Media no image

”Det är utsläppen vid tillverkning av batterierna vi vill åt”

Nyheter   •   Jun 26, 2017 16:43 CEST

Javisst, utsläppen från fordon går att minska och elbilsbatterierna kan återanvändas. Men det är åtgärder för att få ner utsläppen vid tillverkningen vi efterlyser, skriver debattörerna från IVL Svenska Miljöinstitutet i en slutreplik i Ny Teknik.

IVL:s forskningsrapport om klimatpåverkan från produktionen av elbilsbatterier har fått stor uppmärksamhet. Studien, som har gjorts på uppdrag av Energimyndigheten och Trafikverket, visar att tillverkningen av batterier är energikrävande och kan ha betydande utsläpp. Variationerna är samtidigt stora bland annat beroende på vilka råvaror och el som används. I studien visar vi i ett räkneexempel att utsläppen skulle varit 60 procent lägre med svensk elmix. Det illustrerar vikten av att batteritillverkarna går över till fossilfri el, något vi betonar i rapporten som en av flera viktiga åtgärder.

I en debattartikel och slutreplik i Ny Teknik skriver vi att elbilar har stora miljöfördelar, och ännu större potential. Branschen som helhet behöver ställa krav på sina batterileverantörer att kraftigt minska användningen av fossila bränslen och underlätta återvinning. Biltillverkarna kan också ta fram miljödeklarationer där batteriet är inkluderat så att bilköpare själva kan välja modell med låg miljöpåverkan.

Läs debattartikeln och slutrepliken i Ny Teknik här:

”Kräv minskade utsläpp från batteritillverkningen”

”Det är utsläppen vid tillverkning av batterierna vi vill åt”

Studien har startat en viktig diskussion. Det viktiga är dock inte exakt hur stora utsläppen är från en viss fabrik eller bilmodell. Istället behöver vi fokusera mer på hur olika aktörer kan medverka till att minska utsläppen i tillverkningsledet. Lika viktigt är att bygga upp styrmedel och system för att återanvända och återvinna batterier i stor skala.

IVL ser fram emot att fortsätta det arbetet tillsammans med fordonsindustri, elbransch, politiker och forskarkollegor.

Ladda ner rapporten här.

Javisst, utsläppen från fordon går att minska och elbilsbatterierna kan återanvändas. Men det är åtgärder för att få ner utsläppen vid tillverkningen vi efterlyser, skriver debattörerna från IVL Svenska Miljöinstitutet i en slutreplik i Ny Teknik.

Läs vidare »
Media no image

IVL:s vd till Kina med näringslivsdelegation

Nyheter   •   Jun 22, 2017 13:38 CEST

IVL Svenska Miljöinstitutet deltar genom sin vd Tord Svedberg i den näringslivsdelegation som besöker Kina i tre dagar med början på måndag 26 juni. Delegationen leds av statsminister Stefan Löfven och med på resan är även miljöminister Karolina Skog, närings- och innovationsminister Mikael Damberg samt EU- och handelsminister Ann Linde.

Svenska lösningar vad gäller klimatomställningen och hållbar stadsutveckling är några av de ämnen som kommer att lyftas fram under besöket och från IVL:s sida vill vi bidra till att stödja samarbete och export inom miljö- och miljöteknikområdet, säger Tord Svedberg.

IVL har haft verksamhet i Kina sedan 1986 och har arbetat med ett en mängd olika projekt sedan dess – allt från att restaurera förorenade sjöar till att introducera avancerad vattenreningsteknik, kartlägga föroreningar i mark och luft samt utbilda kinesiska forskare inom luftvårdsområdet.

Idag finns cirka tio medarbetare på IVL:s kontor i Beijing och sex medarbetare på IVL:s joint venture-bolag Sino-Swedish Environmental Technology Development (SEC) i Tianjin. Via SEC och IVL i Beijing har ett stort antal svenska miljöteknikföretag hjälpts in på den kinesiska marknaden.

