Teknik kan göra barn och unga med funktionsnedsättningar mer delaktiga

Appar, Ipads och datorer är en del av vardagen för barn och ungdomar och används både som förströelse, för att ha kontakt med andra eller som ett verktyg i skolan eller hemma. Inom den barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön på Högskolan Väst pågår en mängd forskning kring hur tekniken kan vara ett stöd också för barn och unga med funktionsnedsättningar.

- Det långsiktiga målet är att vi ska bidra till att dessa unga ska få möjlighet att leva som andra. Vi vill sprida kunskap om hur tekniken kan stödja och utveckla den personal som arbetar med ungdomar med funktionsnedsättning, säger Elisabet Björquist som tillsammans med Charlotta Isaksson, båda lektorer och forskare på Högskolan Väst, genomför en forskningsstudie som ingår i samverkansprojektet Välfärdsteknik med inriktning mot IKT som bedrivs tillsammans med Fyrbodals kommunalförbund, Tanum, Uddevalla, Vänersborg, Mellerud, Orust och Munkedals kommun.

Elisabet och Charlotta var två av många forskare som berättade om sina resultat på ett av de seminarier som hölls på den inspirationsdag som arrangerades på högskolan den 3 april. Här möttes cirka 150 personer som till vardags arbetar med personer med olika funktionsnedsättningar för att få kunskap om hur just teknik kan bidra och främja dessa barns självständighet och delaktig.

Teknik skapar självständighet
I den forskningsstudie som Elisabet och Charlotta bedriver finns vissa preliminära resultat. De har intervjuat LSS-personalens (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) erfarenheter av hur digitalt stöd (Ipad i detta fall) används av barn och unga vuxna med funktionsnedsättning. Det handlar om personal på gruppboende, korttidshem eller daglig verksamhet.

- Vi kan se att tekniken används på två sätt. Dels att tekniken i sig blir en aktivitet för lek, lärande eller avkoppling. Dels att den används som stöd till en annan aktivitet som exempelvis att laga mat. Det är när tekniken används som stöd till en vardagssyssla, och allra helst om barnet eller den unge själv tar initiativ, som den bidrar mest i att skapa självständig och delaktighet, berättar Charlotta.

Bland de verksamheter som undersökts är det normala att man har två Ipads per verksamhet men ibland att vissa barn har egna med sig. Den begränsade tillgången är en del av problemet med att få till en bättre vardag för alla.

- Jag brukar likna det vid en rullstol. Du provar ut den, lär dig svänga och manövrera den över trösklar och annat. Men det är först när du får med dig rullstolen och kan ta med dig den i alla situationer och den finns nära dig som den kan skapa självständighet. Lite så är det med Ipaden – om du måste lämna kvar den på boendet när du åker därifrån kan den inte hjälpa till fullt ut, säger Elisabet.

Forskare är Gästredaktörer
Vägg i vägg med Elisabets och Charlottas seminarium pratar två andra forskare, Emma Sorbring och Martin Molin, om ny forskning kopplat till Internetanvändande och funktionshinder. De pratar om risker, möjligheter och hinder med användningen och hur omgivningen kan agera. Just detta seminarium utgår från ett specialnummer i tidskriften Cyberpsychology som kommer att publiceras till sommaren 2017. Emma och Martin är gästredaktörer för detta nummer vilket bland annat innebär att de får ta del av en mängd forskningsresultat och artiklar, vara med och granska dessa tillsammans med externa granskare och sedan välja ut vilka som ska publiceras.

- Ett sådant här temanummer mobiliserar forskare världen över och stärker forskningen inom det aktuella området. Just risker och möjligheter med internet för barn och unga med funktionsnedsättning är ett åsidosatt forskningsområde där vi på Högskolan Väst bevakar forskningsfronten och har flera projekt på gång. Vi lär vi oss otroligt mycket av detta och knyter en mängd nya internationella kontakter som vi kommer ha nytta av framöver, säger Emma och Martin.

Mer om samverkansprojektet Välfärdsteknik med inriktning mot IKT

Mer om barn- och ungdomsvetenskaplig forskning på Högskolan Väst