Media no image

Nytt projekt inom hållbar upphandling av livsmedel

Nyheter   •   Nov 23, 2017 08:30 CET

Livsmedelsproduktion och konsumtion står för så mycket som 20-30 procent av människans utsläpp av växthusgaser. IVL Svenska Miljöinstitutet har nu beviljats tre miljoner kronor genom Formas utlysning Framtidens forskningsledare för att undersöka hur den offentliga upphandlingen kan användas som verktyg för att påverka livsmedelsproduktionen och konsumtionen i en mer hållbar riktning.

Projektet ska pågå i tre år och utförs i samarbete med KTH-SEED. Målet är att utveckla hållbara kriterier för den offentliga upphandlingen av livsmedel i Sverige ur ett livscykelperspektiv.

– En stor del av de livsmedel som konsumeras upphandlas inom den offentliga sektorn, men i dagsläget är det svårt för offentliga upphandlare och producenter att välja hållbara alternativ. I projektet ska vi därför undersöka och ta fram ett kriteriekoncept som kan hjälpa olika de aktörerna att välja mer hållbara produkter, säger Michael Martin vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Projektet berör hela livsmedelskedjan, från producenter och grossister till upphandlare och konsumenter, och genomförs i en nära samverkan med Upphandlingsmyndigheten. Den svenska upphandlingslagstiftningen som infördes 2017 har öppnat för nya möjligheter att gynna hållbarhets- och livscykelperspektiv i framtida upphandlingar.

– Offentlig upphandling är ett av få styrmedel som kan påverka organisationers och anbudsgivares hållbarhetsarbete inte bara i Sverige, utan även utanför vårt eget lands gränser. Det ger stora möjligheter för den offentliga upphandlingen att påverka att leverantörer och anbudsgivare så att de inkluderar såväl miljöaspekter som social och ekonomisk hållbarhet utmed hela livscykeln, säger Michael Martin.

För mer information kontakta:
Michael Martin, michael.martin@ivl.se, tel. 010-788 66 81

Livsmedelsproduktion och konsumtion står för så mycket som 20-30 procent av människans utsläpp av växthusgaser. IVL Svenska Miljöinstitutet har nu beviljats tre miljoner kronor genom Formas utlysning Framtidens forskningsledare för att undersöka hur den offentliga upphandlingen kan användas som verktyg för att påverka livsmedelsproduktionen och konsumtionen i en mer hållbar riktning.

Läs vidare »
Media no image

​​Ny rapport om nanomaterial i arbetsmiljön

Pressmeddelanden   •   Nov 23, 2017 08:00 CET

Under det senast decenniet har nanomaterial börjat användas i allt fler tillämpningar, exempelvis inom medicin, kosmetika, byggmaterial och andra industriella produkter. Men fortfarande saknas kunskap om hälsoriskerna med många nanomaterial. IVL Svenska Miljöinstitutet presenterar nu en rapport som beskriver hur man kan arbeta med bedömning av riskerna med nanopartiklar och förebygga farliga exponeringar.

Nanomaterial är material i storleksintervallet 1 – 100 nanometer, det vill säga ungefär en tusendel av ett hårstrås diameter. Det finns en oro för att nanomaterial har särskilt farliga egenskaper och forskningen visar att åtminstone för några nanomaterial, exempelvis titandioxid, är nanopartiklar mer hälsofarliga än större partiklar av samma material.

– Hälsoriskerna varierar, beroende på vilket ämne eller material som nanomaterialet består av och under överskådlig tid kommer det att saknas kunskap om en del av de nanomaterial som hanteras. Det här ställer krav på en metodik för att bedöma risker och vidta åtgärder som minskar riskerna, även om kunskapsunderlaget är begränsat. Att använda sig av försiktighetsprincipen är ett sätt att säkerställa att åtgärder vidtas som ger ett tillräckligt skydd, även om nanomaterial skulle vara farligare än vi idag känner till, säger Ann-Beth Antonsson, arbetsmiljöforskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

IVL har i ett projekt finansierat av AFA Försäkring utvecklat en metodik för att bedöma risker med exponering för nanomaterial. Metodiken innefattar flera olika delar. Metoder för att mäta exponering för nanopartiklar beskrivs och möjligheter och svagheter med olika metoder diskuteras. Det finns inga beslut om gränsvärden för nanomaterial, men de förslag som finns från olika länder beskrivs och kan användas för bedömning av uppmätta halter i arbetsmiljön. Även åtgärder för att begränsa exponeringen diskuteras.