Vid frågor kontakta: Tord Svedberg, tord.svedberg@ivl.se, tel. 010-788 65 94

IVL Svenska Miljöinstitutet deltar genom sin vd Tord Svedberg i den näringslivsdelegation som besöker Kina i tre dagar med början på måndag 26 juni. Delegationen leds av statsminister Stefan Löfven och med på resan är även miljöminister Karolina Skog, närings- och innovationsminister Mikael Damberg samt EU- och handelsminister Ann Linde.

Läs vidare »
Media no image

Målkonflikter försvårar miljöanpassning av vägtrafiken

Pressmeddelanden   •   Jun 22, 2017 08:00 CEST

Den nationella väg- och infrastrukturplaneringen hamnar ofta på kollisionskurs med kommunernas lokala planer och miljömål. Det visar en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet och Trivector Traffic har gjort som ett forskningsprojekt finansierat av Trafikverket. Detta leder till svårigheter att komma överens om gemensamma åtgärder för att minska utsläppen från vägtrafiken.

– Trafikverkets sätt att planera där trafikprognoser är centrala innebär också att bostadbyggande i kommunerna försvåras, vilket går emot de direktiv som regeringen lämnat till Trafikverket under våren, säger Anders Roth, mobilitetsansvarig på IVL Svenska Miljöinstitutet.

I studien intervjuades ett femtiotal representanter som arbetar med planering av vägar, stadsutveckling eller bebyggelse för kommuner och Trafikverket. De berättar att det ofta förekommer konflikter mellan Trafikverkets och kommunernas infrastrukturplanering.

Medan Trafikverkets prognoser utgår från att trafiken kommer att fortsätta öka och framförallt fokuserar på god framkomlighet, så utgår kommunernas planering från lokala mål om att bromsa, stabilisera eller minska trafikarbetet av miljöskäl, eller för att underlätta förtätning och ny bebyggelse. Det kan handla om att Trafikverket fokuserar på framkomlighet för bil, medan kommunen vill satsa på stadsgator. Trafikverket lyfter fram att kommunerna behöver bli bättre att följa sina egna mål och som exempel inte bara förtäta i centrala stadsdelar samtidigt som bildrivande externa köpcentra byggs eller utökas.

– Regeringen behöver ge Trafikverket nya och tydliga direktiv, till exempel att infrastrukturplaneringen tillsammans med kommuner ska utgå från gemensamma trafikmål som är förenliga med den klimatlag som riksdagen antog förra veckan och som innebär att vägtrafikens utsläpp av klimatgaser ska minska med 70 procent fram till 2030, säger Christer Ljungberg, vd på Trivector Traffic.

En tänkbar väg för större samsyn som lyfts fram i rapporten är att upprätta så kallade stadstrafikmål med en gemensam målbild om att exempelvis frysa eller minska biltrafiken. Lagstiftningen skulle också kunna förtydligas så att Trafikverket får möjlighet att ta ansvar för åtgärder som minskar efterfrågan på vägtrafik. En ytterligare åtgärd är att utveckla samverkan mellan Trafikverket och kommunerna genom att arbeta med gemensamma avsiktsförklaringar och åtgärdsvalsstudier.

Läs rapporten här.

Vid frågor kontakta:
Anders Roth, anders.roth@ivl.se, tel. 010-788 69 16
Christer Ljungberg, christer.ljungberg@trivector.se, tel. 010-456 56 01

IVL Svenska Miljöinstitutet är Sveriges äldsta miljöforskningsinstitut. Sedan 1966 arbetar vi med tillämpad forskning för att hitta lösningar på miljöproblem, både på nationell och på internationell nivå. Vi bedriver forsknings- och uppdragsverksamhet inom hela miljöområdet.

Den nationella väg- och infrastrukturplaneringen hamnar ofta på kollisionskurs med kommunernas lokala planer och miljömål. Det visar en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet och Trivector Traffic har gjort som ett forskningsprojekt finansierat av Trafikverket. Detta leder till svårigheter att komma överens om gemensamma åtgärder för att minska utsläppen från vägtrafiken.

