IT lever längre i Lomma kommun

Bakom varje mobiltelefon eller dator finns en enorm mängd avfall. En av kommunens största arbetsgivare är ofta kommunen själv och det stora antalet anställda innebär givetvis också att stora mängder IT-verktyg ska köpas in, uppdateras och kasseras. I Lomma kommun finns rutiner för hur det ska gå till men hos serviceavdelningens chef Patrik Flensburg fanns en vilja att testa exakt hur förfinad processerna kring en miljöriktig hantering kan bli.

För IT-sektionen på Lomma kommuns serviceavdelning är det inget nytt att göra insatser för att minska energiförbrukning och avfall i sin verksamhet. En enhet som ska bytas ut kommer antingen att säljas på en annan marknad eller tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Men det går alltid att blir lite bättre.

– När Sysav* ville veta mer om vårt arbete blev vi intresserade av att få processerna analyserade på ett mer systematiskt sätt. Vad kan vi kan göra bättre? Kan det leda fram till en standard för andra kommuner också? säger Patrik Flensburg, som är chef för serviceavdelningen och ansvarig för att den kommunala verksamheten har ett modernt och driftsäkert IT-system – samtidigt som förbrukningen av hårdvara ska vara miljömässigt försvarbar.

Tillsammans har kommunen och Sysav kartlagt hur processen från inköp till kassering ser ut och vilka åtgärder man kan göra ytterligare för att minska avfallsmängden. Det handlar till stor del om livslängden på en hårdvara, något som inte nödvändigtvis innebär ju längre desto bättre.

– I branschen är det standard att till exempel en dator håller i tre år. Ofta är det kanske ett nytt operativsystem som kräver ny hårdvara eller andra förändring som ställer högre krav på datorn. Kan vi förlänga avtalet två år minskar så klart avfallet. Samtidigt datorn dyrare eftersom den kräver mer underhåll. Och en tre år gammal dator är hyfsat fräsch och kan säljas som begagnad. Det ger pengar till oss samtidigt som den totala livslängden ökar, säger Patrik Flensburg.

Som med det mesta i samhället handlar en hållbar förbrukning av IT-produkter om förändrade konsumtionsmönster – något som kanske mest innebär en utmaning den teknikintresserade som ständigt spanar efter de senaste produkterna. Förvaltningen kan naturligtvis styra över hur länge produkten ska hålla och hur ofta man får byta. Det går också att ställa hårdare krav på hur leverantörerna hanterar avfallsfrågan. Men i slutändan är det individens inställning det kommer an på.

– Vi har inte kvar några stora serverhallar, de flesta servrar idag är virtuella som minskar både avfall och energiförbrukning. De stora volymerna gäller datorer och mobiltelefoner. För att minska avfallsmängden måste vi förändra vår konsumtion, säger han.

Nästa steg i projektet är att definiera mätetal och att fastslå ett nollvärde för att längre fram kunna följa upp om insatserna gett effekt. Därefter är förhoppningen att genomlysningen ska leda fram till intressanta slutsatser att dela med andra myndigheter och kommuner.

– Lomma kommun ligger ganska högt på olika rankningar när det gäller annat miljöarbete. Det strategiska miljöarbetet är en prioriterad fråga. Vi är hyfsat bra på att minska avfallsmängden men det ska bli spännande att se vilka ytterligare framsteg vi kan gör som vi kanske inte hade förutsett, säger Patrik Flensburg.

* Sysav är ett sydskånskt avfallsbolag som ägs av 16 sydskånska kommuner, däribland Lomma kommun.