”Samarbete gör oss till bättre forskare”

Forskningssamarbete är ofta individbaserat och bygger på den enskildes behov, lust och vilja och internationella kontakter uppstår ofta när forskare möts på olika konferenser. För att få till ett bredare och mer långsiktigt samarbete fanns nyligen representanter från ett forskningscenter i Sussex på besök på Högskolan Väst.
- För oss är detta en viktig strategisk samverkanspartner, säger Emma Sorbring, verksamhetsledare för den barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön, BUV, på Högskolan Väst

Janet Boddy är föreståndare för Centre for Innovation and Research in Childhood and Youth på University of Sussex och besöker högskolan tillsammans med forskaren Louise Gazeley.

- Vi har redan på dessa få dagar haft otroligt fascinerande samtal om våra olika forskningsområden och planerar redan nu att ses i Sussex i höst. Vi har inget samarbete i Sverige sedan tidigare så det känns därför extra bra att detta kommer till stånd.

Centret har flera likheter med BUV-miljön på högskolan i sitt sätt att arbeta vilket påverkat intresset för samarbete.

- Vi brukar prata om våra tre I:n som präglar vår verksamhet; ”Interdisciplinary, International and In the real world”, vilka också är utmärkande för BUV-miljön här, säger Janet Boddy.

Barnens perspektiv i fokus
Janet Boddy poängterar att barnet är i centrum för deras forskning med fokus på barnens perspektiv och att de vill göra skillnad och förändra barns förutsättningar och villkor i samhället. Likaså är man intresserad av att påverka och förändra den praktiska verkligheten, bidra till nytta och vara en plats där praktiker och forskare möts.

Tankarna på att inleda ett samarbete började då de träffade forskaren Anette Bolin från Högskolan Väst för något år sedan när hon var på besök för att hälsa på en student som gjorde praktik i Sussex och hon höll då också ett seminarium om sin forskning för forskare på centret. Då startade diskussionen om att försöka samarbeta på något sätt inom ramen för BUV:s verksamhet.

- Båda miljöerna är intresserade av hur forskningen kan vara med och påverka både riktlinjer och praktiskt arbete i yrkesutövande verksamheter som rör barn och ungdomar i olika sammanhang, säger Janet Broddy.

Boksamarbete som ett första steg
Redan nu har man bestämt att ett första konkret steg är att utveckla ett bokförslag inom exempelvis området inkludering och exkludering som skulle kunna röra barn med flyktingbakgrund eller barn med vissa typer av funktionsnedsättningar eller inlärningssvårigheter. Det blir ett sätt att visa hur det kan te sig i de olika länderna för att kunna ifrågasätta saker som hos den ena parten tas för givet men inte hos den andra.

- Detta kan hjälpa oss att förstå det egna sammanhanget bättre och hur vi ska ta oss an olika situationer och förbättra dessa på ett yrkesmässigt plan. Att utveckla en bok tillsammans tar vårt samarbete vidare och gör att vi kan sprida kunskap till fler. Det blir direkt ett konkret resultat för båda miljöerna - och andra forskare - där vi tillsammans bidrar till ett mervärde inom vårt forskningsfält, menar Janet Broddy.

Blir bättre forskare
Annat som hon nämner kan följa i kölvattnet av detta är att ordna gemensamma workshops för forskare, starta nya forskningsprojekt till exempel inom det gemensamma fältet digitalisering för barn- och ungdomar med funktionsnedsättningar, ordna så att doktorander kan mötas och utbyta erfarenheter eller skapa andra tillfällen för människor att träffas. ­

- Vi brukar säga att vårt center är ”a space to hang ideas” och min förhoppning är att vårt samarbete också kan bli ett sådan plats, i än vidare bemärkelse. Samarbetet gör oss alla till bättre forskare, skapar en intellektuell miljö och det bygger kompetens.