Läs vidare »
Media no image

48-timmars hackathons ska göra inredningsbranschen mer cirkulär

Nyheter   •   Jun 19, 2017 13:00 CEST

Projektet Re:invent and Re:make ska samla innovatörer från olika branscher för att under 48 timmar hitta nya lösningar för öka återanvändningen av inredningsprodukter. Projektet sker i form av två hackathons som äger rum under hösten i Malmö och Stockholm. Bakom arrangemanget står LINK arkitektur tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet och ett flertal projektpartners.

Konsumtionen av inredningsprodukter har ökat kraftigt sedan början på 90-talet och vi konsumerar idag mer än någonsin. Viljan att sätta sin egen prägel på både hem och kontorslokaler innebär att inredningens livslängd många gånger är kopplad till längden på trender och hyresavtal snarare än funktion och kvalitet, något som har stor negativ påverkan på både klimat och miljö. För att gå mot mer cirkulära flöden krävs nya affärsmodeller och samarbetsformer.

– Det är viktigt att försöka hitta olika lösningar på hur vi kan skapa en ökad återanvändning av inredningsprodukter. Med det här projektet vill vi skapa förutsättningar för att helt nya idéer ska komma fram, säger Åsa Stenmarck, avfallsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Re:invent and Re:make äger rum i höst på Epicenter i Stockholm och på Studio i Malmö, där team med blandande kompetenser under två intensiva dygn ska skapa nya produkter, tjänster och lösningar för ökad återanvändning. Teamen kommer att utgå från ett tjugotal inredningsprodukter som har förlorat sitt ekonomiska värde på andrahandsmarknaden, men där det fortfarande finns ett stort miljömässigt värde i att behålla dem i ekonomin.

Bakom initiativet står ett flertal medlemmar i 100gruppen – ett nationellt nätverk för hållbara och cirkulära interiörer. Projektpartners för höstens två hackathon är LINK arkitektur, IVL Svenska Miljöinstitutet, Altitude Meetings, Epicenter, Kompanjonen, RP, Bjerking, Green Furniture, Nordic Green Design, Sustainable Innovation, Sustainable Business Hub, Trendstefan och Tema. Projektet pågår fram till årsskiftet och utförs inom ramen för innovationsprogrammet Resource.

Vid frågor kontakta:
Åsa Stenmarck, asa.stenmarck@ivl.se, tel.010-788 65 66

Projektet Re:invent and Re:make ska samla innovatörer från olika branscher för att under 48 timmar hitta nya lösningar för öka återanvändningen av inredningsprodukter. Projektet sker i form av två hackathons som äger rum under hösten i Malmö och Stockholm. Bakom arrangemanget står LINK arkitektur tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet och ett flertal projektpartners.

Läs vidare »
Media no image

​​Nya mobilitetstrender ställer om fordonsbranschens kompetensbehov

Nyheter   •   Jun 16, 2017 11:16 CEST

Digitalisering, elektrifiering och självkörande system ställer nya krav på fordonsindustrin. IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Business Region Göteborg kartlagt fordonsbranschens framtida kompetensbehov.

– Fordonsindustrin ser inte ut som den en gång gjorde. Vi går med stora kliv mot allt mer uppkopplade, automatiserade och fossilfria fordon, säger IVL:s Henrik Kloo, en av författarna till rapporten.

Genom att intervjua 24 företag inom eller relaterade till fordonsbranschen har IVL identifierat vilka trender som förmodas ställa om produktionen och marknaden framöver. Utöver självkörande, eldrivna fordon och inbäddade elektroniska system kommer också nya affärsmodeller starkt, tillsammans med lika snabb utveckling av produktionssystemen med bland annat automatisering och nya lättviktsmaterial.