Metodiken har tillämpats vid mätningar av halten av tillverkade nanopartiklar i industriell miljö (kolloidal silika) och i miljöer där naturligt bildade nanopartiklar förekommer, exempelvis från svetsrök och dieselavgaser.

Läs mer i IVL-rapporten Nanomaterial i arbetsmiljön. Om mätning av nanopartiklar i arbetsmiljön, riskbedömning, tillämpning av föreslagna och befintliga gränsvärden och åtgärder.

Vid frågor kontakta:
Ann-Beth Antonsson, ann-beth.antonsson@ivl.se, tel. 010-788 65 47
Bo Sahlberg, bo.sahlberg@ivl.se, tel. 010-788 66 62

IVL Svenska Miljöinstitutet är Sveriges äldsta miljöforskningsinstitut. Sedan 1966 arbetar vi med tillämpad forskning för att hitta lösningar på miljöproblem, både på nationell och på internationell nivå. Vi bedriver forsknings- och uppdragsverksamhet inom hela miljöområdet.

Under det senast decenniet har nanomaterial börjat användas i allt fler tillämpningar, exempelvis inom medicin, byggmaterial och andra industriella produkter. Men fortfarande saknas kunskap om hälsoriskerna med många nanomaterial. IVL Svenska Miljöinstitutet presenterar nu en rapport som beskriver hur man kan arbeta med bedömning av riskerna med nanopartiklar och förebygga farliga exponeringar.

Läs vidare »
Media no image

Gotland blir centrum för nya smarta lösningar att minska vattenbristen

Pressmeddelanden   •   Nov 22, 2017 09:00 CET

Under flera år har Gotland drabbats av stor dricksvattenbrist. IVL Svenska Miljöinstitutet har nu tillsammans med Region Gotland fått bidrag från innovationsmyndigheten Vinnova för att bygga upp en så kallad testbädd på Storsudret på Gotland. Där kommer olika tekniker och system för en hållbar vattenförsörjning att utvecklas och testas.

Gotland har precis som stora delar av övriga Sverige de senaste åren drabbats av brist på dricksvatten. I andra delar av världen är situationen ännu mer besvärlig och behovet av energi- och kostnadseffektiva lösningar är stora. För att finna lösningar kommer därför IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Region Gotland att etablera en infrastruktur på Storsudret där nya system som ökar mängden grundvatten ska utvecklas, testas och optimeras.

Staffan Filipsson på IVL är projektledare för testbädden. Han säger att en utmaning är Storsudrets geologi med tunna jordlager och snabb avrinning, men att det finns flera tekniker som kan öka vattentillgången.

– Volymen vatten är inte det egentliga problemet. Utmaningen är att samla och magasinera vattnet så att det räcker över sommarmånaderna. En viktig del är därför att titta på möjligheten att behålla vattnet på Storsudret. I den delen ska vi titta på möjligheter att aktivt samla och infiltrera regnvatten till grundvattnet, skapa mindre dammar och våtmarker samt försöka hitta fickor där grundvatten kan lagras, säger han.

Förutom insamling av regnvatten kommer projektet även att titta på tekniker för klimatneutral, småskalig avsaltning av havsvatten samt återanvändning av vatten genom utökad rening.

– Vi är övertygade att detta både miljömässigt och ekonomiskt kommer vara ett mycket bra alternativ för att klara vattenförsörjningen och helt i linje med Region Gotlands ambitioner att hitta långsiktigt hållbara lösningar på vattenbristen, säger Patric Ramberg, chef för Region Gotlands teknikförvaltning.

Utöver möjligheterna att hitta lösningar för vattenbristen så är förhoppningen att Gotland genom testbädden ska kunna locka till sig större projekt och företag som vill utveckla hållbara system för den vattenbrist som breder ut sig världen över.

