny, relevant och samhällsnyttig avancerad kunskap i samspel med omvärlden. Tillsammans förändrar vi.

Högskolan Väst har ett brett utbildningsutbud, gott söktryck och studenterna har en god etableringsgrad på arbetsmarknaden. Forskningen vid Högskolan Väst är profilerad mot produktionsteknik och Arbetsintegrerat lärande, AIL, och genomförs i samverkan med det omgivande samhället. Högskolan finns centralt i Trollhättan med 14 000 studenter och 750 anställda.