Utbildningens kvalitet skapas inte primärt av storlek

En liberal ledarartikel publicerad i flera regionala morgontidningar påstår att framväxten av högskolor och nya universitet skulle ha lett till lägre kvalitet, och att kvaliteten skulle öka om resurserna samlades till större lärosäten. Vi som är rektorer vid sådana lärosäten, menar att det helt saknas stöd för påståendena.

Replik
Svar till Kajsa Dovstad (TTELA 25 augusti)

En liberal ledarartikel publicerad i flera regionala morgontidningar påstår att framväxten av högskolor och nya universitet skulle ha lett till lägre kvalitet, och att kvaliteten skulle öka om resurserna samlades till större lärosäten. Vi som är rektorer vid sådana lärosäten, menar att det helt saknas stöd för påståendena. Högskolornas betydelse som tillväxtmotorer är väl dokumenterad i en rad rapporter (exempel från Ingenjörsvetenskapakademins (IVA) ”Attraktionskraft för hållbar tillväxt”). Andra mätningar, till exempel OECD:s mätningar av studenters läsförståelse, visar att svensk högre utbildning står sig väl internationellt, även efter den kraftfulla expansion av högre utbildning som har skett sedan 1990-talet. Landets högskolor spelar dessutom en central roll för att tillgodose samhällets behov av sjuksköterskor, lärare, ingenjörer med mera.

Vi menar också att påståendet om bristande kvalitet på högskolorna i förhållande till de stora universiteteten är taget ur luften. Kvaliteten i utbildningen granskas av Universitetskanslersämbetet (UKÄ), och visar inte på samband mellan storlek och kvalitet, utan i stället att såväl högskolor som stora universitet har hög kvalitet på sina utbildningar.

Vi ställer oss också frågande till påståendena om att kvaliteten ökar om man samlar resurserna. Det finns ingenting som visar att så är fallet. Högskolor är ofta duktigare på att profilera sig (se exempelvis IVA:s rapport om fyra lärosäten) och analyser visar att de i förhållande till sina små forskningsresurser klarar sig utmärkt i internationell jämförelse.
Kvalitet i forskning och utbildning skapas inte primärt av storlek och namn, utan av skickliga individer och grupper som forskar och undervisar i starka, kollegiala miljöer, vilket sker såväl vid stora som små, gamla som nya lärosäten.

Hur högre utbildning ska organiseras och styras är en politisk fråga, men oavsett styresform är vårt ansvar att fortsätta värna kvaliteten i den utbildning och forskning som bedrivs vid våra lärosäten – och som i dag står sig väldigt väl i internationella jämförelser.

Håkan Pihl, rektor Högskolan Kristianstad
Stephen Hwang, rektor Högskolan i Halmstad
Martin Hellström, rektor Högskolan Väst