Testbädden finansieras av Vinnova och de deltagande organisationerna. Förutom IVL och Region Gotland deltar Forum Östersjön, KTH, Uppsala Universitet, SGU och miljöteknikföretagen In Situ Instrument, ENWA och Monsson Energy. Svenskt vatten kommer att leda en referensgrupp för projektet.

Vid frågor kontakta:
Staffan Filipsson, staffan.filipsson@ivl.se, tel.010-788 65 75
Patric Ramberg, Region Gotland, patric.ramberg@gotland.se tel. 0498-26 93 61

IVL Svenska Miljöinstitutet är Sveriges äldsta miljöforskningsinstitut. Sedan 1966 arbetar vi med tillämpad forskning för att hitta lösningar på miljöproblem, både på nationell och på internationell nivå. Vi bedriver forsknings- och uppdragsverksamhet inom hela miljöområdet.

Under flera år har Gotland drabbats av stor dricksvattenbrist. IVL Svenska Miljöinstitutet har nu tillsammans med Region Gotland fått bidrag från innovationsmyndigheten Vinnova för att bygga upp en så kallad testbädd på Storsudret på Gotland. Där kommer olika tekniker och system för en hållbar vattenförsörjning att utvecklas och testas.

Läs vidare »
A25bnxl7cvope6oxyzar

​Så kan städerna återskapa gröna ytor med hög biologisk mångfald

Pressmeddelanden   •   Nov 22, 2017 08:00 CET

I takt med att städerna växer och förtätas minskar utrymmet för grönområden och därmed den biologiska mångfalden. Men dessa naturvärden går att återskapa. Sjuåriga projektet BiodiverCity som nu avslutas har tagit fram en vägledande skrift för gröna lösningar med hög biologisk mångfald.

Yiagsxnc2e4zybr3ci0l

Miljöministern besöker IVL:s textilsorteringsanläggning

Pressmeddelanden   •   Nov 14, 2017 08:30 CET

​Den 15 november besöker miljöminister Karolina Skog IVL:s pilotanläggning för automatisk textilsortering i Avesta. Tekniken som testas i anläggningen bygger på optiska sensorer som känner av olika materialslag – samma sorts teknik som används när man sorterar förpackningar.

Media no image

​Nytt projekt förenar kollektivtrafik på landsbygd med nya mobilitetslösningar

Pressmeddelanden   •   Nov 08, 2017 08:00 CET

IVL Svenska Miljöinstitutet har beviljats fyra miljoner kronor av Vinnova för att utveckla affärsmodeller som stärker samverkan mellan kollektivtrafiken i gles- och landsbygd och nya samåkningstjänster. Projektet Kollaborativ kollektivtrafik ska pågå i tre år.

– Vi vill att det ska vara lättare att resa kollektivt även i gles- och landsbygd. I dag är kollektivtrafiken i glest befolkade områden inte attraktiv nog för att utgöra ett alternativ till den egna bilen, säger IVL:s Åsa Hult som ska leda stora delar av projektet.

Men satsningar på det här området måste vara kostnadseffektiva, samhällets kostnader för kollektivtrafiken ökar redan mer än vad kollektivtrafikresandet gör. Samtidigt måste privatbilismen minska – på alla vägar – om vi ska ha en chans att begränsa klimatpåverkan. Tjänsterna som utarbetas inom projektet måste därför vara attraktiva även för de personer som i dag har tillgång till och ofta tar bilen i sitt vardagsresande.

– Det finns också ett rättviseperspektiv här. Staden är ofta norm i pågående satsningar och initiativ inom nya mobilitetstjänster som bil- och cykelpooler. Vi vill utmana den utvecklingen, säger Anders Roth, mobilitetsexpert på IVL.

Utöver att utveckla affärsmodeller för samverkan mellan kollektivtrafik och så kallad kollaborativ persontransport ska projektet testa nya mobilitetstjänster för landsbygd och inte minst fördjupa kunskapen kring förutsättningar för hållbart resande på landsbygden.

Projektet sker i samverkan mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, SAMOT, Mobilsamåkning och Blekingetrafiken.