Men stora utmaningar riskerar att bromsa utvecklingen – fortsatt bostadsbrist, viss tröghet i utbildningssystemet och inte minst konkurrens om spetskompetenser. Behovet av ingenjörer kommer att vara fortsatt väldigt stort, särskilt med kompetenser inom programmering, artificiell intelligens, mekatronik, elarkitektur och batteriteknologi.

– Fordons- och transportindustrin måste ha alla antenner ute både för sin överlevnads skull och för att klara omställningen till fossilfrihet. Med den här trendanalysen kan vi driva industrins hållbarhetsarbete framåt, säger Henrik Kloo.

Vi frågor kontakta:
Henrik Kloo, henrik.kloo@ivl.se, tel. 010-788 68 59

Digitalisering, elektrifiering och självkörande system ställer nya krav på fordonsindustrin. IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Business Region Göteborg kartlagt fordonsbranschens framtida kompetensbehov.

Läs vidare »
Media no image

Karta visar renoveringsbehov för Göteborgs alla flerbostadshus

Nyheter   •   Jun 15, 2017 11:57 CEST

Hur mycket energi kan vi spara i våra flerbostadshus? Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers har energimodellerat samtliga flerbostadshus i Göteborg. Kartläggningen som är den första i sitt slag visar i vilka områden upprustningsbehovet är som störst och för vilka bostadsbestånd det går att göra de största energibesparingarna.

– De tekniska och teoretiska möjligheterna att minska energianvändningen i flerbostadshus är stora. Däremot är den faktiska möjligheten mindre känd och renoveringstakten fortfarande långsam, säger Érika Mata, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

I ett pågående projekt undersöker forskare från IVL och Chalmers den totala energisparpotentialen för samtliga flerbostadshus i Göteborg. Kartläggningen bygger på en metod som definierar vilka renoverings- och tillbyggnadsalternativ som är miljömässigt och ekonomiskt gynnsamma.

– Med tanke på att förutsättningarna för renoveringar varierar stort mellan olika hus behövs en helikoptersyn som pekar ut vilka insatser som gör störst nytta. Det här är första gången forskningen har tagit ett skalbart helhetgrepp, säger Érika Mata.

Renoveringsbehov och energisparpotential beror framförallt på husens ålder och ägandeformen. Bland annat framgår tydligt enligt modelleringen att hus byggda innan 1980 har större renoveringsbehov än äldre hus, som redan har genomgått en eller flera renoveringar. Privatägda fastigheter har generellt större renoveringsbehov än kommunalt ägda.

Studien har finansierats genom Energimyndighetens program E2B2 – forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende. I nästa steg i projektet ska forskarna modellera åtgärder för renovering.

Läs mer om projektet i Bygg och Teknik.

För mer information kontakta:
Érika Mata, erika.mata@ivl.se, tel. 010-788 68 39
Holger Wallbaum, holger.wallbaum@chalmers.se tel. 031-772 19 94

Hur mycket energi kan vi spara i våra flerbostadshus? Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers har energimodellerat samtliga flerbostadshus i Göteborg. Kartläggningen som är den första i sitt slag visar i vilka områden upprustningsbehovet är som störst och för vilka bostadsbestånd det går att göra de största energibesparingarna.

Läs vidare »
Media no image

Stor satsning på återanvändning av interiöra byggmaterial från kontor

Pressmeddelanden   •   Jun 09, 2017 09:26 CEST

Varje år investeras ungefär 29 miljarder kronor i kontors- och butikslokaler. Omsättningen av ny inredning vid ombyggnation är stor – och därmed också möjligheten att återanvända begagnat material. Hur det ska omsättas till praktik ska nu IVL Svenska Miljöinstitutet undersöka tillsammans med ett tiotal projektpartners.

