Tyst i norska skolor om Utøya

Fem år efter terrorattentaten i Oslo och på Utøya pratas det väldigt lite om händelserna i norska skolor. Och diskussionen om Anders Behring Breiviks politiska motiv lyser nästan helt med sin frånvaro. Samtidigt berättar norska skolungdomar att de hittar högerextrema texter på nätet och många av dem ”känner någon” som är kritisk till invandring.

69 ungdomar dödades på Utøya av Anders Behring Breivik. Samma dag som attentaten skickade Breivik ut ett politiskt manifest till 1000 personer där han utförligt beskrev sin politiska övertygelse. Norska och svenska forskare har gått igenom 15 000 texter som skrevs efter dåden och förvånansvärt få handlar om Breiviks politiska motiv.

- Diskussionen handlar mer om Breiviks person, är han galen eller inte? Att han, trots att han är norsk, inte känns som en ”riktig” norsk, säger Kerstin von Brömssen, forskare vid Högskolan Väst.

Hon har intervjuat studenter i Sverige och Norge och frågat dem om deras minnen från terrorattentaten.

- De kommer ihåg att de pratat om det i skolan när det hänt. De minns händelsen som en kris med mycket sorg men inte som en politisk fråga. De har inte pratat om Breiviks politiska budskap i manifestet, varken direkt efteråt eller senare. Många tror att det beror på att det är för tungt att prata om.

Samtidigt berättar ungdomarna i intervjuerna att de hittar liknande politiska budskap på nätet och att innehållet känns väldigt extremt, till exempel på Facebook.

- Med tanke på att internet var en del i Breiviks radikalisering, är det oroväckande att ungdomar utsätts för den här typen av budskap utan att det finns någon motviktsdiskussion i skolan om detta, Säger Kerstin von Brömssen.

1 800 meddelanden skickades till Breiviks Facebook-konto
Hans Lödén är forskare vid Karlstads universitet och han har analyserat minnestexter som fanns vid minnesplatserna efter attentatet. Han berättar att reaktionerna i de texterna var enhälligt fördömande. Samtidigt fanns det exempel på en annan typ av budskap:

- Mellan klockan tio på kvällen samma dag som dåden, när Breiviks identitet blev känd, och fram till klockan sex på morgonen efter, då polisen stängde hans Facebook-konto, skickades 1 800 meddelanden till kontot. I flera av dem visades support för Breivik och man ville se fler aktioner.

Även i forskarnas intervjuer utkristalliserar sig en spänning mellan demokratiska värden och kritik mot invandring. Många av ungdomarna känner någon som tycker att det är för många invandrare i landet. De hänvisar till kända bloggare med en högerradikal agenda och även Fremskrittspartiet. Däremot är det aldrig någon som öppet säger att de själva är kritiska.

- Med tanke på de här tendenserna och med det aktuella politiska landskapet i Europa, känns det avgörande att det finns en kritisk diskussion om dagens ideologier och rasismen som breder ut sig, säger Kerstin von Brömssen

- Hur blir ungdomarnas kollektiva minne när man i Norge inte pratar om terrorattentaten och särskilt inte i politiska termer? Hur påverkar det ungdomarnas världsbild och värderingar?

Kerstin von Brömssen och Hans lödén föreläste under en internationell forskningskonferens om ungdomar, NYRIS, som hölls på Högskolan Väst den 15-17 juni 2016.

I forskargruppen ingick också Sidsel Lied och Geir Skeie från Norge. Forskarna ville skriva en utbildningsbok för skolan om så kallade kritiska händelser med terrorattentaten som konkret exempel men tillfrågade förlag i Sverige och Norge bedömde den befintliga marknaden som för liten.