För mer information kontakta:
Anders Roth, anders.roth@ivl.se, tel. 010-788 69 16
Åsa Hult, asa.hult@ivl.se, tel. 010-788 69 28

IVL Svenska Miljöinstitutet har beviljats fyra miljoner kronor av Vinnova för att utveckla affärsmodeller som stärker samverkan mellan kollektivtrafiken i gles- och landsbygd och nya samåkningstjänster. Projektet Kollaborativ kollektivtrafik ska pågå i tre år.

Läs vidare »
Media no image

Åsa Romson rekryteras till IVL Svenska Miljöinstitutet

Pressmeddelanden   •   Nov 06, 2017 08:30 CET

IVL Svenska Miljöinstitutet förstärker inom hållbar stadsutveckling och rekryterar Åsa Romson. På IVL kommer Åsa Romson som är expert inom miljörätt och miljöpolitik att utveckla nya forsknings- och uppdragsprojekt framförallt med fokus på städernas utmaningar och åtaganden i nationellt och internationellt miljöarbete.

– Städerna har en nyckelroll i omställningen till ett hållbart samhälle och det känns både viktigt och roligt att nu gå vidare och arbeta med de här miljöfrågorna utanför partipolitiken, säger Åsa Romson.

Åsa Romson lämnade politiken i somras. Hon var fram till 2016 Sveriges klimat- och miljöminister och i många år språkrör för Miljöpartiet. Hon har därefter varit EU-nämndens ordförande och har ett pågående regeringsuppdrag att leda en översyn av svensk miljöövervakning. Nu går hon in i arbetet på IVL Svenska Miljöinstitutet som arbetar med tillämpad forskning och utveckling, både på nationell och på internationell nivå.

Åsa Romsons expertområden är miljöjuridik och miljöpolitik. 2012 doktorerade hon i miljörätt vid Stockholms universitet. Hennes avhandling studerar vilket legalt utrymme som den internationella investeringsrätten ger stater att skydda miljön och reglera en hållbar användning av naturresurser.

– Vi ser ett fortsatt stort behov av den kompetens vi har inom hållbar stadsutveckling och ser fram emot att stärka våra resurser på området ytterligare. Åsas kompetens inom både forskning och praktisk kommunpolitik kommer väl till pass, hon kommer att få en central roll på IVL att utveckla vårt miljöarbete kopplat till hållbara städer och kommuner, säger Anna Jarnehammar, chef för affärsutveckling på IVL.

IVL:s verksamhet inom hållbart samhällsbyggande har växt betydligt de senaste åren. I dag arbetar ett fyrtiotal personer inom samhällsbyggnadssektorn. Spetskompetens finns inom kemikalier, avfall, energi och vatten men även områden inom samhällsvetenskapliga discipliner så som politik, ekonomi och styrmedel växer.

Vid frågor kontakta:
Anna Jarnehammar, chef affärsutveckling, anna.jarnehammar@ivl.se, tel. 0730-78 96 53
Tord Svedberg, vd, tord.svedberg@ivl.se, tel. 010-788 65 94
Sara Malmheden, pressansvarig, sara.malmheden@ivl.se, tel. 010-788 65 10

IVL Svenska Miljöinstitutet är Sveriges äldsta miljöforskningsinstitut. Sedan 1966 arbetar vi med tillämpad forskning för att hitta lösningar på miljöproblem, både på nationell och på internationell nivå. Vi bedriver forsknings- och uppdragsverksamhet inom hela miljöområdet.

IVL Svenska Miljöinstitutet förstärker inom hållbar stadsutveckling och rekryterar Åsa Romson. På IVL kommer Åsa Romson som är expert inom miljörätt och miljöpolitik att utveckla nya forsknings- och uppdragsprojekt framförallt med fokus på städernas utmaningar och åtaganden i nationellt och internationellt miljöarbete.

Läs vidare »
Media no image

50 år sedan första försurningslarmet

Nyheter   •   Nov 03, 2017 08:30 CET

Den var lika het som klimatfrågan är idag, fast mer påtaglig med döda sjöar och skogar. Försurningen under 70- och 80-talen var en kritisk miljöfråga men åtgärdsarbetet och de resultat det gav kan närmast beskrivas som en framgångssaga. I år är det 50 år sedan frågan först uppmärksammades genom media.