– Det finns ett stort intresse för dessa frågor. Alldeles för mycket värdefullt inredningsmaterial slängs helt i onödan, säger Carina Loh Lindholm, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Kontorshyresgäster kommer och går och många vill sätta sin egen prägel på sina nya lokaler, vilket ofta leder till att fullgod inredning med hög kvalitet slängs redan efter ett par år. Nu ska IVL tillsammans med Vasakronan, Fabege, Kompanjonen, Brattöns återbruk, White arkitekter, LINK arkitektur, Tenant & Partner, NIRAS, Chalmers Industriteknik och Sveriges Byggindustrier titta närmare på hur återanvändningen av byggprodukter för fast kontorsinredning kan öka.

Projektet kommer att utgå från byggmaterial med hög efterfrågan som är enkel att ta ner och sätta upp igen, exempelvis innerväggar, belysning, dörrpartier, innertak, VVS-produkter och beslag.

Arbetet ska pågå i två och ett halvt år och är en fördjupning av en förstudie från 2015. Nu ska man titta närmare på affärsmöjligheter, metod- och teknikutveckling. Metoderna kommer att testas och utvärderas i rivnings- och ombyggnadslokaler som ägs av Vasakronan och Fabege. Projektgruppen ska också utveckla IT-stöd för en mer tillgänglig marknad för återanvända produkter samt stöd vid inventering och värdering av material.

Projektet samfinansieras av Vinnova med 5,6 miljoner kronor.

För mer information kontakta:
Carina Loh Lindholm, carina.loh.lindholm@ivl.se. tel. 010-788 69 21

IVL Svenska Miljöinstitutet är Sveriges äldsta miljöforskningsinstitut. Sedan 1966 arbetar vi med tillämpad forskning för att hitta lösningar på miljöproblem, både på nationell och på internationell nivå. Vi bedriver forsknings- och uppdragsverksamhet inom hela miljöområdet.

Varje år investeras ungefär 29 miljarder kronor i kontors- och butikslokaler. Omsättningen av ny inredning vid ombyggnation är stor – och därmed också möjligheten att återanvända begagnat material. Hur det ska omsättas till praktik ska nu IVL Svenska Miljöinstitutet undersöka tillsammans med ett tiotal projektpartners.

Läs vidare »
Media no image

IVL söker fastighetsägare som vill starta testbädd för hållbart boende

Nyheter   •   Jun 08, 2017 13:04 CEST

Värme, ventilation, avfall, avlopp – det finns många frågor rörande våra boenden och människors beteenden som intresserar miljöexperterna. Möjligheten att göra klimatsmarta förbättringar bedöms vara stor. IVL Svenska Miljöinstitutet planerar att starta en levande testbädd inom boende och söker nu en fastighetsägare som vill testa idéer för ett hållbart boende.

– Det finns många testbäddar i Sverige redan, men det finns också några luckor som vi hoppas kunna fylla. Till exempel saknas det testbäddar där man testar saker i större skala, där familjer, pensionärer, unga – alltså vanliga människor bor. Det behövs också testbäddar som är mer öppna, som löpande tar in nya idéer och även är redo att testa mer oprövade tekniker, säger Johan Strandberg på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Tillgången till testbäddar fyller en viktig funktion, främst inom miljöteknik och byggområdet där det ofta finns höga trösklar i form av dyrbar infrastruktur och långa tidsperspektiv. Vid testbädden kan företag, akademi, andra organisationer och de boende samverka för att tillsammans hitta lösningar på de utmaningar som finns inom bostadssektorn. Boendet står för nära 40 procent av energianvändningen i Sverige och ger upphov stora utsläpp av växthusgaser.

Genom projektet Grön Bostad och EU:s strukturfonder har IVL nu fått finansiering för att starta upp och driva en testbädd – en form av forsknings- och demonstrationsanläggning inom boende. Testbädden ska öka synligheten för nya tekniska lösningar och bidra till en hållbar stadsutveckling i Stockholmsregionen.

– Vi tycker att det experimenteras alldeles för lite i Stockholms bostäder generellt och i synnerhet tillsammans med de boende. Människors beteenden och acceptans för ny teknik är ett område där vi ser en stor potential, säger Johan Strandberg.

