Afghanska flyktingministern: Stoppa utvisningarna!

Måndag 19 november 2018 ska 48 personer tvångsdeporteras från förvaret i Märsta till Afghanistan. I gruppen ingår felaktigt åldersuppskrivna tonåringar, kristna, ateister, småbarnspappor, psykiskt sjuka och kroppsligt sjuka. Protestdemonstrationer planeras under dagen och kvällen.

Afghanistans flyktingminister intervjuades av FARR. Han hävdar att internflykt, dvs. att man bosätter sig på annan ort än hemorten, inte är ett alternativ för "återvändare" - allra minst för utsatta grupper. Säkerheten i Kabul är för låg. Eftersom hjälpsändningar inte når fram till provinsen Ghazni kan man inte heller skicka deporterade dit. Afghanistan kan inte erbjuda de tvångsdeporterade (varav många aldrig varit i landet tidigare) det stöd för reintegrering som krävs enligt återvändaravtalet mellan Sverige och Afghanistan från hösten 2016.

FN:s organisationer, Rädda barnen, forskarsamhället anser att säkerhetssituationen i Afghanistan successivt försämrats de senaste åren, med accelererande försämring de senaste månaderna. Detta bekräftas av talibanernas överraskande attacker dels inför valet, dels de senaste veckorna i områden dominerade av folkgruppen hazara. Professor William Maley påpekar särskilt att även ganska ny information är för gammal. Afghanistan är idag farligt överallt och för alla - det går inte att skydda sig mot våldet. 

Migrationsverket gjorde sitt senaste rättsliga ställningstagande i augusti 2017. Det grundade sig på uppgifter från 2016. Så sent som för några veckor sedan sade en representant från Migrationsverkets säkerhetsavdelning att situationen knappast förändrats under de senaste fyra åren. Det finns inga uppgifter om att Migrationsverket har påbörjat arbetet med ett uppdaterat rättsligt ställningstagande.

Sedan den tillfälliga lagen tog bort "övrigt skyddsbehövande" och "ömmande skäl" har Migrationsverket skärpt sina bedömningar. Mycket få får bifall på sin asylansökan. Man anser inte att de är "tillräckligt" troende kristna, ateister eller hbtq - de anses inte "trovärdiga". Barn får avslag då man på lösa grunder anser att de har ordnat mottagande - trots att det är Migrationsverket som ska bevisa att de har det. Likadant med ensamma kvinnor. Man anser att lagen nu inte ger möjlighet att göra undantag för apatiska barn, dementa och andra sjuka. Man drar sig heller inte för att splittra familjer.

Mellan 4000 och 5000 unga ensamkommande omfattas inte av nya gymnasielagen. De flesta anser att livet på gatan i Sverige eller Frankrike är att föredra framför livet på gatan i Afghanistan. Någon möjlighet till "etablering" ser de inte då de som regel saknar nätverk i landet. 

Det hazaradominerade Jaghoridistriktet och närliggande områden i provinsen Ghazni är sedan några veckor utsatta för talibanattacker. Sedan freden 2001 har det funnits en outtalad överenskommelse att talibaner och hazara lämnar varandra i fred. Men successivt har talibanerna rekryterat medlemmar från andra folkgrupper än pashtuner och med deras hjälp övertagit olika etniska områden över hela Afghanistan. Nu vill man få makt även över hazarområden, för att visa sig som ett fullskaligt alternativ till regeringen. När distriktsledningen inte överlämnade sig frivilligt tog man till våld. 

Hazarerna har sedan 2001 utvecklats i modern riktning. Skolor har byggts, nästan alla pojkar och en hög andel flickor går i skolan. Därför har man också många studenter i Kabul - de som demonstrerade förra veckan. Kvinnor cyklar, kör bil och arbetar utanför hemmet. Kommer talibanerna till makten är det säkerligen slut med denna frihet.

Hazara är shiamuslimer, till skillnad från talibanerna som är sunnimuslimer. Talibanerna har ofta samarbete med IS som är ännu mer fientligt inställda till shiamuslimer. IS har tagit på sig många av de dåd i Kabul de senaste åren som varit riktade mot shiamuslimer. Det sista var självmordsbombaren vid studentdemonstrationen i Kabul, där sex personer dödades och många skadades.

Det anses allmänt att president Ghani, som är pashtun, inte velat se talibanernas roll i oroligheterna i landet, och därför inte ingripit tillräckligt hårt mot dem. Det finns andra som säger att han har gjort mycket bra för landet. 

LÄS MER

Länkar till artiklar på engelska med mer detaljerad information om säkerhetsläget i Afghanistan finns bland annat på dessa sidor:

How safe is Afghanistan? Background

Nytt från Afghanistan

Facebook: How safe is Afghanistan? Conference Oct 4, Stockholm  

Youtube: How safe is Afghanistan? Föreläsningarna från konferensen How safe is Afghanistan? 4 oktober 2018

Media äger rätt att återge hela eller delar av denna text med angivande av källa.