På ett uppslag i Dagens Nyheters kulturdel den 24 oktober 1967 visade forskaren Svante Odén att nederbörden över stora delar av norra Europa var kraftigt försurad till följd av svavelutsläpp från industrier på kontinenten och i England. Artikeln blev startskottet för ett omfattande kartläggnings- och åtgärdsarbete, och försurningsfrågan blev ett av de mest uppmärksammade miljöproblemen i Europa och Nordamerika under de kommande decennierna.

Sverige tog tidigt initiativ till en första kartläggning av problemet under 1970-talets första hälft, i vilken ett tiotal västeuropeiska länder enades om att luftföroreningarna transporterades över landgränserna, och att inget enskilt land ensamt kunde lösa problemet. Försurningsproblematiken och insikten att problemet var internationellt ledde år 1979 till bildandet av FN:s konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar.

Tack vare kraftfulla åtgärder har utsläppen av försurande föroreningar minskat drastiskt och den negativa utvecklingen stannat av. I Europa har utsläppen av svavel gått ner med närmare 90 procent sedan med 1980.

Även om försurningen i stor utsträckning har hejdats finns stora problem kopplade till luftföroreningar kvar att lösa. Många ekosystem i Europa är fortfarande utsatta för kvävenedfall och marknära ozon, och även tungmetaller och kvicksilver utgör problem. Det som driver dagens luftvårdsarbete är framför allt hälsoeffekterna från partiklar och kväveoxider.

För att uppmärksamma dessa femtio år av framgångsrikt vetenskapligt och politiskt samarbete organiserar IVL Svenska Miljöinstitutet och Naturvårdsverket tillsammans med andra organisationer ett försurningssymposium på Kungliga skogs- och lantbruksakademin i Stockholm den 6-7 november. Deltar gör forskare och experter aktiva i försurningsarbetet både då och nu. Peringe Grennfelt, tidigare forskningschef på IVL är en av initiativtagarna:

– Vi är särskilt glada att några av de som var med för 50 år sedan kommer att medverka på konferensen, bland annat professor Henning Rodhe från Stockholms universitet och Mistras tidigare direktör och Naturvårdsverkets mångårige medarbetare Göran Persson, säger han.

Vad ska symposiet bidra med?

– Vi behöver dokumentera vad det var som gjorde skillnaden. Vi kommer att diskutera framgångar och misslyckanden och alla lärdomar längs vägen. Dessutom vill vi överföra den här erfarenheten till andra forskningsområden.

Symposiet stöds av ett antal norska och svenska organisationer tillsammans med Nordiska Ministerrådet.

För mer information kontakta:
Peringe Grennfelt, IVL Svenska Miljöinstitutet, tel. 010-788 67 84
Anna Engleryd, Naturvårdsverket, tel. 010-698 10 60
Henning Rodhe, tel. 070-646 43 42

​Den var lika het som klimatfrågan är idag, fast mer påtaglig med döda sjöar och skogar. Försurningen under 70- och 80-talen var en kritisk miljöfråga men åtgärdsarbetet och de resultat det gav kan närmast beskrivas som en framgångssaga. I år är det 50 år sedan frågan först uppmärksammades genom media.

Läs vidare »
Media no image

Ny modell viktig pusselbit för beskriva hur kol cirkulerar från land till hav

Pressmeddelanden   •   Nov 01, 2017 08:30 CET

Forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet, SLU, norska NIVA, engelska CEH och Scottish Water har utvecklat en metod för att på ett enkelt sätt kunna uppskatta hur snabbt löst organiskt kol uppstår eller försvinner i sjövatten beroende på sjöns näringsstatus och omsättningstid. Resultatet presenteras i en vetenskaplig artikel i Nature Geoscience.

– För miljöarbetet betyder det att beräkningar av transporten av löst organiskt kol från land till hav och de utsläpp av koldioxid som sker i samband med det, och som ingår i de storskaliga modeller som beskriver hur kol cirkulerar i naturen, väsentligt kan förbättras, säger Filip Moldan på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Vatten har en betydande roll i kolets kretslopp. Transporten av löst organiskt kol från land till hav är en dynamisk del av den globala kolcykeln. I sjöar omsätts organiskt material, både genom biologiska och fotokemiska processer, och kol överförs mellan land, hav och atmosfär. Att utan mätningar direkt i vattnet kunna förutsäga hur snabbt löst organiskt kol uppstår eller försvinner har dock hittills varit svårt. Men nu har forskarna hittat ett sätt att beräkna detta utifrån sjöarnas näringsstatus och vattnets omsättningstid.

