Linegården först i Lund med att minska matsvinnet

En svensk kartläggning som gjordes för några år sedan visar att vi slänger 74 kilo mat per person och år och ytterligare 26 kilo om man räknar in flytande matavfall och dryck som hälls ut i avloppet. Även om hushållen står för den största delen behöver även offentliga verksamheter göra mycket för att minska sitt matsvinn. Linegårdens äldreboende i Lunds kommun har tagit sig an utmaningen och genomför under hösten noggranna mätningar av hur mycket mat, kaffe och kall dryck som slängs.

– Vi gör det här för att skapa en medvetenhet, snarare än att tjäna pengar. Våra ekologiska inköp ligger redan på 98,6 procent så det är klart vi kan bli mycket bättre när det gäller matsvinn också, säger Ann-Christin Pettersson, som är enhetschef med 48 brukare och 60 anställda.

Huvudingrediensen i den mat som serveras på Linegårdens sex avdelningar tillverkas i ett centralkök och körs ut nerkyld. Det är sedan personalens uppgift att göra det hela smakfullt och att ordna med allt annat som hör måltiden till. I ett skolkök med ett par ansvariga är detta sällan ett problem men på en större arbetsplats finns inte alltid samma intresse och fallenhet för matlagning bland personalen. Men viljan att öka kvaliteten på maten fanns där och under förra året genomfördes ett kostprojekt på hela arbetsplatsen.

­­– Vi utsåg nio kostombud bland dag- och nattpersonalen som bland annat besökte centralköket och blev utbildade av en kock som arbetar på ett äldreboende i Malmö. Kostombuden har sedan utbildat all personal här. Det är nog ett skäl till att många är positiva, att vi har utbildat varandra. Och att man får vara delaktig i något konkret, något som går att påverka, säger Ann-Christin.

Därför blev det också naturligt att haka på hållbarhetsprojektet Översta steget när det lanserades i våras. Det fanns inga tecken på att svinnet var stort, men å andra sidan inte heller någon anledning att tro att det skulle vara mindre än i samhället i övrigt.

Linegården är först ut i Lunds kommun med att genomföra en systematisk studie av svinnet, åtminstone i större skala. Politiken följer arbetet med stort intresse och Ann-Christine har fått förfrågningar från andra håll i kommunen. Den första referensmätningen genomfördes på samtliga avdelningar under en vecka i slutet av oktober för att få fram ett nolläge att utgå från. Man har alltså inte initierat några svinnminskande insatser än.

­– Det som är lite svårt är att vi inte vet vad som är rimligt att räkna i matsvinn, så det är svårt att veta hur mycket vi kan sänka med. Vilken målsättning ska man ha? Men det kanske visar sig när vi har mätt några gånger, säger Helen Persson på enhetens administrativa avdelning som också är arbetsplatsens miljöansvarige och den som kommer att sammanställa alla mätresultat.

En uthållig satsning på det ekologiska och en ökad medvetenhet om vad man behöver beställa mindre av ger naturligtvis både ekonomiska och miljömässiga vinster. En effekt är också att maten blir mer smakrik och mer näringsrik vilket i sin tur göra att brukarna mår bättre. Ett önskemål framöver är också att det blir betydligt mer vegetariskt på menyn.

– Hade vi inte gått in i kostprojektet för ett år sedan hade vi kanske inte vara mottagliga för detta. Nu känner vi en stor stolthet över att vi ser till helheten och tar ansvar för någonting större och inte bara vår egen verksamhet, säger Ann-Christin Pettersson.

Ann-Christin Pettersson är enhetschef på Linegården och vill nå samma goda resultatet när det gäller matsvinn som när det gäller de ekologiska inköpen.

Statistikkälla: www.naturvardsverket.se