Den fastighetsägare IVL nu söker ska framförallt ha ett stort engagemang för att vara med och utveckla det hållbara boendet. De resurser som behövs är fastigheter som är i drift eller som ska byggas, där man är villig att frångå normen och testa nya och ibland obeprövade tekniker, under överinseende av forskarna på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Läs mer om vem IVL söker och förutsättningarna för ett samarbete här.

IVL:s samarbetspartner i projektet är KTH, Sustainable Innovation, Ecoloop och länsstyrelsen i Stockholm. Alla deltar i Grön Bostad som finansieras av EU:s strukturfonder. Läs mer om Grön Bostad här.

Vid frågor kontakta:
Johan Strandberg, johan.strandberg@ivl.se, tel. 010-788 65 98

Värme, ventilation, avfall, avlopp – det finns många frågor rörande våra boenden och människors beteenden som intresserar miljöexperterna. Möjligheten att göra klimatsmarta förbättringar bedöms vara stor. IVL Svenska Miljöinstitutet planerar att starta en levande testbädd inom boende och söker nu en fastighetsägare som vill testa idéer för ett hållbart boende.

Läs vidare »
Media no image

Ny rankning: Kommunerna som är bäst på klimatanpassning i Sverige

Pressmeddelanden   •   Jun 08, 2017 08:00 CEST

Uppsala är bäst i Sverige på klimatanpassning, därefter följer Lomma och Stockholm på delad andraplats. Det visar en ny kartläggning från IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring. Trots att i princip alla kommuner tror att de kommer påverkas av klimatförändringar och extrema väderhändelser är det fortfarande många kommuner som inte har undersökt sina klimatrelaterade risker.

– Kommunerna behöver bli bättre på att analysera hur de kan påverkas av framtida klimatförändringar och vidta åtgärder för att minska sin sårbarhet. Till exempel måste beredskapen öka för perioder av extremt torrt väder och låga grundvattennivåer som vi ser i år, säger Philip Thörn på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Kartläggningen som genomförs för tredje året i rad visar en positiv trend gällande kommunernas klimatanpassningsarbete. 91 procent av kommunerna svarar i år att de arbetar med klimatanpassning, en ökning med 10 procentenheter från 2016. Men det är stor variation i hur långt kommunerna har kommit. Tre av tio kommuner har inte analyserat hur de kan påverkas av framtida klimatförändringar. Endast två av tio kommuner uppger att de följer upp och utvärderar sitt klimatanpassningsarbete. 139 av 202 (7 av 10) svarande kommuner når inte upp till hälften av poängen i rankningen.

– Det är glädjande att kommunerna fokuserar mer på klimatanpassning men flera utmaningar kvarstår. De klimatrelaterade skadorna är redan idag omfattande. De drabbar enskilda fastighetsägare och samhället i stort. Det återstår mycket att göra för att anpassa Sverige till ett förändrat klimat, säger Anna Rudérus på Svensk Försäkring.

Stora kommuner har överlag kommit längre jämfört med små och medelstora kommuner, och kustkommuner har i högre utsträckning etablerat sitt klimatanpassningsarbete jämfört med inlandskommuner.

– Detta är inte särskilt överraskande med tanke på att stora kommuner generellt har mer kapacitet och resurser att driva denna typ av arbete. Små kommuner kan behöva stöd i sitt arbete, till exempel genom länsstyrel­sernas regionala klimatanpassningssamordnare, säger Philip Thörn.

Alla kommuner i Sverige behöver arbeta med klimatanpassning. Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra, så kommer hela landet att påverkas av klimatförändringar. Kommunerna behöver bli bättre på att kartlägga olika möjliga klimatanpassningsåtgärder och vidta åtgärder för att minska sin sårbarhet. Man behöver även generellt bli bättre på att följa upp och utvärdera sitt klimatanpassningsarbete. 

Uppsala har fått högst poäng bland de stora kommunerna, följt av Stockholm på andra och Växjö på tredje plats. Lomma har fått högst poäng bland de medelstora kommunerna följt av Vänersborg på andra och sedan Danderyd/Eksjö på delad tredje plats. Av de små kommunerna har Aneby fått högst poäng, följt av Gnosjö på andra och Arjeplog på tredje plats.