I studien som presenteras har de sammanställt data från 82 sjöar i Europa och Nordamerika. De upptäckte att sjöarnas näringsstatus tydligt reglerar huruvida sjöarna fungerar som en kolkälla eller som en kolsänka för löst organiskt kol, och att hastigheten med vilken detta kol uppstår eller försvinner i sjövatten kan förutsägas utifrån vattenomsättningen i sjöarna. När sjöar blir övergödda går de från att vara kolsänkor till att bli kolkällor för löst organiskt kol.

– Snabbast nedbrytning av organisk kol sker i näringsfattiga små vattendrag samt i sjöar med snabb vattenomsättning och processen drivs huvudsakligen av solljuset. I sjöar där vattnet stannar under långa tider dominerar långsammare processer och nettoresultatet handlar snarare om balansen mellan det organiska material som produceras och konsumeras i biologiska processer. Denna studie har lyckats att få fram ett sätt att förutse och kvantifiera nettoresultat för både kolkällor och kolsänkor, säger Filip Moldan.

Läs artikeln i Nature Geoscience.

Vid frågor kontakta:
Filip Moldan, filip.moldan@ivl.se, tel. 010-788 67 81

IVL Svenska Miljöinstitutet är Sveriges äldsta miljöforskningsinstitut. Sedan 1966 arbetar vi med tillämpad forskning för att hitta lösningar på miljöproblem, både på nationell och på internationell nivå. Vi bedriver forsknings- och uppdragsverksamhet inom hela miljöområdet.

IVL Svenska Miljöinstitutet är Sveriges äldsta miljöforskningsinstitut. Sedan 1966 arbetar vi med tillämpad forskning för att hitta lösningar på miljöproblem, både på nationell och på internationell nivå. Vi bedriver forsknings- och uppdragsverksamhet inom hela miljöområdet.

​Forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet, SLU, norska NIVA, engelska CEH och Scottish Water har utvecklat en metod för att på ett enkelt sätt kunna uppskatta hur snabbt löst organiskt kol uppstår eller försvinner i sjövatten beroende på sjöns näringsstatus och omsättningstid. Resultatet presenteras i en vetenskaplig artikel i Nature Geoscience.

Läs vidare »
Eajdbtmos9pz6rrbs0l9

Elbilsbatterier, palmolja och dieselförbud – Hållbara transporter fångar in årets hetaste debatter

Pressmeddelanden   •   Okt 17, 2017 10:33 CEST

Hur hållbara är egentligen de hållbara bränslena, hur kommer dieselskandalen och elbilarna att förändra bilmarknaden och vad är det egentligen som bromsar omställningen till ett fossilfritt samhälle? Den 16 november är det dags för IVL Svenska Miljöinstitutets konferens Hållbara transporter som tar upp flera aktuella frågor.

Kontaktpersoner 1 kontaktperson

  • Presskontakt
  • xosara.mpialgotsmhedentv@ivl.spce
  • 010-788 65 10

Om IVL Svenska Miljöinstitutet

Forskning och uppdrag för ett hållbart samhälle

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende, icke-vinstdrivande miljöforskningsinstitut som ägs av en stiftelse gemensamt grundad av staten och näringslivet. Sedan 1966 arbetar IVL med tillämpad forskning för att hitta lösningar på miljöproblem, både på nationell och på internationell nivå. Vi bedriver forsknings- och uppdragsverksamhet inom hela miljöområdet; klimatfrågor, miljöteknik, innemiljö, avfallshantering, arbetsmiljö, miljömätningar och miljökvalitetsbedömningar. IVL Svenska Miljöinstitutet genomför undersökningar av miljöeffekter i luft, vatten och mark och har också egna analyslaboratorier.

Adress

  • IVL Svenska Miljöinstitutet
  • Valhallavägen 81
  • 114 23 Stockholm
  • Vår hemsida

Länkar