Här finns den fullständiga rapporten Klimatanpassning 2017 – så långt har kommunerna kommit samt en kortversion av rapporten med rankningen.

Här finner du kommunernas placering i varje län.

Fakta om undersökningen: IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har i en enkätundersökning frågat samtliga kommuner i Sverige hur de arbetar med klimatanpassning. Enkäten besvarades av 202 kommuner. Frågorna i undersökningen bygger på EU-kommissionens verktyg för klimatanpassning, the Adaptation Support Tool.

Resultaten har också legat till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas arbete. Syftet med kommunrankningen är att få fler kommuner att arbeta systematiskt med klimatanpassning.I rankningen har kommunernas svar i enkätundersökningen poängsatts och summerats. Maxpoäng i rankningen är 33 poäng. Hur frågorna har poängsatts och alla kommuners poäng beskrivs i rapporten.

För mer information kontakta:
Philip Thörn, IVL Svenska Miljöinstitutet, philip.thorn@ivl.se, tel. 010-788 66 21
Anna Rudérus, Svensk Försäkring, anna.rudérus@insurancesweden.se, tel. 070-534 85 18

IVL Svenska Miljöinstitutet är Sveriges äldsta miljöforskningsinstitut. Sedan 1966 arbetar vi med tillämpad forskning för att hitta lösningar på miljöproblem, både på nationell och på internationell nivå. Vi bedriver forsknings- och uppdragsverksamhet inom hela miljöområdet.

Uppsala är bäst i Sverige på klimatanpassning, därefter följer Lomma och Stockholm på delad andraplats. Det visar en ny kartläggning från IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring. Trots att i princip alla kommuner tror att de kommer påverkas av klimatförändringar och extrema väderhändelser är det fortfarande många kommuner som inte har undersökt sina klimatrelaterade risker.

Läs vidare »
Media no image

”Kräv minskade utsläpp från batteritillverkningen”

Nyheter   •   Jun 07, 2017 16:44 CEST

Det kan bli höga utsläpp av växthusgaser vid tillverkningen av batterier till elbilar. Risken ökar i takt med att elbilar får allt större batterier. Men utsläppen kan minska om fordonsindustrin ställer krav på sina batterileverantörer, skriver tre miljöexperter från IVL Svenska Miljöinstitutet.

Debatten publicerades i Ny Teknik den 7 juni 2017. Läs den här: ”Kräv minskade utsläpp från batteritillverkningen”

Det kan bli höga utsläpp av växthusgaser vid tillverkningen av batterier till elbilar. Risken ökar i takt med att elbilar får allt större batterier. Men utsläppen kan minska om fordonsindustrin ställer krav på sina batterileverantörer, skriver tre miljöexperter från IVL Svenska Miljöinstitutet.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 1 kontaktperson

  • Presskontakt
  • sara.malmheden@ivl.se
  • 010-788 65 10

Om IVL Svenska Miljöinstitutet

Forskning och uppdrag för ett hållbart samhälle

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende, icke-vinstdrivande miljöforskningsinstitut som ägs av en stiftelse gemensamt grundad av staten och näringslivet. Sedan 1966 arbetar IVL med tillämpad forskning för att hitta lösningar på miljöproblem, både på nationell och på internationell nivå. Vi bedriver forsknings- och uppdragsverksamhet inom hela miljöområdet; klimatfrågor, miljöteknik, innemiljö, avfallshantering, arbetsmiljö, miljömätningar och miljökvalitetsbedömningar. IVL Svenska Miljöinstitutet genomför undersökningar av miljöeffekter i luft, vatten och mark och har också egna analyslaboratorier.

Adress

  • IVL Svenska Miljöinstitutet
  • Valhallavägen 81
  • 114 23 Stockholm
  • Vår hemsida

Länkar